Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons

Tankovic är Tankovic, ingen annan

Vårt hotell här i Ankara heter Divan och är just jävligt divigt; ett 400 år gammalt upprustat citadell uppe på en höjd över den turkiska huvudstaden, kolonial inredning med en inglasad innergård vars takhöjd når 20 meter.

Fantastiska unika rum, härlig personal och frukost över meny, serverad på silverbricka.

Men det är bara vi här.

När jag behövde gör en klassisk Perlskog – vilket var wifirelaterat, jag vill betona det – och byta rum i morse så påpekade mannen i receptionen att “vi har 90 rum men bara fyra som bor här i natt, it is you, Mr Sundberg,  Mr Johan and Mr Andersson”.

Fyra från TV4, helst själva på hela hotellet och vi kan höra hur det ekar mellan väggar och tak när vi pratar med varandra.

Ingen aning om varför.

Har någon mördats i korridorerna? Spökar det? Råttor i maten?

Vad är det vi inte vet?

Just nu sitter vi alla samlade i enorma skinnmöbler nere i solgården och det känns som om det är någonting vi borde veta, men inte vet.

Jag sätter beredd till (de delvis köpta) tänderna för att försvara mig när det dyker upp någon lirare i rustning på etage 2 som med blodig yxa kastar sig över oss, hugger ihjäl vilt för att sen äta upp Lille-Anders levande.

Det är inte så otäckt som den gången jag, Huligan-Mange och Långe Lundh övernattade på den sydafrikanska vischan i små rangliga bungalows, där det blåste snålt in genom sprickor och där ljudkulissen utgjordes av skällande arga vildhundar.

Men jag får mest en känsla av att här, bakom stenmurarna, kommer ingen kunna höra oss skrika här på Hotel Divan Cukurhan.

Fotograf “Mr Johan” avnjuter frukost, lite för sig själv…

***

Muamer Tankovic var förstås ett självklart villebråd för svenska journalister denna kväll, på en av Gencerbiriglis träningsplaner.

Han verkade trivas med det.

Självförtroendet gick att ta på, glädjen att vara med likaså och möjligen även ögonblicket att få stå i centrum.

Det sägs, lite schablonmässigt, att “alla” nya unga spelare är likadana i det avseendet.

Men jag tycker inte att det stämmer.

Jag kan känna att alla är unika, även om det finns ett inneboende självförtroende – men vilken ung svensk spelare som blivit uttagen till A-landslaget har inte haft ett gott självförtroende? Oavsett om man är född på 90-talet eller på 50-talet. Det säger väl sig självt?

Allt sedan Zlatan var med första gången på riktigt, till en landskamp mot Schweiz i Geneve, har jag på nära håll haft förmånen att följa nya, unga svenska spelare – sprungna är en ny svensk fotbollsmiljö med nysvenska rötter – i A-landslaget.

Vi skulle mycket väl kunna tala om “Zlatan-generationen” även om Martin Dahlin, Thomas Ravelli, Stefan Schwarz, Henrik Larsson, Anders Limpar och andra framgångsrika landslagsmän inte hade helsvensk föräldrabakgrund.

Men alla i Z-generationen är inte likadana.

Om John Guidetti, Jimmy Durmaz och Muamer Tankovic är väldigt rätt fram och orädda inför möte med andra människor så är Tobias Sana, Emir Bajrami och framförallt Alexander Kacaniklic tvärtom lite mindre benägna att prata mycket .

Det var samma känsla i det U17-landslag som hade sådan framgång i VM…vissa väldigt framåt, andra raka motsatsen.

Muamer Tankovic är Muamer Tankovic och ska förstås få lov att fortsätta vara det.

***

Vad är oddsen på att du kan sitta nedsjunken i en plyschsoffa i Ankara när Disco berättar att han har bott i en någon minimal bergsby ute i skogarna och TT:s Niclas Green häpet förklara att i den bergsbyn har han också bott när han var tillsammans med BERITH ÖRN och det visar sig att Disco på allvar känner denna BERITH ÖRN och även hennes bror BJÖRN ÖRN?

En på miljarden?

Nu förstår jag förvisso att alla som någon gång hört talas om någon som heter BERITH ÖRN sällan glömmer just det namnet (eller BJRÖN ÖRN) men det är ändå ofattbart vad världen kan vara liten ibland.

***

När Martin Olsson tackade nej på grund av skada så satt vi alltså här i Ankara med en trupp som består av fem forwards och två ytterbackar.

Varav en är en klockren rookie, Emil Krafth. Och den andra är Pierre Bengtsson.

Oscar Wendt och Micke Lustig är skadade. Behrang Safari vill inte vara med, Då är det som läget är.

Johan Larsson och Mattias Johansson tycks uppenbarligen inte vara spelare som Erik Hamrén gärna vill ha med och just nu är vi nog nere och gräver på Nisse Johansson-nivå igen. Även om han var en blixtlösning mot Österrike borta och jag kan tänka mig att Erdin Demir ligger före i valet om vänsterback.

Jag utgår från att Sebastian Larsson blir högerback mot Turkiet, om inte Krafth kastas rätt ut i elden. Då frigörs det dessutom möjligheter för Hamrén att få med Jimmy Durmaz och/eller Erkan Zengin från start.

***

BERITH ÖRN!

***

Jag gillar att 19-årig Tankovic kallar Zlatan för en “skön grabb” i intervjun med mig.

***

Turkiets landslag har samlats i – Istanbul.

Först idag anländer de till Ankara.

Därför var det förstås extra fokus på Sverige även från turkisk sida här i Ankara.

Vilket i sin tur gav ett skönt kaos när alla vi i mediapacket inväntade vanlig mixed zone i ännu ett av dessa rum med sådana där stora bylsiga soffor och de turkiska arrangörerna hade snällt dukat upp kakor och kaffe i ett minimalt rum dit 712 turkiska TV-kameror trängt sig in.

Om fotbollschef Lasse Richt kommit dit med ett gäng svenska spelare så hade han…ja, det hade åtminstone blivit en syn väl värd att skåda.

Nu förvarnades Sverige (av någon, fråga mig inte vem) och det blev istället en mixad xon ute på planen dit ett lämmeltåg av turkiska mediarepresentanter rusade (även det en syn) för att få en skymt av – Zlatan.

Allt annat visade sig vara ointressant.

Jimmy Durmaz sa att de ställde et par pliktskyldiga frågor till honom, sen ville de bara veta allt om Zlatan.

Ungefär som det kan vara hemma.

När turkarna fick veta att Zlatan Ibrahimovic inte fanns på plats utan rehabade på hotellet så fick de ta vad de fick ta och ett helt gäng passade på att intervjua Albin Ekdal…och när Albin efter några frågor insåg att de trodde att han var Ola Toivonen….well, han såg inte helt nöjd ut.

Lämmeltåget….

***

Jimmy Durmaz och Erkan Zengin anlände förstås till spelarhotellet i Erkans vita Panamera. Som lika självklart har initialerna EZ på nummerplåten.

***

Zlatan Ibrahimovic såklart, säkert i åtminstone 45 minuter.

Sen tror jag att Hamrén mycket gärna vill se såväl Marcus Berg som Muamer Tankovic. Sannolikt även Ola Toivonen. Och då finns fortfarande Johan Elmander kvar bland forwards i truppen.

***

Albin Ekdal, Oscar Hiljemark, Rasmus Elm och Pontus Wernbloom slåss om två platser på ett centralt mittfält här i Ankara, nu när Anders Svensson lagt ned landslag och Kim Källström sitter skadad i London.

***

Grådassigt och runt 14 grader på dagen i Ankara, svinkallt kvällstid.

Men innanför murarna på Divan är det varmt.

Tyst. Ödsligt. Och mörkt.

***

BERITH ÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖRN!

 

 

 

 

 

 

 

Publicerad 2014-03-03 kl 23:34
Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons