Jag fick ett mejl från Joel Nyström efter gårdagens blogg om Arsenal.
Han tyckte jag var snett ute som undrade hur länge Arsenals fans orkade med Wengers filosofi och ställde några frågor.
Som jag förstås svarade på.
“Märklig text om Arsenal i kväll, Ekwall. Det här har du skrivit utan att riktigt ha på fötterna.
Jag besvarar den med en rad frågor och så får du välja om du vill svara:
– Hade inte de flesta klubbar i Europa önskat att de kunde få spela i Champions League varje år och dessutom med en, som du säger, “kul fotboll”?
***Väldigt många, utgår jag från. Och med samma budget och förutsättningar som Arsenal, trots allt, besitter så tror jag att de hade lyckats med det. Att gå till Champions. Att spela “roligt” är ju upp till var och en. Många tycker det är roligt nog att vinna matcher.
– Vad är det som säger att en annan manager, med ett annat synsätt hade presterat bättre (dvs placera sig över oligark-Chelsea, sheik-City och Manchester United hemma i England och med större enkelhet ställas mot Milan, Barcelona och Bayern München i Europa-spel)?
***Ingenting. Och jag ställer frågan tillbaka: vad är det som säger att det INTE blivit bättre? Wenger är ju mest arg nuförtiden. Han har inte direkt saknat möjligheter. Och frågar du mig personligen så valde han att spela en osannolikt naiv fotboll (taktiskt sett) mot Bayern München på hemmaplan, det kan jag känna att han gjort förut och att han börjar tappa-
– Givet den odiskutabelt vingklippta roll rent ekonomiskt som Arsenal försatts i sedan Abramovichs intåg, 2003, kombinerat med den uppoffring klubben har gjort med arenabygget, kan man väl knappast kritisera den heder som Arsène Wenger ser i att förvärva fjärdeplatser i Premier League och nå slutspel i Champions League?
***Nej, är man som supporter (och ägare) nöjd med det, så är det fine. Jag ifrågasatte om man nöjde sig med det. Jag har en känsla av att alla inte riktigt gör det.
– Hade det inte varit ännu mer av ett kapitulerande att rätta sig efter motståndarna och vem kan ens spekulera i om det hade givit något annat resultat?
***Ingen vet OM något hade varit bättre, självklart inte. Men kapitulerande? Jose Mourinho har i alla år valt att välja en taktik som till ganska stor del rättar sig efter motstånd och förutsättningar. Är det att kapitulera? Att göra allt för att vinna matchen? Det vore ett högst åldersstiget och naivt sätt att se det på, tycker jag.
– Var det inte egentligen det faktum att Bayern München hade en större spetskvalitet på sina spelare som fällde avgörandet i kväll, snarare än en särskilt naiv spelstil från Arsenal-lägret?
***Som jag ser det: en kombination. Som alltid. Men känslan var ju att Wenger trodde att Arsenal skulle mäta sig mot Bayern “på sitt sätt”. Det var tveklöst naivt. Det var ju inte direkt så att Chelsea försökte spela offensiv gladfotboll i Champions League-finalen, för de insåg att då hade de inte haft en chans att vinna matchen.
– Hade det inte varit att erkänna sin försvagade ställning, mot fans och mot ledning, att omvärdera cup-spelen och hellre slakta ett Blackburn i Ligacupen än att bevara chansen att få utmanövrera Europas bästa lag på hemmaplan, med fräscha spelare?
***Frågan är underligt ställd. Som jag ser det ska inte Arsenal förlora hemma mot Blackburn och inte bli så avklätt mot Bayern.
– Hur länge orkar Romas fans stå ut?
– Hur länge orkar Valencias?
– Hur länge orkar Liverpool. Och Tottenham?
– Feyenoord? Besiktas?
– Club Brügge?
– Benfica?
***Du jämför äppen med päron. Club Brügge? Valencia? Feyenoord? Besiktas? Med Arsenals ekonomiska muskler köper du 30 st Clubb Brügge. Och några Valencia. Arsenal tvingas inte låna in spelare från Premier League-klubbar som Feyenoord för att gå runt. Eller leva på ruinens brant som Valencia.
Jag utgår från Arsenal och Wenger har helt andra ambitioner än många av de här klubbarna har (och Liverpool/Tottenham har fått sin beskärda del av kritiken för att inte tala om Roma, men nu handlade det alltså om Arsenal). Men om alla är nöjda och glada över att Arsenal blir fyra i ligan så är det ju fine, givetvis. Kräver man inte mer av ett lag med Arsenals förutsättningar och resurser…visst, då är det inga problem.
Men om man vill mer än så, ja då måste frågan ställas: är alla nöja med hur läget är? Jag har svårt att se att svaret är ett rungande ja.