Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Låt oss få en realistisk FINAL på tisdag

Ständigt detta Portugal.

Jag hamnar alltid här och jag har inga problem med det: it’s a lovely place.

Även om jag hellre bor ute i Cascais än på det turisthotell som TV4:s gruppresa valt mitt inne i stan (jag är en man av golvet, jag viker ned mig).

Och även om den helt öppna narkotikahandeln som sker framför ögonen på poliser och andra på Lissabons gator är sorglig, lite tragisk och på något vis så förbannat smutsig.

Den fanns inte när jag var här för första gången i tjänsten, någon gång på tidigt 80-tal, utsänd av Kvällsposten.

Dels för att göra något reportage om det portugisiska rally (ja, det är sant) som var olycksdrabbat, dels för att träffa Masse Magnusson i hans lägenhet i Cascais och dessutom ett besök hemma hos Börje Lantz i legendariska Villa Tomelilla.

Those were the days.

Sen har det blivit Portugal i en lagom strid ström, allt från junior-VM till handbolls-VM och en väldigt massa landslagsfotboll, bland annat med ett EM 2004.

Landet har något speciellt i sin utformning som en annan del av Europa, en bit bortom alla andra, på kanten mot norra Afrika och som en port över Atlanten bort mot andra kontinenter (mot transtalanter som hockeyfolk hade sagt).

Och de älskar sin fotboll. Alltid. Överallt.

Här sätter du dig en taxi och oavsett språkförbistring så konverserar du dig genom en livsfarlig resa med hjälp av fotbollens språk.

Ett bra land, med andra ord.

***

Inga överraskningar i den svenska startelvan, det var så de flesta trodde att Erik Hamrén skulle mönstra sitt lag.

Många skriker efter Jonas Olsson, som är i form, och jag hade nog också gärna spelat honom i den här matchen. Å andra sidan är många av de som gapar över att Olsson sak in, samma människor som tycker att det plottras för mycket med laget när spelare byts ut.

Personligen har jag inget emot kontinuitet, men vill alltid att man ska utnyttja möjligheten att köra spelare som har bra form. Eller inte köra spelare som är ur slag.

Det är också en kontinuitet, som Ulf Lundell hade sagt.

Erik Hamrén kan inte låta bli tron på att Rasmus Elm äntligen ska “slå igenom” i landslagssammanhang och jag kan någonstans beundra hans tålamod i det fallet. Jag vill ingenting hellre än att se en Elm som är som vi vet att Elm kan vara, inte en som springer och gömmer sig eller smått oförklarligt missar de enklaste av passningar. Jag vill ha en lugn, trygg Rasmus Elm som älskar att ha bollen.

Har landslaget råd med ännu en svag Rasmus Elm-match i de här sammanhangen? Ja, det är den risken Hamrén får ta (igen) och vi är många som hoppas att Elm slår ut som en vacker blomma på Estadio da Luz.

Alternativet hade vart Anders Svensson men än en gång anser förbundskaptenen att Anders inte håller i en roll där det handlar om att springa tomt. Jag håller inte riktigt med om det, dessutom anser jag att Svenssons styrka är defensiven numera. I det sammanhanget hade jag föredragit honom före Källström.

***

Estadio da Luz är verkligen en mäktig syn.

Jag hade helt glömt det, sen senast.

***

…och chaffisen som tog oss från flygplatsen in till stan påpekade väldigt tydligt att Sverige hade gjort fyra mål på Tyskland och just det resultatet i Berlin har etsat sig in i omvärldens medvetande i mycket större utsträckning än vi riktigt kan förstå.

***

Jag minns förstås också kvalmatcherna mot Portugal när Prytz satte två här i Lissabon och en när Tony Persson gjorde ett avgörande mål och blev nerslagen efter matchen.

Jag satt på Råsundas läktare – under min lumpartid på Värnpliktsnytt – och såg portugiserna vinna med 1-0 sedan Berndt Ljung missbedömt ett inlägg.

Jag var på plats i de bägge 0-0-matcherna senast vi möttes.

Men ingenting slår det här när det gäller Portugal vs Sverige.

Det enorma intresset, den stora stjärnkampen, matchens betydelse, dramatiken.

***

Min absoluta stora förhoppning – och jag tror att det är viktigt för alla att tänka på, spelare såväl som fans – är att vi får en “final” på Friends på tisdag där förutsättningarna är rimliga.

Låt oss komma till det mötet med resultat som inte är 4-0 i arslet eller något annat som inte går att bestiga.

Jag vill att det ska avgöras i Stockholm, där och då. Inte här.

Hur mycket jag än gillar det här landet så har jag inga problem att slippa dom i Brasilien nästa år.

 

Publicerad 2013-11-15 kl 18:11
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER