Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Ibland är bananskal snabbaste vägen till en startelva

Varannan dag står jag öga mot öga med ett eller två rådjur.

De glor lite slött på mig och jag hör hur de tänker att “vi vet att du inte vill ha oss här, men vi tänker käka hur mycket vi vill på dina träd och växter för du kan ju alltid springa efter oss, din halta jävel”.

Sen rycker de åt sig en gren eller tre ur det nyplanterade och rätt spaka plommonträd jag planterat och hoppar över häcken som en Bondarenko i ett skutt.

Kvar står jag som ett fån. Hjälplös.

Var är Runar när du som bäst behöver honom?

***

Det blev alltså – som vi alla såg på tidagsträningen: Isak-Lustig, Antonsson, Nilsson, Olsson – Wernbloom, Ekdal – Seb, Ibrahimovic, Durmaz – Elmander mot Norge på Friends ikväll.

Vad som slår mig först och främst är att Erik Hamrén inte gärna ser Jonas Olsson i en startelva längre och därför testar Micke Antonsson, som är en Hamrénsk favorit sen tidigare och en mittback som varit väldigt stabil i Serie A.

Men också att det ibland kan krävas ett bananskal för att du ska hitta en ordinarie plats i dagens landslag.

Såväl Albin Ekdal som Per Nilsson var på gränsen till påtänkta till den senaste landslagstruppen (Makedonien, Österrike och Färöarna), de kom med på sluttampen för att spelare tvingades lämna återbud, fick spela “på riktigt” i kvalmötet med Färöarna. Och nu är de ordinarie i startelvan.

Så (snabbt) kan det också gå.

Inte för att jag har så stora problem med det, som så många andra har: det är inga konstigheter att en tränare söker andra alternativ när han tycker att de som existerat inte har fungerat som han vill….det sker varje vecka i ett klubblag.

Däremot är det ett tecken på att landslaget har en instabilare grund än på mycket länge och det är lite som Farbror Bank beskriver idag: Hela havet stormar.

Nu är det möjligt att Ekdal spelar för att Elm är sjuk, att Durmaz får chansen för att Kacaniklic är skadad men att Hamrén söker efter ett annat mittbackspar (än kombinationen Granen/Olsson) ter sig väldigt uppenbart.

Det är också tydligt att du kan få chansen om du för möjligheten att ta den…för inte så länge sen låg Ekdal efter Elm, Holmén, Svensson, Wernbloom och Källström i “ranking”. Och Per Nilsson hade en skog av mittbackar framför sig.

***

Inte oväntat tog Zlatan förbundskapten Hamréns parti i fallet Kim Källström.

Och han gjorde det tydligt, om vi säger så.

“Ingen ska leva på gamla meriter”, som han sa.

***

Var bor dessa rådjur?

Detta och lite Bolt, flaggstänger, hur vi ska jubla åt Aregawi, allsvensk dramatik, att Henrik Larsson ville kapa mig samten hel del annat diskuterar vi i senaste PÅDDEN.

Hittas där podcasts finns, exempelvis HÄR.

***

Lagkapten Ibrahimovic var för övrigt på ett strålande humör på sin presskonferens och charmade inte minst en ganska stor kade av utsända norrbaggar.

Stor humor när han vänd en fråga om Bad Boy-status till att norrmannen var lik Gattuso.

Vilket han ju var, eller hur:

***

För min del får de gärna skicka tre tusen svenska friidrottare till VM i Moskva, jag har inga problem med det.

Så länge de presterar sitt bästa när de är där och just i friidrottens värld är det ganska enkelt att mäta: centimeter eller sekunder.

Nu har de flesta som rest dit inte gjort det. För att tala understatement.

Rätt många har varit kraftigt under sina personliga rekord och då känns det rätt trist att höra förbundskapten Karin Torneklint säga till TV4:s Mattias Tjernström att det “gått som förväntat”.

Som förväntat? Som förväntat!

Det sista man kan förvänta sig (eller kräva, om du vill) är att de som kvalat till VM åkt dit för att vara bättre än någonsin och inte bara att det är kul att vara i Moskva.

Tänk om Erik Hamrén eller Pär Mårts efter en förlust påpekat att det “gått som förväntat”.

Det hade blivit ramaskri…vilket det ju också blev efter 0-0 mot Trinidad/Tobago och Lagerbäck tyckte att det ändå var helt OK förutom ett par “överlånga inlägg”.

Överhuvudtaget är det alldeles för ofta så himla slätstruket i kritiken mot friidrottare, åtminstone i jämförelse med andra stora idrotter. Dels är en del kritiker för insyltade i friidrotten för att våga kritisera och dels är det så att friidrottare sällan, eller aldrig, tål att bli kritiserade.

Det som fotbolls- och hockeyspelare lever med varenda dag det klarar sällan en friidrottare.

Och ofta får de medhåll av “folket” som på ett helt annat sätt tycker mera synd om friidrottare än om lagsportare.

Jag minns när jag ställde rätt kritiska frågor till spjutkastaren Patrik Bodén efter ännu ett misslyckat kval i något mästerskap och folk blev som tokiga för “han gjorde minsann så gottt han kunde”. Eller när Ulf Karlsson, dåvarande förbundskaptenen, sa till mig i Paris att han tyckte jag skulle ställa snällare frågor till friidrottarna.

Men det är inte synd om friidrottare på den här nivån.

Ingen kräver några medaljer, däremot att man presterar som bäst när det gäller som mest…en gammal devis, som bör kunna gälla även friidrottare som är uttagna att tävla för Sverige i ett VM.

***

Norrmännen visar större intresse för den här landskampen än vi svenskar gör.

***

Läste Offsides reportage om David James på Västmannaöarna och fick sköna flashbacks till när jag och fotograf Leffe Lindroth (med Perlskog i släptåg, lite oklart varför) var på öarna hösten 1994.

Sverige skulle EM-kvala mot Island och vi åkte dit för ett miljöjobb.

Ett sagolikt ställe med extremt rika medborgare (fisket) som hade två bilar per skalle, trots att det knappt fanns några vägar.

Överhuvudtaget var det ett under att den lilla ön lyckats skapa så många bra fotbollsspelare.

Ett lika stort under är det att David James valt att bo och spela där, även om han är en karaktär utöver det vanliga.

Se mer HÄR.

***

Jag tror inte att Erik Hamrén sa, efter 1-2 mot Ukarina i EM-slutspelet senast, att det gick som förväntat.

***

Det ska bli intressant att se vad Jimmy Durmaz kan göra på vänsterkanten.

***

Glömmer inte när vi var i Norrland med TV-laget och holländaren Geert den Ouden vrålade “stooooop the buuuuuus!!!”

Vad har hänt, undrade vi.

“It’s a a reindeer”, vrålade holländaren och pekade ut i skogen, som om han hade sett en rosa elefant på promenad i Kungsträdgården.

Vår buttra busschaffis, uppäxt på skogens vägar uppe i det karga Norrland, suckade tungt efter inbromsningen:

“En jääävla renjävel, jag vill int’ ha dom i min omgivning”.

Lite så kan jag känna om rådjur som borde bo i skogen.

 

 

Publicerad 2013-08-14 kl 16:28
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER