Och inte låtsas under täcket.
För några år sen, när Wilma, 13 år, var Wilma, 8 år, kom hon upp med en egenhändigt fixad födelsedagsbricka bestående av bland annat en resorb och filmjölk framåt 07:00 på morgonen.
Det är ett starkt och fint minne.
Lika vackert var det nu när en någon morgontröttare tonåring ackompanjerades av en Frisör som heter Hannah och kom in med tända tomtebloss och väldigt fina och uppskattade presenter.
Födelsedagar är ju vad de är när man kommit en bit upp i åren, mest en belastning…men jag kan känna rätt stor värme och glädje i vakna till lite halvskraltig sång och fruksot på sängen.
Jag erkänner gärna det.
***
Malmö FF fortsätter att ånga på – där de är som bäst, Swedbank Stadion.
Lika mycket som Elfsborg har en “fördel” av vad deras hemmaplan erbjuder så har MFF det i form av en stor, ståtlig arena med starkt hemmastöd.
Det är lite så det fungerar för de bästa lagen, hemmafördelen är alltid en styrka…det handlar inte så mycket om man spelar på asfalt eller i en kohage, utan att ett bra lag är ännu bättre i sin hemmaborg, där de känner trygghet och stöd.
Jag tror att MFF:s svagare bortafacit handlar om att de inte känner sig lika trygga i sitt bolltrillande spel på bortaplan och att motståndet inte har lika mycket respekt gentemot “Di Blåe”. Det blir svårare då. Det är alltid svårare på bortaplan.
***
En intressant frågeställning på Twitter som (surprise, surprise) hårdkokta fans med känslor för egna lag viftar bort med att jag är en idiot:
Har inte det här med att “inte-jubla-vid-mål” blivit urvattnat?
Jag har förståelse för Henrik Larsson som har legendstatus i Celtic i ett möte med alla sina lagkamrater.
Men Alexander Faltsetas som var i IFK Göteborg i ett halvår, blev utlånad och sen såld…han vill inte jubla på Gamla Ullevi när han gör 1-1 för Gefle. För att ta ett exempel.
Så här: spelare gör som de vill, de får visa sina känslor hur de vill, det finns inga direkta facit.
Men jublar en målskytt för att han gjort mål för det lag han spelar för? Eller gör man det alltid EMOT det lag man möter?
Om det finns en kärlek och (samhällets mest misshandlade ord idag) “respekt” gentemot en annan klubb, jag kan förstå det.
Men var finns lojaliteten då till den klubb (och deras fans) och som man representerar? Vad visar man den klubben och de egna lagkamraterna genom att inte visa glädjekänslor i samband med ett mål för egna laget?
Är det inte så att det är disrespekt att inte jubla för det egna laget, det som valt dig och betalar din lön, än att tänka på vad man känner för motståndarlaget i en match?
Jag förstår grundtanken och den bygger på ödmjukhet någonstans, det behöver aldrig vara fel.
Men en målskytt ska kunna få lov att visa glädje när han gör mål för det lag han spelar för – eftersom han förhoppningsvis är glad för det – utan att det betraktas som att han sviker en motståndare eller motståndarnas anhängare.
***
Matte Nyström är tillbaka med Fotbollskväll.
Jag saknar hans silverskor.
***
Tänk att Henkes grabb redan nått välsigt mycket längre än farsan.
Stor-Larsson ytvecklades långsamt och fick inte ens plats i Skånes distriktlag, gjorde aldrig några ungdomslandskamper.
Hade Henke Larsson tillhört Brommapojkarna eller annan förening som gillar att sålla ut 8-åringar (de tror att allting går ut på att ha världens bästa sjumannalag i 11-årsklassen) så hade han kanske valt att bli innebandyspelare eller något annat.
Högaborg har istället valt att fostra A-landslagsmän.
Det ska bli intressant att följa Jordan, starkt av grabben att gå så här långt – det måste vara oerhört tufft att leva med pappans storhet i ryggen. Ständigt och jämnt. Alltid.
***
Det blev ett regnsommar-race inne på Zgander och det kändes bra, som alltid.
Självklart gick jag ut med svår svart skinnjacka från Frankie Morello i påsen, just exkt va jag behövde, ännu en svart jacka i skinn.
***
Fiorentina låter väl alldeles utmärkt “lagom” för Rasmus Elm.
***
Nyhetsrapporteringen från Zlatan och övergången till PSG säger ju en hel del om hur stor han är i det här landet.
Det är som när Bruce Springsteen är på Sverige-besök och vi får veta vilka bananer han har köpt på sitt gymbesök.
***
Men var hamnar Ola Toivonen?
***
Chris Waddle till mig och Långe Lundh i Warszawa:
“New Saints är inte lika bra som Helsingborg. Men inte så dåliga som man kan tro…”
Vad Waddle nu har för koll på HIF?
***
Under några år var jag speaker på Gothia Cup, vilket var enastående roligt. Men när Viasat började sända så ville de ine ha mig där.
Jag kan verkligen sakna det jobbet.
Gothia Cup ligger för alltid varmt om mitt hjärta.
***
Jag är 47 år nu.
Om tretton år är jag 60.
Hej och hå vad det går när man har roligt.