Jag hann bli frisk från eländet, men en tågresa till Falkenberg, en utestudio i kvällskyla och en bagarväckning kl 04:00 var inte den bästa medicinen.
Pang!
Och den var tillbaka.
En dubbel mansförkylning, en mansförkylning back-to-back…alla ni män som läser detta, ni vet vad det handlar om: tortyr!
***
Jag har inte missat en mästerskapsmatch (kval eller slutsspel) sen i september 2006.
Då spelade Sverige i Riga och vann med 1-0.
Sen dess har jag varit på plats på alla.
Nu bryts den trenden av väldigt goda skäl, GRAVID-SPÄNNING…så det är ju inte så mycket att snacka om, det hade varit lite väl tufft att övertyga En frisör som heter Hannah att en resa till Kazakstan är väldigt lämplig i dessa dagar.
Oavsett vilket så kom saknaden när jag såg och läste tweets från goda kollegor, på väg till Dublin.
Landslagsresorna är alltid speciella, mästerskapsmatcherna är alltid de mest roliga och spännande att bevaka och det råder ständigt en väldigt skön stämning mellan träningar, presskonferenser och matcher.
Tidigare var det hugg, slag och ett evigt “eldande” i diskussioner med Långe Lundh, Olsson, Långe Lühr och Foto-Soffan.
I Dublin är det bara Lundh “kvar”, men han finner (uppenbarligen) nya kompisar.
Det är väldigt annorlunda att sitta hemma när det laddas för inför-match-jobb och det kommer bli konstigt att sitta i soffan (ja, inte fotografen då) och följa dramatiken i Dublin via en TV-ruta.
***
Jag var lite för elak mot basketlandslaget på Twitter idag.
Mest för att jag trodde att laget kunde bättre och för att Sverige stundtals blev förnedrat av Finland.
Men att laget fått sin EM-plats via en trisslott var ett världigt onödigt infall, de kom ju faktiskt före lag som Bulgarien, Azerbadzijan och Luxemburg. Även Tyskland i Sveriges grupp, där två gick vidare.
Jag kan ju inte basket, även om jag bevakat en hel del genom åren och jag gillar både sporten, spelarna och hyllade damlandslaget senast, så jag borde överlåta sågandet till alla de experter som har koll.
Vi kan väl konstatera, utan att överdriva, att även de var kritiska. För att tala understatement.
***
Nya PÅDDEN är ute nu.
Jag och Olsson kör ett amerikanskt tema, sedan vi börjat med att snöa in på Obamanbesöket.
Vi diskuterar bland annat “SHL”…hur blev det så och varför? Vad var det för fel på Elitserien och kommer folk ute i hockeybyarna verkligen säga SHL?
En hel del Oscar Carlé´n, Guidetti, Söderling, Alvbåge, Jerebko.
Och en ny tur i debatten kring grävlingarnas vara eller icke-vara.
Du finner PÅDDEN här.
***
Sett till den svenska startelvan, så tror jag att Hamrén valt den som vi sett (om alla är friska) och rapporterat om: Isak – Lustig, Nilsson, Antonsson, Olsson – Larsson, Svensson, Ekdal, Kacaniklic – Zlatan, Elmander.
Men vi kan inte vara säkra. Både media och spelare i laget har varit säkra på en elva efter träning och sen sett ändring i sista stund.
Frågetecken kan finnas för Per Nilssons skada och/eller om Hamrén väljer Jonas Olssons vana vid brittisk fotboll. Anders Svensson känns given efter den form han visat på senare tid och eftersom Elm är helt borta och Källström betraktas som fjärde- eller femtevalet. Ekdal har spelat senaste tre av fyra landskamperna från start, men Färöarna hemma och träningsmatcher är en sak, Irland i Dublin en annan…dock känns det som att Erik H gärna ger Albin fullt förtroende.
Kanske, kanske funderar Hamrén på Jimmy Durmaz goda form och ställer den mot Kacaniklic, men det är tveksamt-
Johan Elmander är förstås givet längst fram och vi hoppas förstås att hans klubbyte gett honom ny fart, vi måste ha TVÅ forwards som fungerar tillsammans den här gången.
***
Både Bladet och Getingen hakade förstås på den där basket-tweeten med bild och rubrik…att jag aldrig lär mig.
***
Ja, jag var på plats i Dublin senast.
En isande kall marskväll på gamla Lansdowne Road.
Damien Duff hade lekstuga med Elmander och Salle Östlund på den svenska högerkanten, det var en överkörning utan dess like.
***
Så här ställde Sverige upp i den kvalmatch jag missade senast, i Riga.
Kim Källström gjorde enda målet i Riga:
1 Rami Shaaban – 2 Mikael Nilsson, 3 Olof Mellberg, 4 Petter Hansson, 5 Erik Edman – 6 Tobias Linderoth – 7 Niclas Alexandersson, 8 Kim Källström (17 Anders Svensson 71′), 9 Fredrik Ljungberg (K) – 10 Zlatan Ibrahimovic, 11 Johan Elmander (20 Christian Wilhelmsson 78′).
Ersättare: 12 John Alvbåge – 13 Fredrik Stenman, 14 Karl Svensson, 15 Marcus Allbäck, 16 Daniel Andersson.
På läktaren: Mikael Antonsson och Markus Rosenberg.
Vi kan ju då notera att vi kör med samma anfallspar, då som nu.
Samt att John Alvbåge var het även innan Twittertiden.
***
Richard Dunne, alltså.
Vi kan ju skratta åt honom här och nu, men sätt på honom en irländsk landslagsdress och ge honom en viktig kvalmatch på hemmaplan…då kan det vara en helt annan Dunne.
***
Än en gång: jämför vi de lag som de irländska spelarna representerar med de som Sverige bjuder på så är det – bortsett från Zlatan – lite same same.
Det handlar inte riktigt om vad eller vem du är nu.
Det handlar om att prestera som ett lag.
***
Jodå, jag förstår ju att det är tungt att gå hemma i väntans tider med en stor bulle på mage och att det kan vara lite småjobbigt med att föda barn och sånt.
Självklart. Största respekten.
Men en mansförkylning back-to-back, det är ändå vad det är.