För en hel del år sen var den allsvenska upptaktsträffen High Chaparal: finlandsbåtarna, lite väl spetsade koskengroggar i vita plastmuggar, en fullständigt oinitierad utfrågning av tränarna där det mesta gick ut på att moderatorn Lars-Gunnar Björklund skulle dra egna anekdoter om upplevelser på 60-talet, nattliga sittningar med dansbandsstuket som kunde avslutas med en och annan uppfriskande fight mellan mediarepresentanter och tränare på discot när klockan närmat sig 03:30.
Annat nu.
Mest på gott, men även på ont.
Det är mjölk i glasen och en rakt igenom proffsig genomgång med spelare/tränare ledd med all tänkbar stil av Tommy Åström och Jensa Fjellström, det utstrålas värme och vänlighet mellan alla inför den förväntan som ligger och pyr inför årets allsvenska.
Men det hettar sällan till. Det blir aldrig diskussioner/debatter som svider i skinnet och det är lite synd.
Inte ens under kvällens sittning på Parapeten, där jag satt på bord med Rydström, Kristian Bergström, Lundh, Åslund, Andreas Thomsson, Staffan Lindeborg, Svante Samuelsson och några till så fick vi se några lågor blossa upp även om Långe Lundh gjorde sitt som agitator när han snabbt bläddrade fram ett blogginlägg där Rydström raspat lite med en spetsig kniv längs min rygg.
Eller ens när Svante Samuelsson inte kunde låta bli att ta upp ämnet ”vad är en bra/dålig straff”.
Men vi hade väldigt roligt.
Och det behöver ju inte vara fel.
***
Jag tillhör dom som tycker att det är imponerande av Reak Madrid att åka till Cypern och enkelt avväpna Apoel med 3-0 i första matchen…ingen annan har varit i närheten av att göra det i Nicosia under den här Champions League-säsongen.
***
En gång kändes det dock som om det blixtrade till lite i helsingborgska Sündspärlan – ett ställe som hunnit se både det ena och det andra genom åren – och det var när SvFF (Karl-Erik Nilsson) och SEF (Lars-Christer Olsson) skulle vara överens i en diskussion.
Men inte en var i närheten av att vara det.
Förhållandet mellan förbundet och ”nya” SEF känns som en tickande bomb.
***
Det talades varmt om att allsvenskan är en liga där det delas ut färre kort än i andra länder.
Det må så vara och jag har inga problem med det.
Men Sverige är också det land där själva kortsystemet är förlegat och måste göras om. Omgående.
När vi talar om att det delas ut få kort i våra matcher så ska vi också veta att få länder har automatisk avstängnng efter bara tre gula kort. Det är fem kort i en del andra länder och lite mer sofistikerade system i andra.
Jag vill att Sverige ska ta över den danska modellen.
I svensk elitfotboll är en oskyldig hands (det varnas för mycket för hands ute på planen, till att börja med) eller en ”stå-för-nära-vid-frispark”-varning likställt med en varning på en rejäl kapning som har varit i gränslandet till rött. Det känns stenåldern.
I Danmark behandlas varje gult kort som unikt i sig och poängbedöms. En ganska ”oskyldig” varning ges låga poäng, en grövre får höga och avstängning gäller från ett visst antal poäng. Inte antal varningar.
Det är den modellen vi måste införa snarast i svensk fotboll.
***
Uppenbarligen är Kalmar FF:s nya främlingslegion så pass bra att ganska många vill tro att de tillochmed kan vinna allsvenskan 2012.
Jag är inte lika övertygad men har å andra sidan inte sett så mycket av ”nya” Kalmar FF på försäsongen. Närmare bestämt: ingenting alls.
***
Elsborg har varit mitt tips tidigare och jag får stå fast vid det även om deras skadeproblem på försvarsspelare kan bli ödesdigra, det känns inte som om boråsarna hade det speciellt gott ställt på de positionerna ens INNAN skadorna.
Jag är helt övertygad om att Elfsborg jagar mittbacksalternativ så här i elfte timmen.
***
Annars mest frågor, såklart, inför premiären:
Är Malmö FF.s nya mittmittfält med Thern/Friberg så bra som MFF vill göra gällande?
Ska Häcken få ihop det på riktigt och slår Waris igenom på allvar?
Kommer någon i AIK att göra en Tetteh Bangura (han gjorde bara ett mål på försäsongen inför 2011)?
Får Stahre ihop det nya IFK Göteborg?
Kan Åtvidaberg stå upp med lika fin fotboll som de spelade i Superettan?
Kommer Johan Oremo att göra minst tio mål för Gefle?
Kan någon rubba Mahlangu/Gashi som fortfarande utgör den ångande maskin som Helsingborgs IF är?
Blir Gais bättre än någonsin?
Är det sant att Kalmar FF:s nya säckiga kostymer går i samma aprikosfärg som Nanne stoltserade med på upptaktsträffen?
Vad händer i Örebro nu när Tobias Grahn intagit stan?
Hur sist blir Syrianska?
Ska Ricardo Santos lyckas bättre i Djurgården än gjort i Kalmar, Åtvid och Jönköpings Södra?
Kan Astrit Ajdarevic styra IFK Norrköping till den övre halvan med hjälp av nye bukkdozern Andreas Johansson?
Lyckas Mjällby få liv i ytterligare skadat god som vanligt?
Kommer Giffarna hänga med när det går lite fortare?
Ungefär så.
***
I dag besöker jag Lotta Brome i P4Extra kl 13:25.
Vi pratar bok och säkert en hel del annat, men jag kommer inte att sjunga ”Jolly Jolly Bob” som Malmö FF:s tränare gärna gjorde på de där resorna inför allsvenskan när vattnet var högt.
Nya tider nu.