POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Därför kändes det ut som ett nygammalt Elfsborg

Vintern kom tidigt till Blacksmithfield, strax utanför Apple Bay, och jag funderar på löv som blir blöta.

Av evigt regn, men också av snö och frost.

Löven som attackerat mitt hus och min trädgård i mängder som jag inte ens vågat mardrömma om måste nämligen vara torra.

För jag vill köpa en sån där lövblåsmaskin som folk går omkring med på ryggen likt Ghostbusters, det ser så coolut ut där de går och bara blåser bort alla löv i stora fina högar.

Det ser inte bara rätt roligt ut: jag har redan testat med kratta, det kräver sin tid, kraft och tålamod.

Och nu är alltså läget sådant att jag är dränkt i löv och löven är blöta.

Inser förstås att jag ställs inför i-landsorienterade problem nu som jag inte gjorde förut, när det snarare kunde vara öppettiderna på Sturecompagniet som kunde gnaga. Men ändå.

***

I mina trakter gratulerar vi förstås Brommapojkarna till avancemanget till allsvenskan.

Alla 1.237 BP-fans korkar upp i kväll.

Men alla lag som kvalificerar sig till allsvenskan är just kvalificerade för allsvenskan, oavsett vilket.

***

Nog syntes det för första gången på ett tag att Elfsborg agerade som ett lag utan ett tungt ok på sina axlar?

Det var en känsla av att “ut och kör” under kommando av General Svensson under parollen “vi har inget att förlora längre”…därför gjorde Elfsborg sin bästa halvlek mot ett “sämre” lag sen i våras.

Det är absolut guldläge nu för boråsarna nu.

Malmö FF kan förvisso göra 5-0 på Örebro på Swedbank samtidigt som jag tror att Elfsborg är nöjt med 1-0 på Mjällby i Hällevik.

Men det kan Elfsborg lätt ta igen hemma mot Åtvidaberg i sista omgången och AIK-Malmö FF känns som en ytterst oviss match.

Jag tror inte att Elfsborgs största hinder är Malmö FF och målskillnad, jag tror att det är Mjällby på en höstig gräsmatta i snålblåsigt Hällevik. Och möjligen frånvaron av skadade Niklas Hult.

***

Om jag förstod allting rätt i Viasatsas studio så ville Patrik “Bjärred” Andersson att “man” skulle ifrågasätta Erik Hamrén och hans syn på fotboll. Och Lasse Lagerbäck satt sidan om och ifrågsatte i alla fall inte vad Bjärred tyckte (om vi säger så).

Jag har inga problem med Bjärreds åsikt.

Men kan han ha missat att Hamrén ifrågasätts?

Jag tror jag har läst hundratals krönikor och blogginlägg med just olika frågeställningar i exakt just det ämnet, om jag vill kasta mig över “läsarkommentarer” så råder det heller inget tvivel om att frågorna haglat när smekmånaden tog slut.

Men det kanske är fel folk som frågar?

När lagkaptenen frågats så har han åtminstone svarat med att ställa sig bakom Hamrén, så som han alltid ställde sig lojalt bakom Lagerbäck.

Eller är det fel frågor?

Det finns ju aldrig en spelare (jag räknar bort Rydström här, han känns lika mycket journalist som spelare) eller aktiv ledare som ställer en förbundskapten mot väggen. Inte nu. Och inte tidigare. Jag tror jag vet hur Bjärred och Lasse Lagerbäck kände inför debatter runt landslagets sätt att spela på den tiden, de brukade vanligtvis avfärdas med “monday morning quarterback”.

Jag välkomnar gärna en debatt och att den ska vara öppnare än i en korridor på Svenska Fotbollförbundet.

Men att frågor inte ställts i alla olika former till Erik Hamrén är inte sant.

Möjligt att svaren inte varit att föredra hos alla. Men det är en annan sak.

***

Lindeborgs fråga till Anders Svensson efter DET målet:

“Borde man inte skjuta längs marken istället?”

Den skojar du fan inte bort.

***

Tänk att den gamle Häljarparen Mats Andersson fick fram en son, Erik, som alltså gjorde mål i sin debut för Landskrona BoIS i Superettan. 15 år gammal!

Och det stora är att han gjorde det på – frispark.

Hur vanligt är det att debuterande 15-åringar får gå fram och ta frisparkarna i sin A-lagsdebut på den här nivån?

***

Kan det vara så att Elfsborg höll det till 2-0 så att de “slapp” leda serien inför nästa omgång?

Trenden har ju varit att det har varit svårare att behålla en serieledning än att tappa den.

***

Grensåg, elektrisk häcksax, rullebör, svår snöskyffel, gasolgrill, högtryckstvätt och snart en lövblås.

Jag har tappat det fullständigt.

 

 

Patrick Ekwall

Har AIK plottrat för mycket med laget?

Friends Arena igår och klart nöjd med arenan: här har Sverige äntligen en ny modern arena som håller för riktigt stora evenemang.

Det är en ståtlig arena, magnifik i sitt slag, lite av nya Wembley i ett mindre format.

Det finns all anledning att se fram emot ganska mycket i det arenan framöver och det blir mäktigt med Sverige-England inför 60 000 den 14:e november.

Det har tagit sin tid och Stockholm har legat sjukt långt efter i stort sett varenda europeisk huvudstad men nu har Sverige hunnit ifatt, nu gäller det att fylla arenan med också…det är förstås en helt annan problematik, men hellre en vettigt modern arena än ingen alls.

***

Häcken lyckades inte ta chansen när den var som allra bäst.

Och AIK har nu tagit en poäng av sex möjliga på hemmamöten med Gefle och Syrianska.

Det är Malmö FF som visar upp den allra bästa formen i den allsvenska guldstriden.

Men det är fortfarande så att Elfsborg har det klart bästa läget.

Sett till avslutningsprogrammet borde Borås-laget normalt räkna in nio poäng på de tre matcher som återstår för dom.

Men ingenting är givet i den här guldstriden, framförallt inte för Elfsborg som under hela hösten haft problem att vinna mot allt de har mött.

Mitt tips har varit Elfsborg från första början, jag får hålla fast vid det…men det känns som om det kan sluta precis hur som helst.

Framförallt handlar det uppenbarligen inte om att vinna guldet, snarare om att inte förlora det.

***

Imponerande av Syrianska att åka till Råsunda och göra en sådan match i det läget som laget befinner sig.

De kunde mycket väl ha vunnit matchen, Sharbel Touma hade ett skott i insidan av stolpen i andra halvlek.

***

Men:

Ska du ha en modern arena på den här sidan 2000-talet så är det förstås nödvändigt att det finns en infrastruktur som tar folk till och från arenan på ett hyggligt sätt. Eller åtminstone möjligheterna.

Jag utgår från att det blir bättre när allt blir klart, nu blev det ett infrastrukturfiasko av sällan skådat slag.

En enda väg öppen till arenan (det är som till Mjällbys hemmamatcher i Hällevik på vischan) för taxibilar, bussar som inte kom eller kom fram någonstans, pendeltåg som var överfulla och gator runt hela Solna som proppades igen.

Jag har varit på nya arenor runt hela världen med betydligt fler åskådare än de 35-40.000 som fanns på Friends igår och det handlar så väldigt mycket om infrastruktur: du ska ta dig fram och tillbaka enkelt, snabbt och smidigt. Av flera skäl. Inte minst sett till säkerheten, men också för att det är ett avgörande argument för att man ska välja att ta sig till arenan eller inte nästa gång och nästa gång.

Jag var snabbt ute och satte mig i en taxi. Den stod på 300 spänn när den hade kommit ut från arenaområdet eftersom det inte gick att komma fram på den enda väg som var öppen och som proppades igen av ett lämmeltåg människor som gick och gick för att hitta alternativ att ta sig vidare. Jag får förstås skylla mig själv, mitt nöt.

Men tänk en olycka, en utryckning eller hetsiga fotbollsfans i det kaoset.

Folk (många familjer med barn) gick och stod sen på gatorna runt arenan och väntade på transporter som inte kom, inte fanns.

Någon i Getingen beskrev det som att “festen fortsatte på gatorna”…ehh, vilken fest åsyftades från början (det var stendött på läktarplats) och var det möjligen partyt i oändliga bussköer eller proppfulla transporter som var så festligt?

Infrastrukturen ska bli bättre 2015, sägs det.

Ofattbart att ingen tänkt att just infrastruktur är en stor och viktig del av ett arenabygge.

***

Malmö FF har Örebro SK hemma i nästa möte, det kan de väl aldrig missa med den form de har nu?

***

Det är aldrig fel att ha en stor och bred trupp med kvalitet, men jag får en känsla av att AIK plottrat lite väl mycket med sina startuppställningar på sista tiden i någon form av rotationssytem.

Andreas Alm väljer förstås de lag som han tror ska vinna matcherna men det känns som man tappat en del som enhet med ständigt nya startformationer, det har framförallt visat sig på hemmaplan när det handlat om att visa upp större kreativitet än att ligga och fiska i Eindhoven.

Och hur du än vänder och vrider på det så tär europaspelet, inte minst mentalt…det går aldrig att komma ifrån att det är en omställning som är jobbig att ena dagen spela mot PSV och den andra mot Syrianska.

Det tror jag är slitsamt för enspelare, oavsett om man har spelat i själva matchen eller inte.

Det var ju inte direkt så att spelare som vilade från början i Holland (Bangura, Viktor Lundberg, Goitom, Moro) kändes piggare i ben och knopp än de som startade på Philips Stadion.

***

Själva underhållningen inne i Friends var ju som det var, rätt seg och trist med låtar staplade efter varandra och ibland en och några raggarbilar som rullade in på enormt stora tomma ytor.

Några stora artister körde låtar som väldigt få i den här typen av publik hört tidigare, det var Tommy Körberg och Roxette som lyfte med klassiker.

Och du vet vilket drag det är när studioman Henke von Zweigbergk fick gå runt på innerplan under slutskedet och mana varenda en i publiken att resa sig upp.

***

Varför. varför, varför måste Hovet spela in sådana där filmer?

Och – i sådana fall – varför inte ta proffshjälp med att göra det?

Tihi.

***

Zlatan Ibrahimovic är sannerligen Paris Saint Germain.

***

Min lördagskrönika i Getingen handlade om det fina snövita svenska samvetet i cykelhärvan.

Läs den HÄR.

***

Jag som var på Friends som en dödlig och inte likt VIP-inbjudna smörjde krås före och efter skulle köpa en korv i en av kioskerna.

Korvjäveln var rå och de tog inte kreditkort.

Att infrastruktur haltar vid nybygge är en sak och att det kanske är svårt att koka en korv får väl vara en sak.

Men att inte ta kort i kioskerna på en arena fylld med folk är ju inte bara korkat, hur svårt kan det vara att ha det klart år 2012?

***

Maudan, en så klippa!

***

Det bästa med vintertid är att du vaknar kl 09.00 och har sovit till 10.00.

Det värsta är att du ska göra Fotbollskanalen Europa vid 23-snåret, men att klockan egentligen är över midnatt.

**

Mitt bestående minne dock och det är viktigt, trots allt:

Friends är en fantastiskt fin arena och det är förstås det viktigaste att konstatera.

Patrick Ekwall

Har AIK plottrat för mycket med laget?

Friends Arena igår och klart nöjd med arenan: här har Sverige äntligen en ny modern arena som håller för riktigt stora evenemang.

Det är en ståtlig arena, magnifik i sitt slag, lite av nya Wembley i ett mindre format.

Det finns all anledning att se fram emot ganska mycket i det arenan framöver och det blir mäktigt med Sverige-England inför 60 000 den 14:e november.

Det har tagit sin tid och Stockholm har legat sjukt långt efter i stort sett varenda europeisk huvudstad men nu har Sverige hunnit ifatt, nu gäller det att fylla arenan med också…det är förstås en helt annan problematik, men hellre en vettigt modern arena än ingen alls.

***

Häcken lyckades inte ta chansen när den var som allra bäst.

Och AIK har nu tagit en poäng av sex möjliga på hemmamöten med Gefle och Syrianska.

Det är Malmö FF som visar upp den allra bästa formen i den allsvenska guldstriden.

Men det är fortfarande så att Elfsborg har det klart bästa läget.

Sett till avslutningsprogrammet borde Borås-laget normalt räkna in nio poäng på de tre matcher som återstår för dom.

Men ingenting är givet i den här guldstriden, framförallt inte för Elfsborg som under hela hösten haft problem att vinna mot allt de har mött.

Mitt tips har varit Elfsborg från första början, jag får hålla fast vid det…men det känns som om det kan sluta precis hur som helst.

Framförallt handlar det uppenbarligen inte om att vinna guldet, snarare om att inte förlora det.

***

Imponerande av Syrianska att åka till Råsunda och göra en sådan match i det läget som laget befinner sig.

De kunde mycket väl ha vunnit matchen, Sharbel Touma hade ett skott i insidan av stolpen i andra halvlek.

***

Men:

Ska du ha en modern arena på den här sidan 2000-talet så är det förstås nödvändigt att det finns en infrastruktur som tar folk till och från arenan på ett hyggligt sätt. Eller åtminstone möjligheterna.

Jag utgår från att det blir bättre när allt blir klart, nu blev det ett infrastrukturfiasko av sällan skådat slag.

En enda väg öppen till arenan (det är som till Mjällbys hemmamatcher i Hällevik på vischan) för taxibilar, bussar som inte kom eller kom fram någonstans, pendeltåg som var överfulla och gator runt hela Solna som proppades igen.

Jag har varit på nya arenor runt hela världen med betydligt fler åskådare än de 35-40.000 som fanns på Friends igår och det handlar så väldigt mycket om infrastruktur: du ska ta dig fram och tillbaka enkelt, snabbt och smidigt. Av flera skäl. Inte minst sett till säkerheten, men också för att det är ett avgörande argument för att man ska välja att ta sig till arenan eller inte nästa gång och nästa gång.

Jag var snabbt ute och satte mig i en taxi. Den stod på 300 spänn när den hade kommit ut från arenaområdet eftersom det inte gick att komma fram på den enda väg som var öppen och som proppades igen av ett lämmeltåg människor som gick och gick för att hitta alternativ att ta sig vidare. Jag får förstås skylla mig själv, mitt nöt.

Men tänk en olycka, en utryckning eller hetsiga fotbollsfans i det kaoset.

Folk (många familjer med barn) gick och stod sen på gatorna runt arenan och väntade på transporter som inte kom, inte fanns.

Någon i Getingen beskrev det som att “festen fortsatte på gatorna”…ehh, vilken fest åsyftades från början (det var stendött på läktarplats) och var det möjligen partyt i oändliga bussköer eller proppfulla transporter som var så festligt?

Infrastrukturen ska bli bättre 2015, sägs det.

Ofattbart att ingen tänkt att just infrastruktur är en stor och viktig del av ett arenabygge.

***

Malmö FF har Örebro SK hemma i nästa möte, det kan de väl aldrig missa med den form de har nu?

***

Det är aldrig fel att ha en stor och bred trupp med kvalitet, men jag får en känsla av att AIK plottrat lite väl mycket med sina startuppställningar på sista tiden i någon form av rotationssytem.

Andreas Alm väljer förstås de lag som han tror ska vinna matcherna men det känns som man tappat en del som enhet med ständigt nya startformationer, det har framförallt visat sig på hemmaplan när det handlat om att visa upp större kreativitet än att ligga och fiska i Eindhoven.

Och hur du än vänder och vrider på det så tär europaspelet, inte minst mentalt…det går aldrig att komma ifrån att det är en omställning som är jobbig att ena dagen spela mot PSV och den andra mot Syrianska.

Det tror jag är slitsamt för enspelare, oavsett om man har spelat i själva matchen eller inte.

Det var ju inte direkt så att spelare som vilade från början i Holland (Bangura, Viktor Lundberg, Goitom, Moro) kändes piggare i ben och knopp än de som startade på Philips Stadion.

***

Själva underhållningen inne i Friends var ju som det var, rätt seg och trist med låtar staplade efter varandra och ibland en och några raggarbilar som rullade in på enormt stora tomma ytor.

Några stora artister körde låtar som väldigt få i den här typen av publik hört tidigare, det var Tommy Körberg och Roxette som lyfte med klassiker.

Och du vet vilket drag det är när studioman Henke von Zweigbergk fick gå runt på innerplan under slutskedet och mana varenda en i publiken att resa sig upp.

***

Varför. varför, varför måste Hovet spela in sådana där filmer?

Och – i sådana fall – varför inte ta proffshjälp med att göra det?

Tihi.

***

Zlatan Ibrahimovic är sannerligen Paris Saint Germain.

***

Min lördagskrönika i Getingen handlade om det fina snövita svenska samvetet i cykelhärvan.

Läs den HÄR.

***

Jag som var på Friends som en dödlig och inte likt VIP-inbjudna smörjde krås före och efter skulle köpa en korv i en av kioskerna.

Korvjäveln var rå och de tog inte kreditkort.

Att infrastruktur haltar vid nybygge är en sak och att det kanske är svårt att koka en korv får väl vara en sak.

Men att inte ta kort i kioskerna på en arena fylld med folk är ju inte bara korkat, hur svårt kan det vara att ha det klart år 2012?

***

Maudan, en så klippa!

***

Det bästa med vintertid är att du vaknar kl 09.00 och har sovit till 10.00.

Det värsta är att du ska göra Fotbollskanalen Europa vid 23-snåret, men att klockan egentligen är över midnatt.

**

Mitt bestående minne dock och det är viktigt, trots allt:

Friends är en fantastiskt fin arena och det är förstås det viktigaste att konstatera.

 

Patrick Ekwall

Holland tur och retur på 24 timmar

Holland in and out, ännu en 24-timmars i fotbollsreporterns tjänst.

Synd och klaga, även om jag tycker lite synd om AIK efter att ha gjort “en Celtic” i Eindhoven (och den här gav ju en poäng åtminstone).

Och det blev en ganska smidig visit: flightade Kastrup-Schiphol, upphämtad av min TV-lagskompis Geert den Ouden, bil till Rotterdam, packa in på hotell, vidare längs plattlandets motorväg till Eindhoven, middag på den svårare italienaren Antonios, på match, intervjuer, trevlig återträff med supersympatiske Atiba Hutchinson, bil tillbaka till Rotterdam i natten, sova, frukost, snabbtåget (23 min) Rotterdam-Schiphol och nu på flight mot Arlanda.

Ingenting att klaga på.

***

Mest bara nära, men ändå väldigt mycket NÄRMARE.

Allsvenska fotbollslagen har inget att skämmas för överhuvudtaget i europaspelet, sett till förutsättningar (ekonomisk verklighet i form av omsättning och skatteregler) är det storartat att spela jämnt med lag som Hannover 96, PSV Eindhoven, Dnipro, Levante och Twente.

Och vi är där, vi är åtminstone med i Europa League.

För inte särskilt längesen var vi inte ens där och fick nöja oss med att åka ut mot irländska publag och sånt i kvalspelet.

***

Det går inte att komma ifrån att Zlatan Ibrahimovic på många sätt bär Paris SG mot framgång.

Det hade inte varit ett dåligt lag utan honom, inte alls…men det hade inte varit det lag som det är idag.

Tänk själv ett PSG utan Zlatan så som det sett ut under hösten.

***

AIK parkerade bussen på Philips Stadion och vad annat fanns att göra?

Ni som sett ert PSV på hemmaplan vet att de flyger fram, på kanter (främst), i mitten, i luften – överallt.

Jag vet ju vad holländarna sa igår kväll om PSV:s insats men det förtar inte bedriften från Andreas Alms AIK.

Och ändå kändes det lite som att AIK kunde utnyttjat PSV:s nonchalans mer än vad de gjorde.

Dels genom chanserna på slutet (Celso Borges!) och dels genom att skapa mer av det som serverades då och då i den första halvleken när speedkulan Kwame Karikari lämnades som vind för vågen av det tokoffensiva PSV-försvaret.

Atakora helt misslyckad på en kant och det här var minst ett nummer för stort för unge Robin Quaison som Andreas Alm spelade från start.

Men mycket var otroligt bra och jag blir alltmer förtjust i Helgi Danielssons mittfältsspel, grym bollvinnare som blivit mycket bättre på at göra något bra med bollen när han väl vunnit den.

AIK har två hemmaatcher framför sig i Europa League och de är svåra nog eftersom PSV vet att de inte kan gå på halvfart och eftersom Napolis B-lag gjorde fyra mål senast. Men det känns inte alls särskilt omöjligt.

***

I Heinekens land så vet dom att det kan trycka på i samband md en fotbollsmatch, förmodligen har grannarna till Philips Stadion känt av det. Därav denna informativa skylt i området utanför arenan. 

***

Det går att förstås AIK-fansens ilska, trots allt, mot att inte få några fler biljetter även om det fanns en säkerhetsaspekt.

Arenan i Eindhoven var inte ens halvfull.

Enorma hav av sektioner var täckta av banderoller istället.

Det kan inte ha varit helt omöjligt lösa fler plåtar och att hitta en sektion för tillresta supportrar, nu var Philips Stadion provocerande tom.

Dock vann AIK-arna på plats kampen på läktarna med 10-0, i det fallet kändes som om PSV hade parkerat bussen.

***

…annars är det ju med “bollvinnare” som det är med en hund som jagar och skäller efter en bil…när bilen väl stannat har hunden inte en aning om vad den ska göra.

***

Som i alla andra länder så finner du ting som du som utomstående kan betrakta som något märkliga. Detta är ett sådant. På Rotterdams station (där du inte kan köpa tågbiljetter i biljettlkassan med kreditkort, på tal om underligt år 2012) finns det pelare utomhus som utgör rökzoner. Ska du blossa så måste du står vid den pelaren, böter om du går tre meter längre bort med din cigg i handen. Däremot har holländarna inga invändningar VAD du röker för något, bara du står vid din pelare…

***

Agent Patrick Mörk tog Atiba Hutchinson från Kanada till Sverige för 8-9 år sen.

Elfsborg nobbade honom efter provspel men Öster nappade på den unge mittfältaren och jag glömmer aldrig när jag besökte honom i Växjö…han hade fått en liten knapert möblerad lägenhet i ett hus med kontorslokaler och lager.

För att ta sig till träningarna fick han åka buss eller på den cykel han hade också hade försetts med.

Det gick rätt bra ändå.

Hutchinson värvades till Helsingborg, köptes sen av FCK och är nu så populär i PSV att han tecknat ytterligare två år med den holländska klubben.

Han var lika ödmjuk och trevlig nu som han var då.

Och vi pratade en del om den där “lägenheten” i Växjö, om fotbollen i Sverige, om svensk TV (han tittar fortfarande på fotboll via TV4, sa han) och om landskampen i Berlin.

“Vi i Kanada borde ha lärt oss av svenskarna. Vi behövde en poäng mot Guatemala för att gå vidare i vår grupp och i paus låg vi under med 4-0”, sa Atiba.

“Hur gick det då”, frågade jag.

“We lost”, sa han. “Med 8-1…”

Nu har jag inte den bästa kollen på den guatemelanska landslagsfotbollen, men det känns inte som om Kanada har något stort på gång, om vi säger så.

***

#SUPERLIVE på Harrys i Lund i onsdags var väldigt roligt.

Hoppas ni hade tid och möjlighet att haka på en stund.

***

Det måste förstås var oerhört bittert att göra 1-1 på övertid och sen ändå förlora.

Lite glad att man slapp springa på Stefan Schwarz driekt efter den matchen.

***

Höstens stora charm är förstås den allsvenska guldstriden och jag hinner inte ens landa förrän den tar fart direkt: Malmö FF-IFK Norrköping i kväll.

***

Jag fick avskräckande bilder hemifrån på snö i natt och det kändes lite som att få en klubb i nacken, medveten om vad det är som väntar framöver.

Men jag landar till hyggligt klar himmel, barmark och sol.

Du får glädjas åt sådant varenda liten dag framöver.

 

Patrick Ekwall

BILDEXTRA: Så ser folk SUPERLIVE

Det blev en härlig SUPERLIVE-kväll i Lund med Långe Lundh, Pontus Jansson och “Sveriges rikaste oddssättare”, Micke Stålblom.

Tack alla som engagerade sig i programmet via tävlingar, Facebook och Twitter.

För övrigt väldigt intressant med det “nya” fenomenet “second screen”, som SUPERLIVE definitivt kan bokföras som: du har ytterligare en skärm i gång vid sidan om din traditionella TV-apparat.

Här nedan några av SUPERLIVE-tittarnas bilder på hur de ser SUPERLIVE under en onsdagkväll.

Själv är jag på Kastrup, på väg till Amsterdam och Eindhoven för Europa League-mötet PSV-AIK.

 

 

 

 

 

 

Patrick Ekwall

I kväll är det Lund(h) som gäller

Idag är det Lund(h)s stora dag: SUPERLIVE är på plats i den Långes hemstad och vi sänder direkt från Harrys Sportbar kl 20-23 i i kväll.

Jag är uppväxt i karga kvarter i Malmö, det var inte särskilt mycket Lund över det även om det bara skiljer en resa på en kvart.

De få gånger det fanns läge att åka hit var för att stöka lite på en Karneval vart fjärde år eller när vi lirade handboll och åkte hit med Malmö HP för att få storstryk mot Lugi eller H43 (vi hade lättare för lag som Ankaret från Lomma, Burlöv eller IK Sund från Helsingborg).

Eller såklart till Klostergården för matcher mot Lunds BK, Kluringcupen och möjligen en gång om året för att möta Lino Boriero…egentligen var det Lunds BoIS,  det var dock ett rätt uselt lag men hade Boriero som var fantastisk och kunde på egen hand göra en hel match.

Annars var Lund för en påg från Lindängen en helt annan värld med tokiga studenter, olåsta cyklar och folk med skägg och plyschbyxor som bodde i kollektiv.

Dessutom var (och är) det ju P1-skånskans Mekka, få talar skånska i Lund ens om de bor eller har bott i stan i hela sitt liv.

Numera har jag bott i Hufvudstaden i snart 20 år och är så avskalad i dialekt och “yrkesspråk” att jag tenderar att ramla in in P1-skånskan själv (inte Kattis Ahlström eller Kristina Kappelin dock) då och då.

Dessutom har jag med skäggig Lundh från Lund att göra nästan varje dag på året sen ett tag tillbaka.

Tiderna förändras

***

Tänk att Micke Lustig var på god väg mot ett andra mirakel på drygt en vecka.

All credd till Lustigs Celtic på Nou Camp…de stred för allt de hade, de visste att de var fullständigt underlägsna på alla håll och kanter (möjligen målvakten Forster undantagen, han är grym!) men de vägrade att ge upp.

Det fanns någonting fotbollsvackert i det någonstans.

***

Läskiga bilder på blodig Johan Elmander från Istanbul och en jobbig lårskada på de fotproblem han haft.

Vad Johan Elmander behöver just nu är en god rehabilitering och (känns det som) vila för att komma tillbaka stark, frisk och i bra form.

I det hänseendet kanske den här bristningen i låret kom “lägligt”, även om jag förstår att det måste vara väldigt jobbigt.

***

Per Lernström (och Anna Brolin) leder Fotbollsgalan. Självklart.

***

Att ta hit Argentina med Leo Messi är förstås ett genidrag och en god investering i ledet att försöka fylla Friends Arena så ofta som möjligt.

Det gäler dessutom att smida medan järnet är varmt.

När vardagen kommer – och så är det med ALLA nya arenor – kommer det att bli svårare att dra fulla hus på Friends.

Förresten tycker jag att “Friends” satt sig ganska snabbt i folkmun. Jag har inga som helst problem med det namnet. Tycker det känns mer naturligt än att säga (och hålla reda på) Swedbank någonting eller Myresjöhus eller Färs&Frosta Sparbank Arena, und so weiter.

Friends låter minst krystat.

Och alla arenor kan inte döpas till Gamla Ullevi.

***

TV-laget planerar för säsongen 2013.

Är din förening intresserat av ett event, mejla patrick@ekwall.se för mer info.

***

Kul förstås med seger för Pia Sundhage i debutmatchen inför EM-säsongen.

Och ingen vill såklart vara glädjedödare så här i början (minns Erik Hamréns första år), men det kommer bli tufft att trolla med det som finns även om det är hemmamästerskap och även om det definitivt behövdes någonting nytt på posten (för ett tag sen).

Dessutom, i ärlighetens namn: var Schweiz verkligen en realistisk värdemätare för någonting överhuvudtaget som kan?

***

Jag ska inte påstå att jag är beredd att ge Hegerfors rätt efter det där lite förvirrade utspelet om att “cyklister byter ut organ” i Nyhetsmorgon.

Men det kan fan inte vara långtifrån.

Nu när heder, ära och titlar med all rätt strippats från Lance Armstrong så står vi där med “alla andra” – de som redan erkänt eller åkt dit och de som envist hävdar att de aldrig har sett ett enda dopingpreparat i hela sitt liv.

Inte ens de mest inbitna cykelfreakarna (och de finns, jag lovar) kan låta bli att tvivla.

Det är nog tyvärr den bistra och trista sanningen, hur fint det än har varit i landskapen runt Tour de France.

***

Pontus Jansson gästar oss under hela SUPERLIVE-kvällen, det går alldeles utmärkt att ställ dina frågor till honom, till mig och Lundh under programmet gång.

Helst via Twitter (@ekwall, @oloflundh eller @PJansson5) men också via Facebook: Fotbollskanalen Europa-sidan.

Vi snackar fotboll, Champions league, allsvenskan, landslaget, kör en straffspecial och har tävlingar där du bland annat kan vinna biljetter till Sverige-England på Friends Arena (redan utsålt!).

Vi ses från Lund med Lundh.

Och det är inte live. Det är SUPERLIVE.

 

 

 

Patrick Ekwall

En dag hoppas jag också få en Paraplyman

Hur mycket regn finns det 2012?

Det slog mig under ett par dagar på Färöarna att jag knappt ens märkte någon skillnad: det regnade hela tiden – och jag lade knappt märke till det.

Som om om jag vant mig, som om det skulle vara så.

Nu kom det färöiska regnet från alla håll…höger, vänster, underifrån, snett från sidan, uppifrån, diagonalt rakt in under varenda plagg du hade på mig…så det gick liksom inte att helt ignorera.

Men det eviga vattnet har strilat över Apple Bay-area som en ständigt strilande kanna med rund tratt och små hål.

Jag har gjort som färöingarna: gett upp paraply för längesen, jag har blivit ett med blötan, regnet har vunnit.

Det är inte alla som kan ha det som John Guidetti när han kommer till Stockholm…en egen (en vuxen man!) paraplyhållare, även om jag ska undersöka vad Paraplymannen tar i timmen.

***

Guldstriden, var det.

Och ingenting var väl egentligen särskilt oväntat, förutom Mattias Aspers underliga bjudning på Strandvallen – inte likt honom.

Elfsborg?

Inte överraskande någonstans.

Sen de besegrade Malmö FF med klara 4-1 den 12 augusti så har de haft extrema problem att vinna matcher.

De har tillochmed behövt en hel del flyt, minns framförallt 1-0-segern mot Syrianska i Borås där Lollo Chanko träffade ribban med matchens sista spark för gästerna. Eller Oscar Hiljemarks segermål mot Gais i 95:e minuten.

Elfsborg gjorde en taktiskt stark match mot AIK på Råsunda (1-1) men i övrigt har de haft svårigheter mot lag som på pappret borde vara sämre. Därför kom inte förlusten mot Norrköping som en överraskning någonstans.

Så även om Elfsborg har ett löjligt lätt spelprogram (jämförelsevis) så är det mot motstånd som de under hela hösten har haft jobbigt mot: Gefle, Mjällby, Åtvidaberg.

Elfsborg kan fortfarande ta SM-guld men då måste någonting “hända”, annars vinner de aldrig tre raka matcher.

***

På onsdag kommer SUPERLIVE till Harrys Sportbar i Lund.

Redan nu kan du vara med och rösta fram en “vinnare” i programmet – se mer HÄR.

Malmö FF:s U21-stjärna och kandidat till Årets Försvarare, Pontus Jansson, besöker programmet. Tar han med sig gitarren som sin U21-polare Tom Pettersson?

Malmö FF såg väldigt bra ut i 75 minuter mot Kalmar FF och har framförallt fått igång en nyckelspelare som Jiloan Hamad, just nu på strålande spelhumör. Men även fyndat i egna leden när man gjort Markus Halsti till en nyttig central mittfältare, en Andreas Jakobsson a la EM 2004.

Nu fick till slut Johan Dahlin rädda MFF ändå med en svettig räddning på slutet när Malmö tysklandsdarrade sista kvarten.

Underligt att Nanne Bergstrand inte spelar Erik Israelsson från start, har ett lag som Kalmar FF verkligen råd att undvara en sådan spelare i sin startelva även om han har haft knäproblem? Det är inte första gången han blir åsidosatt.

Och det där försöket med trebackslinje gjorde ett helt lag disorienterat, det måste tränaren ta på sig – hur mycket han än vill ge spelarna skulden.

***

Alla röster ropar ÖSTER!

***

Min lördagskrönika i Getingen handlade om en uppenbar skillnad på hockey och fotboll.

Läs den HÄR.

***

Så länge AIK sätter sin defensiv så kommer de att vara en kandidat i guldracet.

Mötet med IFK Göteborg i lervällingen på Ullevi kunde ha slutat lite hur som helst, men det är en styrka att åka därifrån utan poängförlust.

AIK har Syrianska hemma nästa och avslutar sen med möten mot Häcken och Malmö FF – oavsett vilket så kommer AIK att spela två matcher som blir helt avgörande för striden kring de översta platserna.

***

Här har ni honom: Paraplymannen!

***

Har det gått någon omgång i Käppakriget som INTE handlat om otäcka hjärnskakningar och att folk pucklar på varandra med knytnävar?

Utgår från att det inte är exakt den uppmärksamheten som Pär Mårts är ute efter?

***

Hade jag varit allsvensk tränare och behövt köpa spelare till ett mittfält, då hade jag förhört mig om Israelsson. Han borde vara nyttig för vilket lag som helst.

***

Rrrrrrrruuuuhhhhrrrrrrrrderbyt – hur svårt ska det behöva vara egentligen?

***

Det var förstås bara en tidsfråga innan Öster blev klart för allsvenskt spel efter en fantastisk säsong under Roar Hansens styrning.

Det ska bli intressant att se hur de satsar för allsvenskt spel med ny arena och allt.

Humor igår, för övrigt, när Österspelare menade att de skulle göra KAOS efter det att det blev klart.

En söndagkväll. I Växjö.

Det kräver sin man.

***

Lund på onsdag, Holland på torsdag…det kommer bli en del cyklister att se upp för i veckan.

Jag får ta det.

Hoppas mest få slippa regnet.

Om inte vi har råd att hyra in Paraplymannen.

 

 

 

Patrick Ekwall

Sådant man tänker på först när man har landat

Man glömmer så lätt att det landslagsrace över två kvalmatcher på bortaplan är som en bevakning av ett tredjedels VM eller EM.

I kyla på Karlbergs IP, i regn och rusk och vandrarhemsskjul på Färöarna, i flygande kaviartub nattetid via Bergen till Arlanda, Karlberg igen, till Berlin med full fart och chickenwings Napalm sen hela den där osannolika kvällen och natten där alla tänkbara teorier om vad som är möjligt i en fotbollsmatch på den här nivån vändes och ned.

Det är ju fantastiskt roligt, jag älskar att bevaka landslagsfotboll.

Men det tar på en medelåldermans krafter och när jag väl landade i Apple Bay-land så kände jag mig lite som Rasmus Elm efter 90 minuter på Olympiastadion…även om jag inte direkt behövde tillkalla läkarvård.

Bara att bita ihop, det kunde ha varit värre.

***

Då kastar vi oss över den allsvenska guldstriden och det ska bli intressant att se vad som har “hänt” med lagen efter två veckors vila.

Eller vila och vila, en hel del av de där lagen har inte haft sina bästa spelare på plats överhuvudtaget eftersom de varit med sina respektive landslag…det är snarare så att det gett möjlighet för skadade/slitna spelare att ta sig tillbaka i matchen.

Vem det gynnar?

Vi får se, jag har ingen aning.

***

Att svenska landslagsspelare…efter den matchen, den upphämtningen…kommer ut till mixade zonen i Berlin och pratar om vad de tror att svenska mediarepresentanter kanske funderade över när det stod 0-4 och att “vi” skulle vara besvikna över att det inte gick åt helvete – det är för mig svårt att förstå.

Av flera olika skäl.

För det första finns det inget sämre för media (tidningar såväl som TV-bolag) om det går SKIT för ett svenskt landslag och det drabbar ju journalisterna i slutändan.

Tidningarna säljer sämre på elände än glädje, bevisat alltid. Och folk flyr matcher när det går dåligt…att det är FÄRRE tittare efter den 1:a halvleken i Berlin säger ju allt, jag sällan hört talas om att en landskamp i fotboll haft sämre titt i 2:a halvlek.

Att det sen fanns krönikor “färdigskrivna” på pressläktaren efter både 0-3 och 0-4 är förstås sant, men det är inte så konstigt (har nog mest med förberedelser inför lämningstider att göra, dessutom)…vad tyckte Zlatan och Elmander själva i paus? Jag tror inte de var helnöjda.

Förbundskaptenen bytte i alla fall ut två spelare och sa uppenbarligen att matchen inte gick att vinna.

Och jag vet, ärligt talat, inte på vilket sätt media skulle ha varit särskilt överdrivet syrliga inför Tysklandsmatchen. Möjligen över en och annan personlig åsikt i en spalt eller tre, men det är en sak.

Att landslaget har kritiserats efter 2-0 på Kazakstan och 2-1 på Färöarna kan inte ha varit särskilt överraskande. Jag tror inte ens att spelarna själva varit så förbannat nöjda. Trots tre poäng.

Slutligen: vad är det att orka bry sig om, vad mediafolk KANSKE hade tyckt, efter en sådan galet rolig tillställning?

Tänker man inte på annat då?

***

Det här tycker jag, däremot, är roligt.

Och sådant man får ta:

[aftonbladettv id=”15637295″ size=”medium”]

***

Läs HÄR om hur jag blev mittfältskollega med Pontus Wernbloom.

Utgår från att läsarna i Balkan noterade att Pontus blev utbytt i paus.

***

När jag ser om matchen i Berlin så ser jag sådant som har försvunnit bort i virrvarret och lyckohögar.

Som Behrang Safaris fantastiskt fina passning till Kacaniklic före 4-3-målet.

Eller Micke Lustigs bollbehandling på Källströms perfekt avvägda pass till 4-2…förvisso en tavla av Manuel Neuer i målet, men Lustigs nedtagning och löpning är ju otroligt bra gjort.

Kim Källströms brytning INNAN han får iväg den där passningen på Zlatans panna som gav första reduceringsmålet.

Zlatan tar bollen i famnen och springer tillbaka med den till mittlinjen efter sitt mål, men han hämtar inte den i målburen…bollen studsar ut och hamnar rakt framför honom när han har nickat.

Hur svenska spelarna går bort sig kapitalt åt alla håll och kanter vid väggspelen fram till 2-0.

Och en del annat, förstås, som inte är så kul från den första halvleken.

***

Jag tycker förstås fortfarande att det är för jävligt att TV4 sålde Tysklandsmatchen till Femman…även om jag ändå är på plats och bevakar landskamperna, även om så Barnkanalen skulle sända…men att hävda att knappa 1,3 miljoner tittare på Tyskland-Sverige (med en MINSKNING i 2:a halvlek) är “hysteriskt bra siffror” är ju lika trovärdigt som när andra så kallade pressinformatörer på TV-kanaler låter sin röst höras.

1,3 millar hade Fyran på Färöarna-Sverige, som sändes tidigare på kvällen, som en jämförelse.

1,3 millar är såklart bra för Kanal5…men i en bredare kanal tror jag att matchen hade snuddat vid två miljoner.

Och, ja: allt är alltid relativt.

***

Jag vidhåller vid att det inte kan vara lätt att vara Erik Hamrén i dessa dagar.

Efter Bragden i Berlin flyger det fram krönika efter krönika, tyckare efter tyckare, vars huvuduppgift har varit att pissa på det vi såg INNAN den osannolika vändningen.

Man ska aldrig jämföra, det vet ni, men när Tre Kronor vände 1-5 till 6-5 mot Finland i den där matchen med Mats Sundins tokiga blick så var det ju inte så att eftersnacket mest handlade om hur uselt det var vid 1-5 snarare hur kul det var med 6-5.

Men det spelas en hel del hockeymatcher. Och VM i den sporten.

Det är väl den stora skillnaden i just det sammanhanget, just den jämförelsen mellan bragdartade upphämtningar.

Så här: det var tokuselt i första halvlek, det var ett taktiskt upplägg som inte gick att riktigt förstå eller som förmodligen inte fullföljdes efter riktlinjer, det var ett gäng svenska spelare som STOD och tittade på när spelare de hade alltför stor respekt för dansade runt deras ben och det var hjälten Rasmus Elms blindpassning som gav Tyskland 4-0.

Men det går inte att komma ifrån att det blev 4-4 och en poäng på bortaplan mot Tyskland. Inte ens med Lagerbäcks landslag tog vi poäng mot värsta gruppkonkurrenten på bortaplan (bortsett från 2-1 på Turkiet i Istanbul) och då mötte vi aldrig ett lag av Tysklands kaliber.

***

Jag började min TV-karriär på TV-Skåne 1993.

Nu fyller “kanalen” 20 år och jag bjuder på en 80-talare med Skånesporten, axelvaddar, slips (herregud) och Per Sinding-Larsen-dialekt:

[youtubeplay id=”_VW4BsM8M2o” size=”medium”]

***

Vad vi (och Hamrén) inte ska glömma – och i det sammanhanget spelar förstås både kritik och eftertänksamhet roll – är ju att det vi såg under matchens första 60 minuter i Berlin är sådant som riskerar att återupprepas.

Chansen att vi får se det som hände under sista halvtimmen ännu en gång är däremot minimal.

Hamréns landslag har en del att jobba på, vi har inte varit särskilt bra på att spela mot rådefensiva lag som Kazakstan och Färöarna för att det har varit för stelt, långsamt och förutsägbart. Och vi var inte bra (för att tala understatement) på att spela destruktivt mot Tyskland.

Det är ju sanningar.

Däremot har landslaget varit ett helt annat lag när spelarna släppt loss, när pressen släppt eller när man inte haft någonting att förlora. Det såg vi mot Färöarna vid 0-1 och det såg vi såklart i Berlin.

***

Här är nomineringarna till Fotbollsgalan.

Jag är inte med i juryn.

Satt med i den ett år efter att Guds Son lämnat för Viasatsa men ersattes plötsligt som TV4:s representant av TV4-chef för att “ge någon annan en chans”, jag vet fortfarande inte riktigt varför och det har inte blivit fått fler som “fått en chans” efter det….

Däremot får jag fortfarande rabbla allsvenska målskyttar för TV4 i Sporten på söndagkvällar.

***

Irland nästa på Friends Arena blir så oerhört viktig på alla sätt.

Vi kan lätt skratta åt irländarna efter deras käftsmäll mot Tyskland i Berlin, men de har lyckats kravla sig ur fallgropar och tagit segrar i både Kazakstan och på Färöarna.

Känslan är att vi absolut MÅSTE slå Irland på hemmaplan.

***

Hur Rasmus Elm, trots 4-4-målet, hamnat på listan över Årets Mittfältare (två ska väljas från allsvenskan, två från proffslivet) efter DET landslagsåret har jag inte en aning om. Elm har väl varit direkt misslyckad i landslaget under 2012 (bortsett från målet mot Tyskland då)?

Alexander Kacaniklic och Tobias Sana hade varit två roligare alternativ.

Och ska vi välja någon mittfältare som varit mer gedigen (och dessutom alltid platsat) i landslaget under året så är det ju Sebastian Larsson.

Eller sak vi välja spelare varit lyckade i ligalag så är Ola Toivonen ett alternativ.

Sen har jag aldrig förstått varför man ska välja allsvenska nomineringar innan allsvenskan är slutspelad.

***

Dags att samla kraft till helgens allsvenska, söndagens Fotbollskanalen Europa och SUPERLIVE (från Harrys i Lund) på onsdag och en resa till Holland på torsdag.

Det kunde varit värre, om vi säger så.

Man kunde varit Joachim Löw, han har nog också haft ett par tunga dagar.

 

 

 

 

Patrick Ekwall

Tar du mitt lag i Fantasy11?

Då är det dags för Ekwall vs Lundh-kompisen “Fantasy11” att köra igång – en bit in i Premier League-säsongen, när det mesta har satt sig och din laguttagning kan bygga lite mer på förutsättningarna just nu än bara på rena chansningar.

Mitt lag är klart nu inför helgens start (men jag räknar med en hel del kloka taktiska ändringar under säsongen…).

Annars säger jag som Henrik Larsson.

Här är min startelva enligt 3-4-3:

Målvakt

Krul (Newcastle) i mål

Kommentar: Jag rankar holländaren strax under de allra bästa målvakterna i ligan och en kille som vanligtvis spelar bakom ett hyggligt försvar. De bästa målisarna är för dyra, inte riktigt värt pengarna.

Försvar

Vermaelen (Arsenal), Shawcross (Stoke) och Kompany (Man City)

Kommentar: Jag sökte starka försvarare i lag som inte släpper in särskilt mycket mål och som dessutom har en förmåga att producera någonting framåt. Kompany kostade skjortan, men jag känner att det är värt cashen.

Mittfält

Hazard (Chelsea), Kagawa (Man U), Fellaini (Everton), Kacaniklic (Fulham)

Kommentar: Som vanligt när du väljer lag så måste plånboken styra till viss del. Jag hoppas att Fellainis flyt håller i sig en hel säsong och i Kagawa känns det som vi har en mittfältare som förhoppningsvis drar in en del assists.  Kacaniklic var ganska billig och är rätt mycket ett köp med hjärtat, det ska erkännas.

Forwards

Suarez (Liverpool), Rooney (Man U), Lambert (Southampton)

Kommentar: Både Suarez och Rooney känns lite som potentiella poängvinnare i Premier League. De två kan producera massor för det här laget. Lambert spelar i ett sämre lag, men har redan visat att han kan göra mål även i PL.

Bänken

Sörensen, målvakt (Stoke), Michu, mittfält (Swansea), Baines, försvar (Everton), Coloccini, försvar (Newcastle).

Kommentar: Älskar Michu, skön spelartyp och hoppas, hoppas att han hittar god form igen under säsongen – då blir han mitt första byte. Lätt.

Slår du detta lag?

Har du kunskaperna som gör att du kan hitta rätt elva under en hel ligasäsong?

Jag är redo att anta utmaningen

HÄR läser du mer om hur du tar ut ditt lag och vad som gäller

 

Patrick Ekwall

SvT-man bjuder på fredagsunderhållning

[youtubeplay id=”IIj1jEX_IQc” size=”medium”]

Huset Hussfelt har ni sett med strålande imitationer av Arne Hegerfors och Co, inte minst under Superlive-torsdagarna.

Och vår SvT-kollega Johan Ejeborg är även han en mästare i gebitet.

I det här klippet från Tuben ger han oss en bland annat fantastisk Christer Jonasson (Radisporten) men även riktigt bra pelle Nyström, Björn Borg, Uno Hedin och några till.

Lite skön fredagsunderhållning att andas till.

Patrick Ekwall

Vi bad om Bragden i Berlin eller ett mirakel - vi fick ett under

Jag sitter på rum 707, Hotel The Mandala, Potzdamer Platz i Berlin och det är onsdagen den 17 oktober…några få timmar efter Bragden i Berlin och jag undrar fortfarande vad fan det var som hände?

Genom åren har det blivit en del: VM-brons, Argentina i Japan, mirakelmål i Budapest, Turkiet i Istanbul, 5-0-festen mot bulgarerna i EM 2004, 2-0 på Spanien med Allbäcks supermål,  2-2 mot Danmark och 2-2 mot England, Holland på Råsunda och jag bakar gärna in 0-3 till 3-3 i U21-EM mot England på Gamla Ullevi.

Men det här slår allt.

Det här går inte att förklara för någon som inte upplevt det, för den personen skulle tro att du är lite dum i huvudet. Och en lögnare.

Underläge med fyra bollar mot Tyskland i Berlin efter en timmes spel.

4-4 när matchen är över.

Det finns inte.

Och ni kan komma dragandes med Champions League-fnalen 2005, någon match i Afrikanska mästerskapen med Angola och Mali, Danmarks vändning mot Portugal i Lissabon, ett gäng ligamatcher här och där..ja tillochmed Käppakrigets Sverige-Finland där 1-5 blev 6-5.

Det spelar ingen roll.

För du hämtar inte upp 0-4 mot Tyskland i Tyskland i en VM-kvalmatch.

Det finns nämligen inte. Förrän nu.

Jag känner mig mest upprymd över att få ha varit med om det omöjliga; inte en bragd, inte ett mirakel – ett under.

***

Redan efter tio minuter vred jag mig i plågor på läktaren och tänkte: låt det bara ta slut så snart som möjligt.

När det var tio minuter kvar stod jag upp på samma läktare och tänkte: låt det aldrig ta slut.

***

Spelarna var eniga efteråt i mixade zonen, de har aldrig känt sig så utspelade någon enda gång.

Sebastian Larsson sa att han skämdes på planen.

Andreas Isaksson hoppades mest att det inte skulle bli så stora siffror…och då stod det redna 4-0.

Det var en kölhalning och det smärtade.

Sverige skulle spela smart och ligga klokt i linjer, gedigen positionering.

Och de svenska spelarna höll nog sina positioner: de STOD i dom. Stilla. Som ett sånt där fotbollsspel där spelarna hänger på en stång och som man snurrar på när bollen är i närheten.

Vi gav bort kommandot till motståndarna som kände sig helt ohotade, som kunde dubblera på mitten och som kunde dubblera på kanterna…det var ju inga problem för vare sig Botaeng eller Lahm att vara yttermittfältare när de ändå kände att det inte fanns någon anledning att vara back.

Det gjorde ont i hela mig att se svenska landslagsmän rundas som pojklagsspelare av fullblodsproffs.

Det var som om någon kastat ut de gula spelarna till lejonen i ett modernt gladiatorspel och varenda en av de gulklädda blev uppätna.

Och när Rasmus Elm stoppade in en boll rakt i gapet på en hungrig tysk i början på andra halvlek så stod det 4-0 och hur det blev 4-4 i slutändan kommer ingen någonsin att kunna förklara.

***

Var fanns Kloses sinne för fair play när bollen tog hans hand vid 3-0?

***

Kim Källström spelade fram till ettan och tvåan.

Alexander Kacaniklic var sensationell mot Philip Lahm och tryckte snyggt in bollen på Elmander om gav trean.

Bägge var fantastiska i ett läge när Tyskland började vackla.

***

För att citera förbundskapten: ibland behöver du inte alltid vara så realistisk.

***

Alla lustiga som twittrade om att TV4 var idioter som sålde matchen (och jag har sagt vad jag tycker om det) till Kanal5…det var rätt ont om just de tweetsen vid ställningen 4-0.

***

Det är klart att Tyskland uppträdde nonchalant och släppte in Sverige i matchen efterhand, det är klart att de också började tänka efter när tredje målet kom, det är klart att allt det också spelade in, det är klart att vi hade en jävla tur…men det är också lika klart att vilket lag som helst hade gett upp för längesen och inte ens försökt.

Sverige lade sig inte ned för att dö.

Och när Zlatan nickade in bollen för 1-4 hämtade han bollen i maskorna för att springa upp med den till avsparkspunkten.

Inte för att jag på allvar tror att han trodde det skulle vara möjligt.

Men för att visa att nu ska vi göra ett mål till.

Det var nog så viktigt att visa den inställningen.

***

Tror ni tyska spelare öppnar sina tidningar idag?

Om ni tycker att svensk media är elak ibland, det är bara en susning jämfört med våra kollegor här.

***

Jonas Olsson till mig, med stort leende på läpparna: “Nu var det underhållning, Ekwall!”

Och det är ju sant.

Men det är poängen som räknas ochdet blev det “bara” en…

***

Tobias Sana kommer aldrig att glömma sin debut i landslaget, det är säkert.

***

Alla matcher i Berlin!

***

Utländsk media om matchen.

***

Det händer inte ofta, men den här gången kunde jag inte hålla mig:

När Elm dunkade in kvitteringen så ställde jag mig upp på läktaren med armarna i skyn och bara skrek rakt ut.

***

0-4 till 4-4. På Tyskland. I Tyskland. Under en halvtimme.

***

Det finns förstås en hel del att säga och tycka om hur Sverige spelade i först halvlek. Och hur Tyskland gjorde det (de var fantastiskt bra).

Eller hur misslyckat rätt mycket var, både i laguttagning och rent taktiskt.

Men efter det här kan vi ju skita i det.

Vi lärde oss att vi inte kan skänka bort ett initiativ hur-som-helst mot ett sånt här motstånd.

Men vi lärde oss också att allting är möjligt.

Tillochmed det omöjliga.

 

 

För att citera en förbundskapten: ibland måste man inte alltid vara så realistisk.

Ibland får du leva på det orealistiska och jag har inga problem med det

 

Patrick Ekwall

BILDEXTRA: Jesse Owens, Lundh, Alsing, målburen och NAPALM-kryddad kyckling

 

Vi är på klassisk mark, gatan som leder fram till det Olympiastadion som byggdes för Hitlers manifestations-OS 1936. Det var inte direkt så att gatan döptes efter Jesse Owens då…det kom långt senare.

Lundh är rak i den långa ryggen när han rapporterar live för TV4News…och jag får stå och titta på. Ser bra ut.

Det var i det här målet som Fredrik Ljungberg nickade in målet mot Paraguay som fick hela Berlin att bli svenskt 2006.

Foto-Soffan på plats och gör jobbet prickfritt som alltid. Läs hennes blogg med bilder från “insidan” här.

Lundh tog mig till ett gudsförgätet område i Berlinkvällen med herrelösa kamphundar och människor med tribaltatueringar…för att han så gärna ville testa “chickenwings NAPALM” på Birds, ett hak som självklart inte tog kreditkort. Kycklingvingarna gick att få i medium, hot och NAPALM och när Lundh beställde 6 st hot och 6 st NAPALM undrade servitrisen om han verkligen skulle det. Han sänkte 6 st hot  med den äran men redan på den NAPALM-kryddade tvåan så vitnade ansiktet, ådrorna i ansiktet pulserade och jag såg två ögon på väg att lämna kroppen. Han gav upp efter den tredje, när jag fångade den här när bilden. En skakande upplevelse.

Lite lugnare idag när jag, Mathias Svensson och Adam Alsing spatserade omkring i Berlin och Alsing tjatade, tjatade och tjatade om att få sitta ned en stund framför det där skyltfönstret med dyr choklad.

På plats på Olympiasatdion och de vet vad som säljer…

…och dricker man inte äl så finns det ju annat att värma sig med när temperaturen sänker sig över Berlin.

Patrick Ekwall

Hamrén får skit, men vi glömmer så lätt

Jag, Alsing och Mathias Svensson på berlinsk shoppingrunda i solen i dag slutade med tre par inköpta Calvin Klein-kalsonger, en praktusel kyckling i calvados på uteservering längs Friedrichstrasse, en promenad, en intressant diskussion om gips och kloka ord om pengar som är värda sin vikt i vikt.

Och en hel del sol i en praktfullt gnistrande oktoberdag.

Och då hann vi ändå med ett besök på Quartier 206, ett fantastskt modemekka en hissvåning upp med allt av det svåraste du kan tänka dig och ett klientel som fascinerade; osannolika kråkor med Liberacekråmade händer och/eller sådana där män i 50-årsåldern som bara ser dekadent rika ut i en grön byxa och ett par mockaorange loafers.

Jag tittade mer på besökarna än på utbudet av käder (och dess prislappar).

***

Samuel Holmén, med andra ord, och Erik Hamrén gör alltså en liten “Magnus-Turbo-Svensson-uttagning” när han först och främst tänker på att gräva så mycket skyttegrav som möjligt för att stoppa stridsvagnen och sen får vi se om det finns någon ammunition kvar för att ta oss vidare på slagfältet.

Det är möjligt att det är klokt när vi nu plockar in en matchrostig på Behrang Safari på vänsterbacken mot Thomas Müller och Kapten Lahm…Safari har genom varit så nervös i stora matcher att han har sett spöken mitt på ljusa dan.

Är det något som behövs på den kanten så är det löpstyrka och det har Samuel Holmén så det räcker och blir över.

Rasmus Elm och Pontus Wernbloom ihop på mitten är inte vad jag hade valt, men du hittar för- och nackdelar oavsett vad du väljer.

Det är förstås inte synd om Erik Hamrén men – och jag har varit inne på det tidigare – när smekmånaden tog slut spelade det ingen roll hur han valde att pissa, det blev ändå i motvind.

Nu vill vi att han ska vara mera Lagerbäck, det som alla krävde att vi inte ville ha längre för inte så längesen.

Nu kräver tillochmed “folket” (och inte bara media, som alltid varit för) att Anders Svensson ska starta, han som rätt många tagit minsta chans att svina de senaste sju-åtta åren.

Nu vill någon att Zlatan ska spela som strikt nr 9, trots att all statistik visat att han varit överlägset mer framgångsrik (mål och målpass) för Hamrén i utgångspunkt som 10:a.

Nu ska Wernbloom helst vilas, när det förra året handlade om att han måste få speltid.

Det blir ju så, det blir alltid så med alla förbundskaptener och jag tror inte att det handlar om att bygga upp och trycka ned, snarare om att många (media såväl som “folkets förbundskaptener”) efterhand drabbas av någon sorts slentriansjuka och vill föra fram sådant som de känner är bättre och skriker gärna högt om det; typ IN MED RANEGIE.

***

Uppenbarligen har Erik Hamrén bestämt att Anders Svensson är en inhoppare och ingenting annat.

Fråga mig inte varför, men så är det.

Lika klart är det att han nu valt att gå all in med Pontus Wernbloom…lite som han gjorde under sin första tid som förbundskapten, innan Wernbloom hamnade bak bland glasstrutarna i kartong från Hemglass.

***

Byter och flamsar Erik Hamrén med sitt lag?

Finns det ingen linje i laguttagningarna?

Jag tror vi glömmer ganska snabbt, för jag tror att det ganska ofta är olika startelvor i ett landslag av olika skäl (skador och avstängningar till exempel).

För att göra en väldigt genomarbetad undersökning i ämnet tog jag ett framgångsrikt år på måfå under Lagerbäck/Söderberg, 2003.

Jag plockade bort januarimatcherna och kvar blev tio matcher, de flesta i kval till EM.

Inte i en enda av dessa matcherna hade vi samma startelva.

Bara en spelare spelade tio matcher: Olof Mellbberg (who else?).

Två målvakter användes: Isaksson och Mange Hedman.

Teddy Lucic var högerback oftast men även Michael Gustafsson och Alexander Östlund spelade där.

Mittback tillsammans med Mellberg var Andreas Jakobsson ibland, Micke Svensson ibland.

Och på vänsterbacken mest Erik Edman, men vardera en gång testade Christoffer Andersson och Micke Dorsin.

Sverige spelade någon match 4-4-2, men mestadels med en mittfältslibero.

Den positionen hade fyra spelare under året i ganska jämn ström av olika matcher: Andreas Jakobsson, Johan Mjällby, Micke Nilsson och Tobias Linderoth.

På mittfältets högerkant såg vi Anders Svensson (en gång), Andreas Andersson (2), Mattias Jonson (1), Micke Nilsson (5) och Chippen (1)

Och på vänsterkanten: Kim Källström (3), Fredrik Ljungberg (4), Anders Svensson (1), Andreas Johansson (1) och Pontus Farnerud (1).

Den andra centrala mittfältspositionen tog Anders Svensson oftast (6), men här såg vi också Marcus Lantz (1), Lille-Anders (2) och Kim Källström (2)…ibland spelade vi alltså 4-4-2.

Längst fram under dessa tio matcher såg vi en salig blandning Allbäck (6), Mattias Jonson (5), Stefan Selakovic (1), Zlatan Ibrahimovic (2), Niklas Skoog (1), Andreas Andersson (1), Rade Prica (1) samt Henrik Larsson (1, Ungernmatchen borta, som vi minns).

Vi talar alltså startelvor.

Jag vet inte om det ansågs vara utan kontinuitet eller osäkert “lagerbäckskt” på något vis.

Men det var så det var och vi glömmer så lätt.

(Jag ska säga att jag tog 2003 på måfå, för det var framgångsrikt och hade inte tid att jämföra med andra år)

***

Uppenbarligen är det ganska svårt att träna “hemligt” på jättelika Olympiastadion, oavsett roddbåt eller inte.

***

Och nu tycker folk att vi i media är några jävla pessimister för att vi är realister och det lär vi få skit för om vi ser en skräll.

Annars brukar vi få bannor för att vi är för optimistiska och inte fattar någonting när det går åt helvete (Holland i Amsterdam, Ukraina i EM).

På tal om att ständigt rikta en stråle kiss i vindar som blåser rakt mot dig.

***

Mot match.

Jag hoppas på ett mirakel.

Att vi kan tråka ut tyskarna som Italien gjorde i EM.

Nu är vi förvisso inte Italien men Ballotelli är fan inte Zlatan.

Det kan gå, det kan det alltid…Finland fick 3-3 här under Stuart Baxter.

Men det blir oerhört svårt.

***

Alsing var däremot jäkligt sugen på att köpa ett par solbrillor av en förbipasserande för 500 euro. För saken skull.

 

 

 

 

 

 

 

 

Patrick Ekwall

Ordnung für alle!

Tillbaka på Olympiastadion i Berlin.

Inte direkt samma drag som under ett VM och när jag och Långe Lundh letade upp en restaurang i krokarna så fick det bli ett trött tyskt knackwursthak i så dystert mörk miljö att den hade varit som gjuten för vilken Roy Andersson-film som helst, utan att de hade behövt jobba med vare sig scenografi eller ljus.

För att inte tala om käket.

Ett par skrynkliga wienerkorvar till Lundh och en schnitzel till mig med en sörja av sönderstekt potatis, the real german way; inga jävla krusiduller.

En tysk gubbalunch”, som Lundh vill beskriva den.

***

Tyskland höll sin presskonferens i Mercedes flashigaste utställningshall i huvudstaden.

En stor skärm, ett bord, mikrofoner, stolsrader i de rätaste av räta rader mitt bland nyputsade bilar i ett trevåningspalats med rultrappor som hade fått vilken bilintresserad jugge som helst att gå ned i spagat.

Jogi Löw och Miroslav Klose kom exakt på klockslaget och INGA frågor fick ställas på annat språk än tyska.

Ordnung für alle!

Förvisso med simultantolkning från tyska till – danska.

Så det löste sig och jag har inga problem att förstå det mesta, men att själv sätta ihop en begriplig fråga blev lite värre då jag valde franska under högstadiet…jag tog hjälp av Twitter, men när jag till slut fick ställa min fråga till Klose så valde han att svara på någonting helt annat.

Eller om dansken som översatte fick det att bli fel när han – i sin tur – skulle försöka sig på att tala svenska.

***

Tyska kollegor, å sin sida, var inte så förbannat nöjda med att Sverige kom med Andreas Isaksson och Johan Elmander till presskonferensen före matchen.

De ville förstås ha Sveriges lagkapten på podiet inför en sådan här match.

Man kan ju tycka vad man vill om det, personligen känner jag att det är lagkaptenen som ska möta media dagen före en landskamp. Alltid. Det är HAN som ska tala för sitt lag. Lite som i England.

Nu är det dock så att i andra landslag så bestämmer landslagets ledning vad spelarna ska göra gentemot media. I Sveriges bestämmer Zlatan.

Och jag tror att Lasse Richt och Co anser att det är viktigare att hålla sig god med sin enda stora stjärna, än att ge media (och deras läsare, lyssnare, tittare) vad de vill ha.

Inget fel på Isak och Elmander, men jag tror inte att det var det som Tyskland skrek efter…även om det finns en hel del turkiska fans i landet.

***

Erik Hamrén hamrade in återigen att det blir defensivt och därför tror jag absolut att Rasmus Elm i en roll på kanten, samma som han hade mot Holland på Råsunda.

Och det borde rimligtvis luta åt Anders Svensson på mitten.

***

Långe Lundh är het nu.

Och matchdagen fyller han år också.

***

Jag vet ingen förbundskapten i världen som svarar så artigt och långt på alla frågor – och ibland är frågorna vad de är – som Joacim Löw.

Och alltid i svart polotröja.

***

The Mandala Bay i Berlin är verkligen kanon.

Men Lundh tycker att skjulet i Torshavn var att föredra…för att “där stod sängen intill väggar, jag vill alltid ha sängen intill två väggar”.

Vi är alla olika.

***

Ska vi ha någon som helst chans så måste vi våga anfalla också. Och hålla i bollen.

Annars går det inte att stå ut i 90 minuter, även om det lyckades mot Argentina i Japan 2002 (1-1).

Det jobbiga med tyskarna är att det är oerhört bra på att ställa om.

När de förlorade mot Italien i EM så åke de själva dit på omställningar och ställdes mot det klokaste som finns i försvarväg.

***

Ingen, absolut ingen, inte ens de mest positiva i  svensk media tror att Sverige ska kunna vinna mot Tyskland.

Även i det sammanhanget har “vi” lärt oss en del från Amsterdam.

***

Tyskarna kan sina gubbaluncher, det ska dock medges.

 

Patrick Ekwall

Ungefär så här tror jag att Hamrén tänker inför Tyskland

Klart att ryggen skulle ta stryk.

För lite träning, för mycket sitta ned och efter vandrarhemsäng på max 70 cm bredd i Torshavn, ett par flyg och en klasutrofobisk upplevelse i kaviartub: vad annat var att vänta?

Nu vankar jag omkring på Arlanda som Tornet i Pisa, på väg in i nästa flyg (ett vanligt) – mot Berlin.

Väl där ser jag mycket fram emot Hotel The Mandala Bay.

Och ett nytt besök på Olympiastadion, senast jag var där var jag på VM-final.

***

Irland kanske inte är så vassa just nu.

Men att göra 6-1 på dom i Dublin är otroligt.

Det var förstås också ett kvitto på hur bra det här tyska laget kan vara när de har medvind och får fart på en spelare som Marco Reus.

***

Johan Elmander studsar rakt in i den svenska elvan?

Ja, det mesta tyder på det.

Men vi får inte glömma att Elmander ännu inte är hundraprocentig i den där foten som gäckade honom under hela EM-slutspelet.

Han berättade att smärtan är så påtaglig ibland att han väljer medvetet att lägga över bollen på vänsterfoten i vissa skott- och passningsögonblick.

Å andra sidan har inte Erik Hamrén särskilt många tungt konkurrerande alternativ.

Jag tror inte att han väljer Mathias Ranegie som var direkt olycklig i det mesta mot Färöarna, för jag tror att Hamrén skriker efter Elmanders förmåga att ständigt hota i ett kontringsspel.

Jag har svårt att se att Mackan Berg ligger bra till (även om jag ser honom som ett användbart vapen i en sån här match), han var inte ens tilltänkt i truppen från början och jag vet inte om Berg skrämmer några tyskar direkt.

Jag tror inte han väljer Zlatan Ibrahimovic som nia, sett till hur svårt isolerad han blev i den rollen mot bra motstånd som Danmark och Tyskland för snart ett år sen – det var huvudskälet till Ibrahimovic fick en annan position, hellre ha honom lite längre ned i banan (där han ju varit strålande) än att inte ha honom involverad i spelet överhuvudtaget.

Får jag gissa så tror jag att Erik Hamrén funderar ungefär så här:

Isak – Lustig, Granen, J Olsson, M Olsson – Wernbloom, Källström – Larsson, Ibrahimovic, Elm – Elmander: enligt någon sorts “Holland-på-Råsunda-recept”.

Jag tror han väljer bort en flank mot att det är viktigare att hålla i bollen när vi väl får låna den.

Själv hade jag spelat Anders Svensson på en av de inre mittfältsplatserna av exakt samma anledning, men det står ganska klart att Hamrén känner att Svensson är ett andraalternativ.

***

Efter att ha läst Svennis krönika i Getingen:

Det kan inte vara lätt ha hundra koll på allt från en thailändsk horisont.

***

Jag hade kritiska åsikter gentemot Bosse Hansson i den där debatten om vad som är OK att säga eller inte.

Det sista jag trodde var att jag skulle få skit för det av normalt funtade och upplysta journalister.

Men Göteborgspostens Ulf Stenberg – som ni vet avskyr mig sen gammalt – fick det ändå till att det var korkat av Hansson men att allting ändå var mitt (och Birros) fel.

Utgår från att GP:s sportredaktion känner stolthet efter att ha valt att publicera den unkna inställningen i ett viktigt ämne.

***

Det var stort att ta ett snack med Tord Grip, 74 år, idag.

Han berättade att han tränar sex gånger i veckan, intervall-löpning på Östermalml tre gånger och gympass tre gånger.

Jag vet allsvenska fotbollsspelare som tränar mindre.

***

Man hade ju gärna sett Färöarna-Irland…för det kommer att smälla, jag kan inte tänka mig något annat.

***

Inför matchen i Torshavn var det hur lugnt som helst med konstgräs, efteråt lät det helt annorlunda.

Jag tror att sådant mest är lite halvdåliga ursäkter.

Jag tror inte att det hade varit lättare att möta Färöarna på deras mossgräs, som när Italien hade problem att åka hem med en 1-0-seger i våras.

***

I går efter presskonferensen, när jag och foto-Soffan satt och redigerade i loungen på Park, kom Wernbloom med familj, Rasmus Elm, Chippen, Långe Lundh och Jonas Olsson förbi och det drogs igång en diskussion om allt möjligt…om TV-vanor, Superstars Celeb (som Elm följde väldigt intensivt!, resor och lite annat mellan himmel och jord.

Som ett helt vanligt avslappnat snack mellan spelare och några av oss i mediapacket, så som det kunde vara på 90-talet (och innan dess) men som var en utopi för några år sen.

Inte för att jag skriker efter att småsnacka med fotbollsspelare i landslaget, men det var ändå lite trevligt och gav en gammal man flashbacks om en tid som har varit…när du kunde snacka lite skit med Bombaren, Ravelli, Kåmark, Ingesson, Limpan, Tommy Svensson, Thern eller någon annan i en hotellbar.

Det tyder på en skönt avslappnad attityd och ömsesidig respekt gentemot varandra, där ALLT inte behöver citeras.

***

“Vi får hoppas att tyskarna tycker att det är bäst i världen efter matchen mot Irland”, var det någon som sa idag.

Tror dom inte alltid det? Skitsamma hur de har spelat?

***

Bäst var ändå att Wernbloom trodde att Långe Lundh brukade släpa omkring i joggingbyxor.

***

Ja, den här gången har jag valt var vi ska bo.

Mest för ryggens skull, givetvis…

 

 

Patrick Ekwall

Om språk på läktare - läsare tycker till

Min lördagskrönika i Getingen handlade om att det finns värre saker som sägs på fotbollsläktarna än Bosse Hanssons idioti, men i det fallet är tystnaden total.

Du läser krönikan här.

Krönikan har fått ett stort gensvar i min mejlbox – uppenbarligen petade jag i någonting som många känner är ett problem.

Här några mejl:

 

“Läste din artikel och tyvärr så har du helt rätt. Har själv inte gått på hockey eller fotboll på flera år. Varför??? Därför att läktarkulturen är så negativ. Det finns ingenting positivt med att gå på fotboll man blir faktiskt bara förbannad och att ta med sig barn är inte att tänka på. Jag vet ingen som vill att ens barn ska få höra detta. Varför är det så lite tjejer på dessa evenemang? Vad tror du? Obs jag menar nu inte läktarbråk. Klubbarna förlorar miljoner på detta. Men ta t ex. AIK inte tar dom avstånd ifrån detta? Ska väl kanske tillägga att de andra Klubbarna inte är så himla mycket bättre. Men i detta så sticker faktiskt AIK ut. Titta på stockholmsklubbarnas publiksnitt, är idrottsintresset så lågt i stan??(Hur många bor i länet? snart 2 miljoner). Nehej det är ganska stort, det snackas sport överallt men är vi bara lata då? Ja kanske men om det vore kul och positivt att gå på idrottsevenemang så är jag övertygad om att det skulle komma fler och slöddret och neandertalarna fick hålla sig till SD demonstrationer där dom kan skrika ut sitt hat (skoja bara, vi låser in dom) nehee dom kan ju alltid näthata.

Hoppas att de nya arenorna i Stockholm ger klubbarna en chans att börja om och att det kan ge Stockholmsidrotten en ny start. Bara en fråga hur är läktarkulturen i USA?? Man får i alla fall uppfattningen att det går ganska lugnt till och att det är folkfester eller har jag fel??”

Med vänliga hälsningar 

Thomas Karlsson

***

Hej Patrik!
Jag är bara tvungen att berömma dig för detta inlägg, fantastiskt väl skrivet och tyvärr lika sant som att snart e de vinter.  Det du belyser har jag funderat på så många gånger… Man tar med sin son till diverse idrottsliga arrangemang och får stå på en läktare och inte veta om man ska gå därifrån eller hålla för öronen på grabben. På en läktare råder anarki, du får ta mig tusan göra vad som helst utan att du så mycket som får en tillsägning (å vem skulle förresten dela ut den?). Jag själv upplever att ”stämningen” har förvärrats de sista åren, kanske börjar man å bli gammal men tyngden på orden har blivit grövre. Vem ”äger problemet”? Klubbarna, publiken, samhället? Svårt att säga men var är debatten! Jag måste erkänna att jag inte har varit ditt största fan, men nu är jag tvungen att omvärdera… jag har förmodligen haft fel!Fortsätt att driva det här Patrik, du har möjligheten och bevisligen helt rätt inställning. Tack för ditt inlägg, bra jobbat!
 //Pär Stenlund, Östersund
***
Hej Patrick
Bra skrivet, mitt i prick. Jag är en 64 årig kriminalpolis i Södertörns Polismästardistrik, har gått på idrottsevenemang i hela mitt  liv och har haft säsongsbiljett i flera år på Söderstadion. Inte nu länge. Bedrövligt det som skriks på läktarna och man skäms som människa. Bedrövligt att vi (den anonyma massan) accepterar det och bedrövligt att inte spelare,ledare och ansvariga gör någonting åt det, protesterar. 
Vad gäller Bosse Hansson och hans kolleger som försvarar hans uttalanden så känner jag mig kränkt. Kränkt eftersom jag är 64 år och de pratar om att vi äldre sade så där förr och det är väl inte så farligt. Det räcker väl för f-n att vi idag är så pass upplysta och informerade på alla sätt att man inte använder vissa ord, benämningar mot / åt andra människor. Det borde räcka.
Har inte skrivit något förut till någon journalist / tidning men nu vill jag tacka dig för en jättebra krönika.
Med vänlig hälsning
Jan Nordkvist
***

Bra Patrick!

Det behövs fler av er yngre sportjournalister som reagerar på dessa eländiga rasistiska gamla gubbjävlar. Tommy Engstrands debatt mot Erik Niva i Aktuellt visade ju tydligt att de inte fattar mycket av de säger. Engstrand fick väl till något liknande som “Jag kan försäkra att Bosse Hansson inte är rasist”, men… Ja, du vet ju hur fortsättningen brukar låta.
Släpp inte det här nu utan fortsätt peka på det eländiga språkbruk och hat som förekommer överallt inom idrotten. Det är så förbannat tråkigt att stå/sitta på läktaren och höra all skit publiken. Finns den ingen som hejar på sitt lag? Är smutskastning av motståndaren hela behållningen med idrotten? För egen del har nästan slutat besöka idrottsarenor då det inte känns bra att behöva utstå att höra allt skitsnack på läktare och i hejaramsor.
Fortsätt kämpa!
/Urban
***
Hej Patrick!
Tack för din krönika idag. Bra rutet!
Klubbledningar, spelare och media bör göra mer i den riktning du beskriver. Det är här möjligheten till förändring finns.
Jag är Stockholmsöisare och besöker stockholmsarenorna när ÖIS är i stan. Det är en glädje att se ÖIS men ingen glädje att besöka arenorna.
Vill du ha en beskrivning av hur det är att vara där så hör av dig.
Varma ÖIS-Hälsningar
Bengt Bengtsson
***

 

Patrick Ekwall

Sällan har vi varit så beroende av Zlatan

I skrivande stund: i en cigarrformad tub i plåt, även benämnd Fairchild Metro 23.

Du finner större plats och utrymme om du lyckas krypa in i en tom kaviartub.

Den danske kaptenen lät meddela att det fanns en låda med smörrebröd under våra säten, det stod en liten flaska rödtjut i en kaffekopp i plats vid sidan, en “minibar” rakt under foto-Soffans säte och en låda ostmackor längst bak i ett hörn.

Ett uns av klaustrofobi och du hade behövt hälla i dig ett normalstort bryggeri för att fixa resan.

Själv andas jag djupt och flaxar lite med armarna.

***

Jag vet inte om det var exakt så som de svenska landslagsmännen kände när de gav sig in i elden på Torsvollur.

Men någon form av panikkänslor måste ändå ha insmugit sig när de stolta öborna manglade in ett ledningsmål samtidigt som Sverige mest sett ut som en samling vilsna, manglade och fantasifattiga bambisar på halkigt konstgräs.

Sverige ska ha credd för att de tog sig tillbaka.

För att ingen gav upp och visade en stark vilja att vinna  och undslippa ett Japan, ett Costa Rica, ett Vitryssland eller ens en halv Trinidad/Tobago.

Men.

Det här är ett landslag som är klart sårbart när de ställs mot låga försvar och en motståndare som helst inte vill vara med och dansa.

Vi har sett det väldigt tydligt mot både Kazakstan och Färöarna.

Det är fantasilöst, förutsägbart, enkelspårigt, utan mod och när vi ska hitta kreativa lösningar, när vi ska kombinera, när vi ska ställa om: det går inte tillräckligt fort.

I ännu högre grad än någonsin tiidgare är landslaget helt beroende av Zlatan Ibrahimovics magi.

Bara han kunde göra det annorlunda, oförutsägbara och i fart: passningen till Alexander Kacaniklics iskalla (och livsviktiga) 1-1-mål var ett praktexempel på just det.

Jag ska inte ge mig in och battla med vare sig Jonas Olsson eller någon annan om rolig eller underhållande fotboll, för att jag vet att det inte är primärt i en bortamatch på Färöarna.

Men jag tror att vi är överens om att det här inte var så bra som önskat även om spelare tjatade hål i huvudet på mig om att tre poäng är tre poäng.

Och tre plus tre är sex.

Vi ligger i linje med vad vi behöver när vi öppnar tidningen och tittar i en tabell.

Nu ska vi grisa i Berlin; parkera Scania Vabis- bussar, Viggen-plan och Volvobilar framför Andreas Isaksson.

Utan några som helst förväntningar.

På tisdag är det vi som är Färöarna och det är en helt annan story.

***

Det var snabbt och smidigt agerat av Hamrén att trycka in Anders Svensson och Alexander Kacaniklic direkt efter Färöarnas ledningsmål.

Men jag tycker att det är självklart att Anders Svensson ska spela en sådan här match från start.

Dels för att han har förmågan att snabbt hitta vägvinnande passninggsspel och sticka in smart i jobbit trånga utrymmen och dels för att han agerar naturligt på konstgräs, hans timing sitter i ryggraden.

Det var alldeles för många spelare – vilket de också erkände – som hade svårt att komma rätt på konsgräset. Det blev lätt en touch för mycket för att få kontroll på det svinhala underlaget, lätt fel i timing för att komma rätt in i situationer.

Efterklokheten säger att Sverige borde ha förlagt minst två träningar på konstgräs inför den här matchen, för att få känslan.

***

Någonstans är det så oerhört beundransvärt att det här lilla landet, med knappa 50 000 åskådare, lyckas skapa ett fotbollslandslag som gång efter gång orkar skaka nationer med väldigt mycket större förutsättningar,

Det var inte bara brunkarfotboll, ibland spelade de snyggt till sig några bra lägen.

Det måste vara världens bästa minsta land.

***

Mot Tyskland?

Jag räknar med att Johan Elmander går rakt in.

Jag kan inte tänka mig annat än att Anders Svensson spelar och förmodligen är Rasmus Elm aktuell på en kant, som i ett beprövat recept mot Holland på Råsunda.

***

Mellanlandning i Bergen nu.

Med lite flyt landar vi på Arlanda innan jag och foto-Soffan ska göra Nyhetsmorgon.

Och så ska vi veckla ut Långe Lundh ur den här tuben också, det kommer bli tuffare än att dyrka upp ett färöiskt försvar,

Patrick Ekwall

BILDEXTRA: Färöarna, en vacker dag

Matchdagen i Torshavn var en – med färöiska mått mätt – vacker höstdag.

Uppehåll nästan hela tiden, ganska svag vind, sisådär nio plusgrader och små aningar mellan molntäcket som möjligen skulle kunna vara en sol.

 

 

Utanför vårt skjul fanns en höjd med kanoner. Här försvarade sig tappra öbor mot turkiska pirater, låter en informationskylt meddela. Under världskrigen var Färöarna dessutom en bas för brittiskt flygvapen.

Jag gillade husen på Färöarna, nätta och kantiga, lite som Monopol-hus. Här Stephanssons Hus som uppenbarligen är en “mannarättindarumid”, vad det nu kan vara?

 

Det är fisken som är det centrala i färöiska samhället. I stort (en omfattande export över hela världen) och i smått. Några firrar på tork, kanske för ett kvällsmål eller två i helgen?

 

Väldigt många hus kör grästak. Naturgräs, inte konstgräs….

 

Även kyrkorna har något nätt över sig, som om de en gång varit dockhus men vuxit till sig. Den här hittade jag under min dagspromenad i downtown Torshavn.

Om allting annat mest går i grått och mossgrönt så får man sätta färg på annat. Det här lilla kvarteret i hamnen – där det gick att köpa en del färsk firre – inhyste även utmärkta cafet Kaffehusid. Givetvis med bra (och gratis) wifi.

Blött, rått och lite småkallt…foto-Soffan såg till att vara klädd för match.

Själv inledde jag lite mer casual, det var ju faktiskt en vacker dag.

(Men rockajävel och halsduk åkte på strax före avspark)

Patrick Ekwall

I fiskfabriken med Färöarnas hjälte

Jag och Foto-Soffan drog iväg längs vägarna och öarna till en fiskfabrik.

Vi hade stämt träff med en hjälte.

I toppluva.

Patrick Ekwall

Här smäller det, uppifrån, nerifrån och från sidan

Jag ser bara mossgrönt.

Åt vilket håll jag än tittar när vi ska ta oss framåt längs snirkliga vägar och genom mörka tunnlar så ser jag grönt i en nyans av mossa.

Och får.

För att inte tala om vatten: längs med berg, runt varenda hörn så som hav, uppifrån, nerifrån men mestadels från sidan.

Färöarna är dränkt, insjunket och marinerat i vatten och det som växer är tovigt mossgrönt gräs över berg, vägar, torg och hus (jodå, på taken)…just därför finns det också en poäng att ha över 70.000 får, för finns det någon som uppskattar att stirra rakt in i mossgrönt gräs dag in och dag ut så är det får.

Det är ytterst få dagar under ett år som det INTE regnar på Färöarna och jag får en känsla av att de som bor här har gett upp för längesen. Eller så struntar de i det.

Jag har inte sett ett enda paraply under hela dagen, men sånt är nog inget för en karg färöing.

Dessutom har jag svårt att se hur det skulle hjälpa.

Vattnet kommer möjligtvis uppifrån, men när det väl når människan mellan berg och dalar så kommer det från alla håll som i en turkisk dusch – men aldrig uppifrån.

Det är svårt att inte fascineras av ett storsint landskap, det är svårt att inte tjusas en dag eller två, kanske tre.

Men att leva här…mitt i isolering, regn, vind, mörker, fårskockar, fiskeindustri och i en nyans som går i mossgrönt överallt, vart du än går, var du än ser…år ut och år in, det är knappt begripligt att föreställa sig.

***

Än en gång: det kommer inte att bli någon enkel match.

Hade vi inte tillräckligt med bevis för det innan så fick vi det när vi såg Färöarnas träning.

Det som var en taktisk träning dagen före match var bland det värsta jag sett i form av “brutalitet” i samband med en landskamp.

Bland annat kapade mittfältaren Suni Olsen från B36 en av lagets stjärnor, Holst från Silkeborg, väldigt medvetet rakt över smalbenen med dobbarna före. Jag trodde aldrig att Holst skulle resa sig igen (det tog ett tag) och Suni Olsen visade inget som helst medlidande.

Träningen fortsatte lite i den andan.

Fanns det något som rörde sig, då small det.

Sverige ska och måste vina den här matchen, men de får räkna med att det kommer att göra ont.

***

“Jag kände igen mig när jag landade“, sa Wernbloom och garvade.

Då tänkte han inte på Moskva.

Ni får gissa vilken stad…

***

Jag, Foto-Soffan och Loverboy tog hyrbil längs vägarna, upp till Eyderöy för att hitta den gamle toppluvemålvakten Jens Martin Knudsen.

“Jag har en fiskefabrik. När ni kommer till en mack tar ni till vänster mot havet“, lät han meddela.

Det var en fröjd att få språka med honom, han var lika skön nu som han var den gången han fick legendstatus i fotbollseuropa.

Jag fick hans bok “The Bobble Hat Goalkeeper” som han gett ut på tre språk, engelska och tyska, förutom färöiska.

“Det är svårt att sälja många böcker på färöiska”, som han sa (även upplagan på cirka 5 000 böcker sålts, det bor knappt 50 000 i landet).

Men det går ingen nöd på Knudsen, om vi säger så.

Han har två fiskfabriker som tillsammans omsätter 40 miljoner om året. Euro!

***

Det är möjligt att vi lär behöva en Wernbloom på planen, nu när det kommer att smälla i regn, vind och kyla.

***

Vi åker hem med chartrat TV4-plan i morgon efter matchen, lite landslagsstylish sådär.

Men med mindre kärra.

Den här saken ska vi fladdra iväg i mot Arlanda.

Hur ska vi ens kunna veckla ihop Långe Lundh in i den saken?

***

Färöarnas tillmötesgående presschef beskrev livet på Färöarna som att “bo i helvetet”.

***

Jag och Foto-Soffan omklädda för besök i fiskfabrik.

***

Tänk att den 12 september, dagen då Färöarna besegrade Österrike i den där matchen, numera är nationaldag.

Så stort var det.

Och så mycket betyder fotbollen här.

***

Vi bor i ett skjul.

Och jag får förstås leva med det, Torshavn är ett litet ställe med begränsat antal hotellrum.

Men det är inget kul att krypa ned i sängkläder som stinker av sur gammal ingrodd svettlukt.

Där någonstans går det en gräns.

***

Det är ändå alltid väldigt spännande och intressant att få komma till nya platser och ta del av sådant du förmodligen aldrig skulle få uppleva annars.

I det sammanhanget har jag verkligen fotbollen att tacka för mycket.

I andra också, för den delen, när jag tänker efter.

***

Utan att ha tagit del av stängda träningar och därför inte ha hundra koll på hur spelare sett ut, jag hade startat så här mot Färöarna:

Isak – Lustig, Granen, J Olsson, M Olsson – Svensson, Källström – Larsson, Zlatan, Kacaniklic – Ranegie

***

Det blir en prövning, det blir ju det.

Men vi åker härifrån i morgon, vi ska inte glömma det.

 

Patrick Ekwall

Färöarna, ett minne för livet

Føroyar-Svøriki på fredag.

Eller “friggjadagin” som det heter på färöiska och jag kan tycka att det är ett rätt divigt namn på en fredag: friggjadagen.

För att inte tala om Svöriki.

Vi är på väg nu, mot Färöarna och den beryktade landningen på Vagar, flygplatsen med en landningsbana som är lika bred som lång…och med väderlek som får plan att singla nedåt i sfären som ett A4-blad från ett öppet fönster i en skyskrapa.

Jag och färöisk landslagsfotboll goes a long way: ska jag leta sköna minnen ur yrkeslivet så är EM-kvalet Färöarna-Österrike på Landskrona IP, hösten 1990, definitivt ett sådant.

Det är väl dessutom den kanske största skrällen i europeisk fotbollshistoria, sett till förutsättningarna.

Färöarna gjorde sin första officiella Uefa-landskamp någonsin…de fick lira Island Games mot Grönland, Shetland, Öland, Åland och sånt dessförinnan…och fick inte spela på hemmaplan eftersom de inte hade någon arena som höll måttet och de mötte en nation som nyss varit med i VM-slutspelet i USA.

Jag gjorde ett gästspel på tidningen Arbetet och bevakade matchen med tidningens krönikör Roger Gottfridsson…vi talade om att det förmodligen skulle bli tvåsiffrigt.

Men Toni Polster och Co i Österrike tog det inte riktigt på allvar, färöingar stred för sina liv och efter ett par svettiga räddningar av Jens Martin Knudsen i målet så tofflade Torkil Nilsen in matchens enda mål.

Det var en hel galen sensation.

Herregud, folk trodde knappt att det fanns levande varelser på Färöarna, än mindre sådana som kunde spela fotboll.

Österrikes förbundskapten Josef Hickersberger avgick på stående fot och färöingarna gick omkring i omklädningsrummet som om de vore försatta i trans.

Jag minns att jag intervjuade målskytten Torkil Nilsen, som var snickare hemma i byn på öarna, och som för evigt skrivit in sig i fotbollens historia.

Någonstans hoppas jag få prata minnen med honom nu, 23 år senare.

***

Och plötsligt var det alltså bara Mathias Ranegie kvar.

Så kan det också gå.

När Elmander har fått ledigt för att ta hand om skada och när Ola Toivonen gått sönder så är det bar Ranegie kvar, om vi utgår från att Zlatan fortfarande är placerad som 10:a i Erik Hamréns uppställning.

***

Läs mer HÄR om Sveriges besök på Färöarna – på ett skönt språk.

***

När landslagets kapten, Zlatan Ibrahimovic, väljer att försvara Erik Hamrén och menar att media fungerar genom att bygga upp för att sen bryta ned så är det, till viss del, vad jag varit inne på tidigare i den här bloggen.

När smekmånaderna har lagt sig så blåser det alltid hårdare, då finns det mindre utrymme för sådant som bli mindre bra.

Och så är det alltid, det är inget nytt.

Jag tror inte att det handlar om att medvetet bygga upp för att senare montera ned.

Snarare att det ligger i sakens natur, som i vilket kärleksförhållande som helst där en vardag bli en vardag.

Och jag tror inte att journalister är värre eller annorlunda än andras.

Ser du dig omkring på sociala medier så är ju “vanligt folk” hårdare, elakare, tuffare, vidrigare gentemot både Hamrén och landslaget nu än de var för två år sen.

Och det var inte journalister som högljutt satt och visade sitt missnöje på Swedbank Stadion i samband med landskampen mot Kazakstan.

***

Tänk att jag i samband med Bosse Hansson-gate fick vara en del av “den yngre generationen”.

Då vet man att den äldre är jävligt gammal.

***

Allt är till salu. Allt.

Och skulle någon hävda motsatsen så börjar det med bull och slutar med shit.

***

Tänk att Hulda Hillgrens föll som en sten, från favoritskap i division 2 till nedflyttning till division 3.

Klubben…som är grym på att fostra egna spelare…fick för sig att värva lokala stjärnor som mest visade sig vara skadat gods.

***

Alltid uppskattat bilder på fotbollsplaner/idrottsplatser i specifika miljöer.

Här är några från Färöarna.

***

Nej, Tintin-böckerna är inte att liknas vid Bosse Hansson och hans polares försvar för att kalla folk för “svartingar” eller att bunta ihop en viss sorts människor i en klump.

Tintin är en bok som skrevs för längesen (och som i Sverige inleds med ett förord där fenomenet beskrivs) då går det att förklara. Bosse H med polare är, trots allt, nu levande varelser som vi vet inte har levt under en presenning den senaste 50 åren.

Jag ger ingenting för de krystade försvar som en och annan försöker ge Göran Zachrisson och Co, för det finns inget.

***

På mitten?

Kim och vem mer?

Svensson, Elm eller Wernbloom?

Det är inte lätt att förutse, men jag kan tänka mig att han går på Anders Svensson med tanke på hans förmåga att snabbt och snillrikt hitta passningsalternativ mot parkerade färöiska dieselbussar.

Konstgräsvanan måste också tala till hans fördel.

Det som talar emot är hur Hamrén gjort sina val på senare tid och att Anders inte visat en mördande form i allsvenskan på senare tid. Å andra sidan är han alltid bra i landslaget, oavsett vilket.

***

Du får inte glömma att det fortfarande finns alldeles för många människor som ser det som den här mejlaren:

Tycker du gör det väldigt enkelt för dig istället för att tänka till lite!
Du jämför med barnaga och kvinnlig rösträtt!?!
Hallelulja säger jag bara…..
Det ena är ett LAGbrott det andra är en demokratisk rättighet som vi har fått genom åren.
jag gillar inte tröga Norrlänningar. Skall jag då inte få säga det?
Detsamma med skåningar. kanske borde vi ta upp nya namn för våra svenska minoriteter:
skåningar blir sydsvenskar. Fast Blekinge då? Sydsvenskar de också, fast inte så mycket som sydsvenskarna!
Gottlänning, de hörs ju på dialekten att de kommer från Gotland. Fan vad jag tycker illa om en särskild gottlänning. men numer så tycker jag illa om en öbo!! Vilken ö han bor på?
Ett uttalande blir inte rasistiskt förrän sådana som du gör det till ett rasistiskt uttalande.
Snart står minareterna och skriker ut sitt budskap över Sverige. Tycker man något om det så är man ju oxå rasistisk!
Steve
***

Och jag är helt enig med kollega Lundh: ibland är media väldigt bra att ha.

***

Färöarnas senaste resultat på hemmaplan i ett kval: 0-1 mot Italien.

Jag lovar, det blir tufft det här.

***

Och på vänster mittfält?

Ja, sannolikt Chippen. Men han har haft skadeproblem och säger själv att han inte är hundraprocentig.

Öppnar det för Alexander Kacaniklic från start?

Jag har svårt att se att Tobias Sana flyger rakt in i startelvan, men jag är övertygad om att Hamrén vill ha naturliga kantspelare mot Färöarna och då handlar det om Chippen, Kacaniklic och Sana och inte om Rasmus Elm.

***

På tal om den yngre generationen så läser jag att Johan Kücukaclan drar från TV4 till SvT.

Vem ska man nu lära ett och annat på den redaktionen?

***

I packningsväg har jag förberett mig för Torshavn ungefär som jag skulle förbereda mig för en resa till Malmö i februari.

Isande vindar som går genom ben och märg, regn, mörker, dysterkvist.

***

Vi ska bo på ett vandrarhem på Färöarna.

Nej, det är inte jag som har bokat.

***

Fyran sänder bägge U21-kvalmatcherna mot Italien, matcherna går samma dagar som A-landslagets VM-kval: fredag och tisdag.

***

Rimligtvis ska Svøriki lösa det här, även i stormvindar och på konstgräs.

Men har du en gång upplevt Miraklet i Landskrona, toppluvemålvakten och Torkil Nielsen…då vet du för evigt att allting kan tamejfan hända.

 

 

Patrick Ekwall

Därför är debatten om Bosse Hanssons utbrott viktig (och stor)

Saker om en björk du lär dig när har flyttat in i hus, kapitel 76: fanskapet avlägsnar löv och de är inte få, de är miljoner i ständigt omlopp överallt.

Först de där små vansinnigt irriterande pollentussarna som letade sig in i överallt och som fortfarande gör sig påminda så snart du lyfter på något som varit stilla och nu dessa löv.

Jag har nu lärt mig att det enda som denna björkjävel gör är att spy ur sig något som någon annan måste kratta, räfsa, blåsa, plocka upp för att sen transportera någon annanstans.

Hade det varit ett djur hade någon krävt Anticimex eller åtminstone en sån där bajspåse för upp-plockning av skit som ingen vill ha att göra med.

Snart blir det sågen, jag är beredd att ta straffet.

***

AIK blev den stora förloraren i den allsvenska omgången, sett till striden om guld.

Och trenden känns ganska tydlig:

AIK har fått mindre flyt i sitt spel. Om det beror på att kraft (mentalt!) lagts vid spelet i Europa eller på någon form av rotationsssytem som ingen är direkt van vid, det vill jag låta vara osagt. Framförallt känns det som att de spelare som varit avgörande pjäser under en period…mittbackarna, Karikari, Bangura, Borges…inte har haft samma spets i sitt spel – och det kan räcka för att missa poäng.

Ibland behöver det inte vara till fördel att spela olika startelvor för att vila spelare, ibland kan det istället bli en nackdel: spelare känner otrygghet, laget blir mindre homogent, rutiner sitter inte på samma sätt under en match, och så vidare.

Det är lätt att vara efterklok, det är lite av vår grej i branschen, men det är gansska få matcher och de flesta är rätt kul – jag hade kört creme de la creme hela tiden, jag tror spelarna orkar det. Det är slentrianmatcherna som är jobbiga.

Trend 2 är att Elfsborg fortfarande har extrema svårigheter att vinna matcher. Oavsett motståndare och oavsett underlag. Boråsarna har ett gyllene läge med det “perfekta” spelprogrammet, men i nuläget känns det som att Elfsborg inte kan känna sig säkra på någonting.  1-0 med smör på mot Örebro hemma och 2-1 i 94:e på Gais… det är vad det är även om det är sex poäng.

Tredje trenden är att Malmö FF är klart på gång och har framförallt fått trygghet i mittförsvaret när den unge Filip Helander växt till sig och blivit ett strålande komplement till Pontus Jansson. Dessutom är det inte “bara” en forward som gör alla mål (Ranegie eller Rantie), det har lossnat på andra håll och det behöver Malmö. Starkt att relativt enkelt avfärda både Syrianska och Norrköping med en hel del favoritpress,

Trend 4: Häcken är fortfarande det bästa fobollslaget, vad det nu kan vara värt när det ska stridas i höstkyla. Inget av topplagen känns så bekvämt som Häcken och det finns så mycket självförtroende på sina håll att det avspeglar sig tydligt i matcherna: alla i Häcken TROR att de kan göra mål så snart de har bollen och går till anfall.

Tolv poäng kvar att spela om.

Och nu kommer ett landslagsuppehåll på två veckor och efter det går vi rakt in i elden igen med nya förutsättningar.

Intressant.

***

Kul och lite inspirerande med lite nya namn och ansikten på dagens landslagsträning.

***

Får Bosse Hanssons smakliga uttalande “…inte en SVARTING till” för stora rubriker, för stora proportioner?

Det var ju ändå meningen att ingen skulle höra, Hansson ville ju bara vara lite smygrasse i det dunkla och då får han ha sina unkna åsikter och utspel för sig själva i sitt lilla hörn i Radisportens hytt på Råsunda.

Jo, förvisso.

Men nu blev det ju hörbart (det blir lätt det i en radiohytt där en referent rapporterar live, det kan inte vara en överraskning för någon som refererat i hytt under i stort sett hela sitt vuxna liv).

Och framförallt: Bosse Hansson stod sannerligen fast vid sitt utbrott, sa inget om att det kanske var klumpigt utan gick istället vidare och buntade ihop de han vill kalla “svartingar” i någon sorts fack för osmakliga idioter.

Hansson fick flera chanser men stod fast vid att “det där var väl inte så farligt”.

Där och då blir det – i alla fall för mig – en “stor sak”.

Inte bara för att det är en viktig debatt i tider när närmare sex procent i detta land känner att de måste sympatisera med SD:s åsikter utan för att det kommer från en röst och en man som genom åren blivit respekterad, hyllad och som stora massor ser upp till som en “legend” och ett föredöme.

Det går ju inte att skylla på att Bosse Hansson är till åren kommen – Leif Boork och Göran Zachrisson ville gärna göra det – och att man “på den tiden” uttryckte sig annorlunda.

“På den tiden” var det godkänt att aga barn, att halshugga folk och att kvinnor inte fick rösta – de innebär ju inte automatiskt att varenda vettig människa över 75 år tycker likadant idag.

Jag tror snarare att man med åldern blir visare.

Och jag tror inte att Bosse Hansson, som varit journalist i sitt yrkesverksamma liv, levt under en sten sen tidigt 1900-tal och inte tagit del av vad som sägs, skrivs eller förkunnas.

Och jag tycker det att det ligger lite väl mycket vidrigt unket i uttrycket “…inte en svarting till” för att det ska vara OK någonstans i Sverige 2012.

Därför ska det också belysas i ett starkt strålkastarljus.

För att det är viktigt att förstå att idiotin inte har vare sig kön, ras, färg eller – ålder.

***

Så som det ser ut just idag så tror jag att Lasse Nilsson har svårigheter att slå in en badboll i ett öppet hav.

Men han kommer förstås tilll chanserna, som en tränare skulle säga.

Och Elfsborgs mittfältare (Oscar Hiljemark!) är lagets vassaste forwards just nu.

***

Jag är inte helt säker på att vare sig Häcken eller Malmö FF tycker att landslagsuppehållet kom helt lägligt.

***

När Jonas Olsson tvingades gå av träningen med problem med revben i ena sidan så var det svårt att låta bli:

Har du lyft den nya bankboken på den sidan..?”

Olsson, som är en man med smak för humor, tog det med ett leende..

***

Alla dessa landslagets träningar i Stockholm på Råsunda och Stadion genom åren och nu helt plötsligt på Karlberg…det kändes malplacé, som att laget tränade utomlands.

Skälet: vare sig Råsunda eller Stadion har gräsmattor som håller måttet för tillfället.

***

Jag och Clabbe Rusk ringde upp Gais nye sportchef, Jonas Lundén, och lät hälsa att han kan ringa om han behöver folk.

Han lät inte helt motvillig.

***

Jag har inget emot jargong, om det så må vara.

Eller usla skämt, någonstans i gränslandet till satir.

Det kan vara en hel del sådant som flyger i luften när exempelvis jag och goda vänner som David Fjäll och Martin Dahlin tar en sittning eller sitter i en bastu med fotbollsgrabbar, där det ges och tas.

Och jag tror inte det fanns något ont i Hegerfors “det ser mörkt ut på Kameruns bänk” från VM 1994.

Men “…inte en svarting till” är något annat och när Hansson inte tar chansen att ta tillbaka utbrottet trots flera chanser, då går det över gränsen.

För att inte tala om när Boork och Zachrisson på allvar tycker att uttalandet går att försvara.

***

Pontus Wernbloom tyckte det var skönt att vara hemifrån för att slippa “tvingas” se Hollywoodfruar.

Hur mycket “tvingas” det är, det är tveksamt dock.

***

Zlatans mål skojar du inte bort.

***

Jag förstår om Henok Goitom inte välkomnar Hansson på AIK:s hemmamatcher.

Jag hade önskat att fotbollsspelare (oavsett klubb) hade varit lika hårda, snabba och utan pardon när det gäller ställningstagande mot fans/huliganer som beter sig illa och skriker de mest avskyvärda sakerna på en match.

Men då är det inte lika poppis att göra sin röst hörd.

***

Inte en björk till, kan jag säga.

Rädd för att få trädkramare efter mig.

Men jag ger mig inte i det fallet.

Jag vt ju hur de är nu, björkarna.

 

Patrick Ekwall

Ekwall vs Lundh On Tour - nytt avsnitt ute nu

Jag och Långe Lundh vandrar vidare i stycket, bland hästar och andra “farliga” djur.

Och träffar en allsvensk stjärna som tar sats mot högre höjder.

Patrick Ekwall

Han är det mest elaka jag sett i ett allsvenskt lag

Det bästa med träningsvärk är att du inser att du har muskler som är vid liv, om än hjälpligt.

Det sämsta är att du knappt kan röra dig. På en vecka.

Jag har testat tre träningspass med kampsportstjärnan Rickard Nordstrand och det har inte varit någon lek: jag har sparkat och slagit på en säck i någon sorts underliga formationer, knäböjt, armhävt, hoppat, situpat och garderat med händer framför huvudet så att det åtminstone har känts som om det var på riktigt.

Drillad av Nordstrand.

Och till viss del av Clabbe Rusk, min TV-lagskompis.

Det är ju en sak, väldigt kul och givande träning.

Träningsvärken en annan.

Ett pass med enbart sparkteknik slutade i så pass intensiv värk i skinkor och på insidor av lår att jag under en period hade så svårt att både böja mig nedåt och att sitta att jag fick köra toalettbesöken Arabian Stylish.

Och efter nästa benpass satte sig fanskapet i framsidorna.

Det räcker att jag trycker på gaspedalen på bilen så skriker det av smärta längs lårets främre del.

Men vem sa att träning bara skulle vara skönt?

***

De som nu skriker om att svensk fotboll inte håller ute i Europa har glömt att svensk fotboll är närmare än den varit på väldigt många år.

För inte särskilt längesen fick vi inte ens vara med att leka.

Och förra året kändes det som om Malmö FF inte riktigt visste vad som väntade och var aldrig på allvar med i matcherna (i en svår grupp, det ska sägas).

Nu tycker jag att Helsingborg har visat i två matcher att de inte är direkt chanslöst mot något motstånd och AIK gav sannerligen Dnipro en match igår på Råsunda.

Vi är ändå i närheten och då talar vi om motstånd som leder holländska ligan eller om motstånd som har en tränare vars lön är en tredjedel av AIK:s omsättning.

Med dom förutsättningarna i grunden och med tanke på hur det sett ut de senaste åren så ser jag ändå positivt på utvecklingen.

Det känns åtminstone som att vi närmat oss våra grannländer, trots Elfsborgs praktfulla fiasko mot danska Horsens i Europa League-kvalet.

Av alla nordiska lag i elden igår var det bara norska mästarna Molde som vann, 2-0 hemma mot ett Stuttgart som är välldigt svagt just nu. FCK förlorade , Rosenborg förlorade.

HIF var nära att besegra Hollands nr 1, AIK hade Ukrainas tredje bästa lag i gungning (de har Shaktar Donetsk och Dynamo Kiev före sig, Metalist bakom sig).

Det var trist att det inte höll hela vägen, men det har sett väldigt myccket värre ut.

***

Ja, jag står för varenda ord och stavelse som var citerat i Bladet i samband med artikeln om att TV4 valt att sälja VM-kvalets godbit, Tyskland i Berlin, till Kanal 5. Tio dagar innan matchen spelas.

Det känns inte OK för mig som jobbar med landskamperna på TV4, jag tror inte att det känns OK för någon på TV4:s sportredaktion och jag tycker att man bör säga vad man tycker…så som vi journalister kräver av andra att säga vad de känner…och inte linda in det i något förskönande, för det tror jag lyser igenom och istället slår tillbaka.

Men alla är vi olika.

Andra får göra som de vill. Eller får göra som de blir tillsagda att göra, om de hellre vill det. Det står helt fritt.

Men att bara hävda att en försäljning av en stor match/sändning av den här karaktären, som du sett fram emot att jobba med, är “sådant som händer i branschen” och sen låtsas som det regnar får andra sköta.

Jag säger hellre vad jag känner.

***

Så snart Peter Larsson tvingades utgå i paus med skadebekymmer så insåg alla att det skulle bli problematiskt för HIF att hålla undan.

Alla motståndare vet att Helsingborg utan Peter Larsson är sårbart i duellspelet i straffområdet, jag vet ju vad Johan Mjällby kände när han hade scoutat HIF inför Celtics möten.

Walid Atta och Joseph Baffo är inte lika obekväma och Pär Hansson är en gudabenådad målvakt på många sätt (han räddade HIF flera gånger igår) men han är sällan någon maktfaktor i höjdspelet på fasta situationer.

***

Valde Andreas Alm AIK:s startelva för att medvetet rotera (och vila) några nyckelspelare eller för att hitta ett lag med rätt balans mot erkänt skickliga Dnipro?

Borges, Mutumba, Bangura, Lundberg – alla nyckelspelare i höstens AIK, alla på bänken.

Nu blev det rätt bra ändå och det säger en hel del om AIK:s bredd.

Ibrahim Moro eller Moro Ibrahim (vet någon ordningen här?) är bland det mest elaka vi sett på ett allsvenskt mittfält, han får Helgi Danielsson att framstå som skönspelande, och han fungerar extremt bra i den här typen av matcher.

Och Henok Goitom, som sett lite tung ut i sina allsvenska inhopp, var förvånansvärt stark i anfallsspelet.

Men bakåt är det inte vad det har varit.

Nu sprang Dnipros Kalinic lite in och ut som han ville bakom Gnagets försvarslinje och det var bara oskärpa och några svettiga räddningar från Ivan Turina som räddade målet från ytterligare påhälsning.

***

Nikola Djurdjic kan vara allsvenskans bästa anfallsvärvning i år.

Och då är kanske Finnbogason den nästa bästa…

***

Den här gången var Andreas Alm övertygad om att det var frispark i samband med Dnipros 1-1-mål (vilket det förmodligen var).

På ämnet om tränare som alltid är sig själv närmast.

***

Vi kan tycka vad vi vill om att två allsvenska lag stångas i Europa League, men vi är åtminstone där och ger motståndare en match.

Det är bättre än inte vara med alls.

***

Det är klart att du inte spelar ditt bästa lag om du lämnar Celso Borges utanför startelvan.

Och jag hade ju gärna sett Viktor Lundberg i väldigt bra form, i alla fall i ett inhopp.

***

Ja, TV4 säljer eller “blir av” med rättigheter. Det händer alla TV-kanaler.

Och jag säger inget om det, för jag vet hur det fungerar.

Men den här försäljningen som en enstaka match och som en blixt från klar himmel är ju inte i närheten av vanlig business med TV-rättigheter.

Den handlar bara om att allting är till salu och vill du köra så får du göra det bara pengarna är rätt – oavsett hur bra rättigheten är, oavsett hur mycket man än talat sig varm om att vårda en rättighet.

Därför känns det förstås annorlunda. Och lite oroväckande: vad är nästa försäljning, vad är till salu nästa gång? Sverige-Finland i en hockey-VM-final. Två sista avsnitten av Så mycket bättre? 22-Nyhteterna de gånger Anna Lindmarker är programledare? Olof Lundh?

Jobbar du med sändningar av inköpta VM-kval den här hösten så blev det alltså Kazakstan och Färöarna och inget fel i det. Men alltså inte Tyskland i Berlin.

***

Stort att TV-lagets Jonas Lundén blir allsvensk tränare i höst.

Med tanke på hur det har sett ut för Gais och med tanke på Lundéns kännedom så är det möjligt att man blir inringd för en mittfältsplats mot Elfsborg?

***

Hade en journalist sagt, skrivit eller sjungit om spelare så som Tom Pettersson sjunger om journalister i sin låt från Superlive så hade det blivit ett jävla liv.

Och talats om konstruktiv kritik.

Nu tycker många det är roligt att han sjunger att en kollega är tjock.

Man får leva med det och bita hårt i kulan, om man ger får man ta…och – tvärtom.

Kritiken var åtminston inte anonym den här gången.

***

Jonas Eriksson hade varit på Uefa-kurs och kunde inte döma annat än en match i närheten av Arlanda, det fick bli Gefle-Kalmar senast. Och fick inte döma senare för att han skulle iväg på Champions League (Ajax-Real).

Men i nästa omgång har han – Örebro-Gif Sundsvall…

Herregud, släpp in allsvenskans bästa domare i guldstriden. Det behövs.

***

Någon sparring med Rickard Nordstrand och Co blir det däremot inte i kampsportlokalen.

På så vis är jag ändå rätt nöjd med lite träningsvärk i låren.

 

Patrick Ekwall

Därför (tror jag) Hamrén vill hålla ett tal till nationen

Laddning för SUPERLIVE  och det har blivit en del planering på alla tänkbara olika nivåer och plattformar inför detta enkla lilla ihopsnickrade program.

Jag ska inte tala om målsättningar och drömmar här…för riktigt så stort är det förstås inte…men jag är jäkligt nöjd med att vi jobbat fram en möjlighet att sända ett smalt och lite halvnördigt program som varit väldigt efterfrågat hos tittare och läsare.

Vi kör varie onsdag under Champions League-dagar och vi sänder direkt från Harrys sportbarer ute i landet, med start i kväll kl 20:00 (till 23:00) från Norrköping. Du är varmt välkommen att dyka ned och vara med när vi kör vår direktsändning om du bor eller är i krokarna (ja, du får komma från Haparanda också, om du vill…alla är välkomna).

Det blir fotbollssnack. Ungefär så.

Ett aktuellt fotbollsmagasin där vi diskuterar fotbollsfrågor, följer kvällens matcher, blickar framåt, bakåt, tävlar om lite sköna priser, kör lite sköna bilder och DU kan vara med via Twitter med hashtag #superlive (gå även via @ekwall eller @oloflundh) eller via Facebooksidan Fotbollskanalen Europa.

Kvällens gäst är U21-landslagets mittback Tom Pettersson, som vi hoppas tar gitarren med sig.

SUPERLIVE sänds här på fotbollskanalen.se, vilket innebär att alla kan se det och det kostar inte en spänn att ta del av – perfekt att använda som ett komplement vid sidan av din TV-apparat.

Vi hoppas – på alla sätt – att du kan och vill vara med oss i kväll.

***

Erik Hamréns “tal till nationen” har ni förstås redan tagit del av.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga, skriva eller tycka…det var i alla fall någonting nytt och annorlunda men det var också i affekt och lite för manusbundet för att det skulle vara tillräckligt kontrollerat.

Det jag vet är däremot är att det aldrig spelar någon större roll vad du gör som förbundskapten när smekmånad(erna) har tagit slut, det spelar ingen roll och vilket håll du står – du pissar alltid i motvind.

Oavsett vad Erik Hamrén säger eller gör så kommer det alltid finnas någon som tycker det är “fel”.

Om han väljer att trycka in helt nya friska namn som gått bra för stunden så kommer några tycka att det är kanon och efterlängtat, andra att det är för tidigt och populistiskt.

Och om man han väljer att hålla någon sorts Winston Churchill-speach framför webb-TV-kameror så tror jag en del känner att det var starkt och inspirerande, allt medan det finns en del som tycker att det var pateteiskt och sträckte sig efter skämskudden…som om de drömde tillbaka Lasse Lagerbäcks presskonfenser, de som alltid fick skit för att de var “för trista”.

Så här: det var modigt av Erik Hamrén.

Men.

Jag får en känsla av att vår förbundskapten slukar allting som skrivs om honom. Och tar åt sig.

Det sistnämnda är förståeligt, det gör nämligen alla som läser någonting om sig själv och de som inte erkänner det, de ljuger tjockt.

Enda sättet att undvika det är att undvika läsa.

Inte så mycket när det handlar om vad vi i mediapacket tycker och tänker eftersom det – i jämförelse – ändå är kritik som hyggligt nyanserad.

Värre då med fega anonyma kommentarer, det som skulle vara “fansens” och “folkets” röst och som styrs av vad någon i en mörk källare väljer att vräka ur sig utan att bry sig ett skit om konsekvenserna (en journalist kan åtminstone ställas till svars om han/hon skriver något urskiljningslöst vidrigt och ska ha det i beaktning inför framtida bevakning).

Jag tror att Erik Hamrén inte kan låta bli att läsa dom.

Och därför tror jag att han inte kan låta bli att hålla ett brandtal som detta.

Inga som helst jämförelser i övrigt, men jag vet hur det är att blir nerspydd av anonyma nätfegisar som gladeligen fått sina åsikter saluförda utan utgivaransvar hos seriösa medier som Aftonbladet, Expressen, DN, Resumé, fackförbundsblaskan Journalisten (värsta av alla), TV4 och så vidare, och så vidare.

Sen över ett år tillbaka tvingade jag mig själv att sluta läsa, slutade att scrolla ned. Det har varit befriande.

Om jag har överhuvudtaget ska ha något råd att komma med till Erik Hamrén nu när smekmånaden tog slut efter EM, så är det att sluta läsa skiten. Inte att sluta ta till sig, för det kommer han inte att klara av.

Koncentrera dig på att jobba efter din idé om att forma ett tillräckligt bra landslag, det kommer ändå ALLTID finnas de som tycker att det är fel, hur det än går.

Det kommer alltid finnas de som känner sig ha rätt att bedöma vad som är bra eller dåligt om de pröjsat någon tusenlapp för familjen en regnig tisdagkväll mot Kazakstan.

Det kommer alltid att finnas runt nio miljoner förbundskaptener och det går säkert att övertyga någon om allting alltid är bra.

Men det går aldrig att undvika kritik, saklig såväl som osaklig.

Inte ens ett tal till nationen kommer att vara till någon hjälp i det sammanhanget.

***

Hur länge sen var det jag skrev i den här bloggen att Mathias Ranegie kan vara ett starkt vapen att använda mot Färöarna på bortaplan?

***

Att Hamrén nu väljer att ta in tre nya kantspelare i truppen (Chippen, Sana och Kacaniklic) i utbyte mot en (Bajrami) är förstås ett tydligt tecken på att han måste ha känt att han saknade kantalternativ i den senaste, mittmittfältcentrerade, truppen.

***

Celtic kanske inte var så dåliga, trots allt?

0-0 hemma mot Benfica och nu 3-2 borta mot Spartak Moskva.

Tre mål på bortaplan gjorde de inte ens mot Helsingborg.

***

Det kan inte vara lätt att var Albin Ekdal.

Men när Kim Källström är tillbaka i matchen fanns det inte plats, även om många anser att det borde finnas plats för Ekdal istället för Samuel Holmén.

***

Konstgräs väntar i Torshavn och jag möter hellre ett rådefensivt Färöarna på det underlaget än på en sumpig åker av naturgräs.

Konstgräs gynnar nämligen alltid spelare som är skickliga på att behandla bollen, de som är snabbare i fötter och tankar.

Tjatigt, men ändå: när Elfsborg fått besök av Valencia och Napoli så har motståndarna aldrig haft några problem att manövrera ut boråsarna…är du tillräckligt bra så är konstgräs inga problem.

Och jag vet inte hur ofta Celtic lirar på konstunderlag, men Spartak Moskva gjort det ganska ofta och det spelade ingen roll i Moskva.

***

Varför ska förbundets informationschef agera “utfrågare” av U21-landslagets förbundskapten Håkan Ericsson när han står på en presskonferens inför en samling – fotbollsjournalister?

***

Jag tror, till exempel, att spelare som Zlatan, Toivonen, Chippen, Anders Svensson (såklart) och Rasmus Elm fungerar väldigt bra på konstgräs.

***

Allt är till salu, lite som på Reeperbahn.

Det går aldrig lita på någon eller någonting i den här branschen.

Man borde ha lärt sig att förstå det, men icke.

(Får anledning att återkomma i ämnet)

***

Om jag har förstått allting rätt så ALLTING frid och fröjd i U21-landslaget.

***

Helsingborgs IF agerande mot sajten Fotbolldirekt känns inte rimlig någonstans.

Och att tysta landets mest underhållande spelarblogg, Mattias Lindströms, är ju bara elakt och drabbar BARA Helsingborgs IF.

***

Sen vet jag inte hur mycket “tillsammans” som landslagets fans känner sig med ett landslag.

Det är ju inte riktigt som med ett klubblag, där jag utgår från att fans känner en helt annan tillhörighet och närhet.

Jag har ingen anledning att undervärdera “landslagsfans” eftersom alla som älskar fotboll och väljer att lägga pengar, tid, kraft och glöd på den i någon form är lika mycket värda som alla andra.

Men de stora skaror som drar till Kiev eller till Holland eller till Färöarna till Solna eller till Berlin på sina landslagsresor gör ju inte enbart det för kärleken till ett landslag, utan snarare som en helhetsupplevelse av rätt mycket.

Jag tror de älskar när Sverige vinner fotbollsmatcher. Lika mycket som de tycker det är trist när matcherna ser ut som de mot Kazakstan.

Men jag tror inte att de känner sig  “tillsammans” så som de gör för ett klubblag.

***

Det går inte att komma ifrån…och det har alltid varit så, oavsett ledning…att det är lättare att bli landslagsman så snart man flyttar utanför Sveriges gränser.

Till viss del handlar det om att man visar att man kan prestera under en period i en bättre miljö mot bättre motstånd, i det sammanhanget är Tobias Sana ett typiskt exempel.

Jag var tveksam till hur han skulle lyckas i Ajax. Men tar man en plats i det laget och gör det bra så blir det förstås skillnad. Därför överbevisade han mig rätt snyggt. Liksom uppenbarligen Hamrén.

Jimmy Durmaz, undrar många.

Han har ännu inte tagit en ordinarie plats i Genclirbigli i turkiska ligan och då faller han förstås på samma kriterier som gjorde att Emir Bjrami föll bort.

***

Det är inte live.

Det är SUPERLIVE.

Kl 20:00 i kväll.

Hoppas du vill vara med oss, för tillsammans är vi…jävligt starka!

 

 

 

 

 

 

 

Patrick Ekwall

Allsvenska tränare är ALLTID sig själva närmast

Idag lägger vi till ytterligare en dag som husägare då jag ställdes inför fråga jag aldrig trodde att jag skulle behöva tänka över: bli rekommenderad att införskaffa ett “Bahaus-kort”.

Ett Bahhaus-kort!

Ja, ni kan ju läsa själva.

Det är inte OK.

Men så långt har det alltså gått nu i husägarlivet att jag köpt så mycket krattor, grensågar, borrmaskiner, skruvar, fogmassa, handatg ,rep, målarfärg, stegar, vanliga sågare, hammar, andra verktyg, tumstockar, häcksågsmaskiner, kablar för ström värme i badrumsgolv, andra kablar, glödlampor och någon sorts träskivor som målats till en lagom svår garderob av sobrare snitt att någon sa att “nu när du uppe i sådana summor så vore det lämpligt att införskaffa ett Bauhaus-kort”.

Det är när du kommit till exakt just den rekommendationen som du inser att tiderna har förändrats.

Ett Bauhaus-kort!!!

Kan man få ett som Platinum?

***

Mest imponerande i den här omgångens guldstrid: givetvis Malmö FF som relativt enkelt städade undan en svår bortamatch mot Syrianska.

Men även Häcken, trots att de tappade poäng…och jag ska återkomma till varför.

***

Nikola Karabatic, handbollens helyllegoss – tänk att han nu står där med skammen.

Då var han ändå en av handbollsvärldens bäste betalda i flera år, vilket förvisso är universum bort från vad en högerback tjänar om året i ett medelmåttigt Premier League-lag.

Och att satsa så mycket cash på att förlora en match mot ett bottenlag (Montpellier är franska ligans överlägset bästa) är ju helt i klass med Boltics förlust mot Kungälv med 8-0 i den berömda svenska spelskandalen.

Alltså, Karabatic i en spelskandal…det är lite som att Rasmus Elm skulle åka fast för misshandel.

***

AIK:s match mot Sundsvall berörde jag i senaste bloggen.

Elfsborg?

I det närmaste impotent och fortsatt utan direkt driv. Eller tro på sin egen förmåga. Nu räddades de av att Stefan Ishizaki var tillbaka efter skada. Kanske är det “Ishi” som kan vända Elfsborgs trögspelande trend.

Boråsarna har i alla fall ett spelschema som gynnar ett lag utan form: nu väntar Gais, vars spelare sedan ett tag tillbaka bokat biljetterna till Superettan och tänker på derbymatcher mot Örgryte och annat.

Men faktum är att Elfsborg har haft svårigheter att vinna på senare tid, oavsett motstånd.

Och hittar inte Anders Svenssons lag tillbaka till den rytm laget hade i sitt spel i våras…eller i alla fall till någonting i närheten av det…så vinner de inte allsvenskan.

***

Pontus Jansson ställer rätt höga krav när han tycker att fler Malmö-fans borde ha tagit sig till Södertälje Arena för att stötta sitt lag denna höstregniga oktoberkväll.

Inte ens Syrianskas supporters i Södertälje orkar ta sig till arenan.

***

Jag tycker Häcken ser starkast ut just nu, vilket kan tyckas konstigt med tanke på poängskörden på sistone.

Men de har dels mött ett Helsingborg som känns väldigt starkt just nu och dels ställts inför ett derby mot en Storebor som hade allt att vinna. På en regnblöt åker som absolut missgynade Häcken.

Och Häcken sprudlar av så mycket självförtroende i sin offensiv att de TROR att de kan göra mål i varenda anfall.

De hade fler folk i motståndarnas straffområde mot IFK Göteborg än vad Elfsborg hade någon enda gång i sitt möte med Örebro.

Hade det inte varit för ett klantigt misstag av en linjeman så hade Häcken sannolikt haft 2-0 i paus och det tror jag att IFK Göteborg fått svårigheter att äta upp.

Nu blev Jonas Bjurströms två gula…det första var hårt, han drog tydligt bort sulorna i den glidtacklingen, det andra var en direkt korkad satsaning med ett kort i bagaget…det som bjöd Blåvitt tillbaka in i matchen.

Men Häcken ser fortsatt bra ut.

***

Jag såg bara kortare inslag från Malmös match, så deras form är mera svårbedömd – men segern mot Syrianska imponerar på sitt sätt.

***

Det där med “axel mot axel” som allt oftare har blivit en sorts term i fotbollen.

Så här: det är inte ishockey.

Axel mot axel kan bedömas när två spelare duellerar sida vid sida i en kamp om bollen, då finns det ett inslag som heter “axel mot axel”.

Det innebär alltså inte att du kan springa omkring och tackla omkull motståndare bara för att du gör det med en axel mot en annan axel, du måste åtminstone göra det i en kamp där du är i närheten av och kan nå bollen.

Det är ju inte som hockeyns “titta på kropp, inte på puck (i det här fallet boll)”.

Vi får inte glömma det när vi så gärna talar om “axel mot axel”.

Nu var inte Daniel Gustavssons tackling på Giffarnas Robbin Sellin någon annanstans än i ryggen och dessutom en situation där han regelvidrigt valde att stoppa en spelare som var framför honom, skitsamma var axlarna satt någonstans.

Det har i stort sett hela fotbolls-Sverige konstaterat.

Och det kunde såklart även AIK-tränaren Andreas Alm ha gjort när han sett reprisbilderna, det kan inte vara så svårt att krasst påpeka att det var en “felaktig tackling, vi hade tur som inte fick en spelare utvisad där men det hade inte behövt vara avgörande”.

Eller något i den stilen.

Nu blir det svårt att ta på allvar.

Men alla fotbollstränare är sig själva närmast, så är det ju alltid och där är Andreas Alm inte ensam.

Micke Stahre säger förstås ingenting om konstiga domslut idag, men hade en del synpunkter när de gick emot IFK Göteborg i början på säsongen.

Malmö FF är förstås förbannade på Jakob Johansson när han filmade men låg ganska lågt när Tokelo Rantie föll lättvindigt för den där straffen i Åtvidaberg.

Och när Sören Åkeby menar att “de små lagen alltid har domaren emot sig” så var det inget han gärna tog upp när han själv tränade storlag som Djurgården och Malmö FF.

***

Matte Nyströms uttal på IFK Norrköpings Tkalcic var en godbit: Kasslichnich?

***

Färöarna har tagit ut sin trupp mot Sverige och vi hittar en spelare som representerar – Manchester City!

Men också tre från Fuglafjördur.

Fuglafjördur, håll med om att det är ett vackert namn på ett fotbollslag?

***

Trots regn, rusk, mörker och annat elände…jag saknar att bevaka allsvenskan på plats.

***

Hallå, Norrköping – är ni redo!?

***

Samtal idag:

“Hej, det är Patrick”.

“Tjenare, det är Joe Labero…”

Vill man tro på den?

Eller att någon driver?

Men det var Joe Labero.

Jag nämnde inte att jag stod i ett hörn på Bauhaus med en kabelslinga för badrumsgolv i handen.

 

 

 

 

Patrick Ekwall
ANNONS
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå