Jag hoppas att fotbollen och dess stjärnor tagit lärdom, trots allt

Och av grannar som inte uppskattade volymen vid svårare efterfester i lya med hörnsoffa, glasbord och yuccapalm i hörnet.

Whitney Houstons låtar gjorde somrarna på den tiden. DEN rösten.

Därför satte sig “I will always you” och min absoluta favorit “Where do broken hearts go” rätt så hårt i skallen, känns som barndomsminnen trots att man inte var barn.

Tragiskt att livet tog en sådan vändning för Whitney Houston, tragiskt att hennes liv släcktes så tidigt.

Och knark är skit, glöm inte det – i alla dess former.

***

Min polare Geert den Ouden bor i Rotterdam till vardags och låter meddela över mobil att John Guidetti är oerhört populär i stan – inte bara för alla de där målen utan för sitt sätt att uppträda inför Feyenoords fans på stan och vid träningsanläggningen.

***

Om du vill så kan du förstås se hela Suarez/Evra-soppan som en bagatell för varför ska du bry dig om ett handslag eller inte, om överdrivet jublande när du vunnit en viktig match?

För att fotboll handlar om så mycket mer än att bara sparka på bollar.

Det är därför fotbollen väljer att så hårt markera gentemot exempelvis rasism. För att det är något som berör och påverkar miljontals människor, många väldigt unga och förvirrade.

Sir Alex Ferguson var inne på det när han talade om att handlingar av spelare i den här typen av match kan orsaka “riots in downtown”.

Fotbollsspelare (och ledare) har ett ansvar och har tillräckligt mycket betalt för att ta det ansvaret, vare sig de vill eller inte.

Och är de nu så korkade så att de inte förstår: förklara det för dom, guida dom, tvinga dom eller vad du vill.

Den här matchen handlade inte alls om vad som varit, vem som sagt eller gjort vad, det handlade om att ta en chans att uppträda som stora idrottsmän med fair play. Att göra gott.

Snacka om att de misslyckades, snacka om att slänga bensinstationer över öppen eld, snacka om att göra sig själva och fotbollen en otjänst.

Det var smärtsamt att se och höra Kenny Dalglish, som jag alltid beundrat som en stor spelare och bra ledare, bete sig som en Bob från Bagdad och bara få fram något om att allting var en TV-stations fel.

Med sådana ledare uppträder ju ibland spelarna därefter.

Därför var det också stort och viktigt att Liverpools ägare/styrelse så snabbt och kraftfullt tog avstånd från vad som skett och tvingade (?) Suarez/Dalglish be om ursäkt.

Det var viktigt att Sir Alex och Rio Ferdinand lät påskynda att Evras onödiga uppvigling/provokation efteråt inte var bra.

Det var viktigt för att släcka den eld som blossat upp återigen överallt, den eld som kunde ha varit så gott som aska om bara Suarez varit stor nog att ta den där handen och gått vidare…då hade det kunnat handla om fotboll och inte om någonting annat.

Jag tror – eller hoppas  – att fotbollen och dess stjärnor ändå har tagit lärdom av den här historien

***

Har John Guidetti redan gått landslagets mediakurs: säg helst ingenting och gärna så lite och tråkigt som möjligt.

***

I ytterbackdiskussionerna ska vi inte glömma Behrang Safari som nu är helt ordinarie sen en tid tillbaka i Anderlecht.

Eller har Erik Hamrén bestämt sig för att steka Safari helt? Man fick nog den känslan i höstas.

***

Sir Alex sa att Suarez uppträdande borde innebära att han fick sparken av Liverpool.

Det lät annorlunda när Eric Cantona karatesparkade en åskådare (förvisso en idiot, men ändå) i huvudet.

***

John Guidetti har en förmåga att vara – som det heter i handboll – vara säker i läget.

Det krävs inte många målchanser per mål.

***

Vad är det för lirare som ställer sig vid den nedsågade TV-eken och tänder gravlyktor än idag?

Finns det inte andra ändamål att lägga sin kraft hos?

Det var ett fucking träd. Som var ruttet. Och som hade fått vara med i 800 år,

***

Jag vet att en hel del allsvenska lag tittat noga på Freddy Borg i Öster, men aldrig riktigt kommit till skott.

Trist att han skulle behöva landa i Rostock, ett bottenlag i Bundesliga 2.

Men kul att han gjort mål i de två första matcherna för klubben.

***

Luis Suarez och Patrice Evra har ju en “history” som gör att väldigt många inte är förvånade.

***

One moment in time.

Också en favorit.

Och en titel att ta till sig, idag och alla andra dagar.