Jag har skaffat galoscher.
Så långt har det alltså gått.
Ingen pipa, inget hår som växer ut öronen, ingen käpp, hatt eller jaguar med cognacsfärgade lädersäten.
Men alltså galoscher.
Hur mycket gubbe har man inte blivit då? Har proppen gått ur nu? Är det raka spåret utför?
Jag vågar inte ens tänka vad jag ansett om män med sådana där orange gummigaloscher på fötterna för att skydda skorna från regn, lera och slask.
Gamla är bara förnamnet.
Men jag har alltså kapitulerat.
Trött på att putsa skor, trött på att borsta curlingkängor, trött på att torka av lite svårare specialbeställda boots från Crocket&Jones.
Jag hittade åtminstone ett par galoscher som kändes lite roligare än de där som ser ut som färgade traktordäck: ett par svarta med blå sula, svensktillverkade och svensklanserade från Fred&Matt.
1500 pix, bara en sån sak – för inte särskilt många år sen hade jag idiotförklarat vem som helst som lagt en femtonhundring på ett par galoscher.
Men tiderna förändras, de gör ju det. Och går.
***
Det var nytt och fräscht (och parkeringshus) när vi tittade in hos Adidas i Solna för SvFF:s presskonferens inför Argentina-matchen, kändes som att skickas tillbaka till framtiden jämfört med alla dagar vi stod och trängdes (och trivdes) bakom köket på Umbro Corner i gamla Råsundaborgen.
Erik Hamrén presenterade sin trupp och som med de allra flesta A-landslagstrupper så finns det alltid någon som vill ha med någon annan, det är inget konstigt med det.
Jag tycker det är väldigt trist att Albin Ekdal, som spelar kontinuerligt i Serie A, inte får en möjlighet att vara med i en sådan här match. Dels för att han absolut håller måttet, dels för att han är en framtidens man och är det någon gång jag vill att vi ska känna på framtiden så är det i den här typen av träningsmatcher: de är som på riktigt, mot kvalificerat motstånd inför fullsatta läktare.
Vi kan konstatera att Erik Hamrén väljer det som känns tryggt och det som varit med förut, om det är så att det står och väger…då blir det någon som man vet var man har, då blir det Tobbe Hysén och inte Mervan Celik, då blir Sampa Holmén och inte Albin Ekdal.
Det finns ingen förbundskapten som inte har fungerat exakt likadant, från Åby och framåt.
Och det behöver inte alltid betyda att det är fel, skulle vi välja den linje som många andra vill ha…in med nytt, nytt, nytt. nytt hela tiden….så tror jag inte att vi haft ett framgångsrikt landslag. Det blir också lite humor när Hamrén får skit för att han så sällan spelare med “samma” lag, men ändå kan bli kritiserad för att han inte att ut den och den istället.
I slutändan handlar det om tycke och smak.
Kristoffer Nordfeldt, Joel Ekstrand och Jimmy Durmaz surfar in som nya namn – jag kan inte påstå annat än att alla tre har gjort sig värda en chans.
Av de som är uttagna är Tobias Hysén en överraskning efter hans allsvenska säsong 2012, kanske gav januariturnén ett utslag men framförallt handlar det nog om att det finns väldigt få spelare Hyséns forwardposition. Av de som är uttagna för positionen som “nr 9” har Mathias Ranegie spelat väldigt lite och Johan Elmander har haft det slitsamt med fortsatta skadeproblem.
Mervan Celik hade kunnat vara ett alternativ att testa, han har gjort tre mål för Pescara och spelat en hel del mer i Serie A än Mathias Ranegie (å andra sidan är det lite lättare att platsa i Pescara än i Udinese), möjligt att en pånyttfödd Denny Avdic hade kunnat vara det, Mackan Berg får inte spela många minuter i HSV, själv hade jag gillat att se Samuel Armenteros och framförallt är det ju så att Alexander Gerndt hade tagit en plats i truppen om det int hade varit som det är med Gerndt och hans privata situation.
Jag tycker att det är rätt att Gerndt inte tas ut och jag tror att han själv känner att han ska avstå, det skulle bli en extrem fokus på hans person som inte hade varit nyttig för vare sig Gerndt eller laget.
Övriga ickeuttagna namn som samtalsämne:
Tobias Sana – bortplockad på grund av “får lite speltid”, vilket alltid är farligt att ange som skäl. Det kan alltid finnas spelare (ta Ranegie) som sitter i samma sits och ändå är med; det är inte direkt så att allsvenska spelare fått extremt mycket matchning de senaste månaderna och sana har ju inte tränat med ett korplag direkt. Underligt att han tas bort, men förmodligen vill Hamrén se vad Durmaz går för.
Chippen – nytt lag i Dubai och acklamatisering ska ske. Man ska aldrig räkna bort någon (Wilhelmsson var en av de bättre yttermittfältarna under 2012, trots allt), men med tanke på valet av liga så är nog Chippen allt längre från en trupp så länge det finns andra alternativ.
Per Nilsson – det finns extremt många bra mittbackar som känns jämbördiga, annars hade Nürnbergbacken varit ett givet alternativ.
Rasmus Bengtsson – som Per Nilsson, byt ut Nürnberg mot Twente.
Erkan Zengin – går väldigt bra i Eskesihirspor, har minst lika mycket speltid som Durmaz i ett lag som har känning på europaplats.
Ola Toivonen – inte helt hundra efter skada, given annars.
Oscar Hiljemark – finns det något så finns det centrala mittfältare, behöver etablera sig själv i PSV innan han blir aktuell.
***
![]()
Det var ju inte det att TV4-doktorn var solbränd efter semestern, när han dök upp i Nyhetsmorgonsoffan.
Det var det att det var bisarrt.
Han såg inte brun ut, som man gör efter någon vecka i Thailand, han såg målad ut.
Som om han skulle spela skojsig teater med sina arbetskamrater och gestalta en gubbe från Kurrekurredutt-ön.
Kontrasten med den vita rocken, de normalbleka programledarna och den omåttligt skokrämsbruna färgen i TV-ljuset, när man vet att sminköserna jobbat i skift för att ändå matta ned ansiktet något.
Det var bisarrt.
Han pratade säkert klokt (som han alltid gör) om farorna med rökning, men INGEN kan ha lyssnat – alla måste ha gjort som jag och i stort sett alla andra på Twitter: gapat av häpnad och undrat när någon skulle avslöja att allting bara var ett practical joke.
TV-historia!
***
Landslagets reservdräkt är alltså inte svart, den är väldigt mörkt blå. Och snygg.
***
Argentinamatchen är förstås intressant med Messi och hela grejen: Friends är utsålt igen.
Men Irland hemma i mars är så sjukt mycket viktigare än något annat.
Sverige måste verkligen vinna den matchen på hemmaplan, annars känns den där poängen i Berlin helt meningslös.
***
Har Premium på samtdigt som jag skriver och där rullar Sverige-Vitryssland i bandy VM.
Samtidigt som jag skrev det där om Hamréns uttagning så gjorde Sverige åtta mål (och då skriver jag ändå ganska snabbt).
***
Tänk att en Örgryte-aristokrat som Mackan Allbäck nu har valt att flytta till Stockholm.
***
På tal om TV-klassiker.
I söndags kom Sportcentralens redaktör, A Sundberg, frustande till mig på redaktionsgolvet och undrade om jag och Långe Lundh kunde titta ned i Sportcentralen en stund – då den galet ojämna handbollsfinalen gick rekordsnabbt.
Det skulle röra sig om cirka tre minuter, men kanske inga minuter alls och vi skulle snacka lite inför Fotbollskanalen Europa.
Vi kastade oss ner i studion och när jag ljudteknikern stoppade en ljudsnäcka i mitt öra så undrade jag varför.
“Du är ju programledare”, sa han.
“Är jag? Jag skulle väl bara gästa in en stund?”
Men icke.
Uppenbarligen hade Sportcentralen redan hunnit hem.
Jag kastades in i studion med Tomas Axnér och Lundh.
För att prata ned handbollsfinalen och “lite fotboll och så”.
När tre minuter hade gått och jag hunnit fundera ut hur jag skulle lobba in Lundh i ett eftersnack till en VM-final i handboll mellan Danmark och Spanien så fick jag i min öronsnäcka från scripta Komarek: “11 minuter kvar…bra kämpat…”
Elva!
Det kan vara en oändlighet i TV-sammanhang, inte minst i den här situationen.
Men det gick.
Jag fick in Lundh via FA-cupen och att han faktiskt är från en handbollsstad.
Vi blandade högt och lågt, från H43 till vänsternior till det “nya” handbollen med större tryck i andrafaskontringar och Sveriges möjligheter mot Ukraina och Polen i EM-kvalet.
Och jag måste säga att jag tyckte det var för jäkla kul.
Normalt sitter du i evighetslånga möten och körscheman upp och ned för att fylla fjorton TV-minuter i Fetfyran, nu var det bara att kasta sig ut på det djupa och med hjälp av erfarenhet, intuition och lite finessrikedom lösa situationen.
Du ställs sällan inför den typen av utmaningar längre och jag kan sakna det.
***
Helt plötsligt, mitt på scen under Hamréns presskonferens, så stod TV4-doktorn där med Sveriges landslagströja på sig:
![]()
***
Mario Balotelli kommer att få Milan att leva upp igen. På alla sätt.
Vi vet alla hur det kommer att sluta: hur fan som helst.
***
En sväng till Göteborg och Borås under onsdagen.
Borde alltid vara galoschläge där.