Alpina VM i Sestriere, Hasse Pekkari skickade dit mig (i lågskor och en mössa som såg ut som en svamp) och fotograf Lille-Tobbe (i seglarjacka från Helly Hansen och ett par sneakers) för tung bevakning.
Det blev ett minnesvärt mästerskap där jag och Lille-Tobbe var de enda i hela alpvärlden just då som aldrig hade stått på ett par skidor.
Vi var fullständigt malplacé och höll oss helst på barmark även om vi någon gång tvingades upp i en lift (utan skidor!).
Nu har vi varit tillbaka på serpentinvägarna längs alpkanter och sluttningsfok…det var på vägen hem från den lilla franska byn Briancon till flygplatsen i schweiziska Geneve via ett par italienska byar som vi plötsligt upptäckt att “här har vi ju bott en gång”, i en liten håla utanför Sestriere.
Det har gått några år sen dess men vi är nog fortfarande lika felplacerade i berg, även om vi den här gången var på plats för ishockey: dokument inför stundande VM.
Jag känner mig aldrig riktigt hemma i miljö där alla har mössa, stora solbrillor och bär på ett par skidor. Det är som att vara bland människor som lever i en helt annan värld och är man inte med i den, ja då är du lite utanför.
Och sluttningsfolket, ni som minns dom från EM i Schweiz/Österrike 2008, de som väljer att bygga hus och bosätta sig på sluttningarna längs med bergen, dom ska du alltid passa dig väldigt nog för.
Men allt det där vet du om sen lång tid tillbaka.
***
Om jag har förstått allting rätt från upptaktsträffen i Malmö så handlade det i ganska stor utsträckning om sådant som inte direkt har med allsvenskan 2014 att göra: Lars-Christer Olssons utspel om att förbjuda svenska Bosmanspelare från landslaget och om en utebliven mediaguide som bemöttes av ansvariga med dels hånleende och dels total förvirring.
Det är möjligen signifikativt för en allsvenska som PÅ FÖRHAND ser ut som en allsvenska där tränarna är de största och mest intressanta namnen.
Olssons idé vet jag inte riktigt om den var på riktigt eller inte. Om en ung svensk fotbollsspelare väljer att INTE skriva ett nytt kontrakt så skulle han alltså kunna “tvingas” göra det med hot om att inte få spela i landslaget?
Vad är det för ett jäkla yrkesklimat?
Skulle det finnas något motkrav gentemot allsvenska klubbar då?
Till exempel att de i sin tur INTE från att skriva kontrakt med spelare som valt att stå utan kontrakt? Vilket allsvenska klubbar mer än gärna gör eftersom det i slutändan handlar om att ALLA vill tjäna pengar på något sätt, någonstans. Dessa är dessutom spelare som i ganska många fall berikar allsvenskan på sitt sätt och i en hel del fall gör att klubbarna tjänar pengar när de fått fart och säljs vidare.
Eller OM en klubb vägrar förlänga ett kontrakt med en spelare…vems fel är det då? Vem ska straffas då?
Jag inser dilemmat med spelare som sticker iväg ut i Europa som Bosmanspelare, men det är knappast något nytt och det är ett ständigt givande och tagande i det fallet. Alltid åt två håll.
Glöm inte, vilket Olsson gärna gör, att rätt många spelare utvecklas till BÄTTRE landslagsspelare när de kommit ut i Europa. Dit hade kanske aldrig kommit om de inte haft möjligheten at gå som kontraktslös.
Det är, het enkelt, upp till (allsvensk) klubb och spelare att komma överens om ett avtal. Som i vilken förhandling som helst. Ibland vinner du, ibland inte.
Men att förbjuda spelare att få delta i landslaget känns som att trampa tillbaka till 50-talet och hade inte det förbudet (för proffs) upphävts så hade vi sannolikt aldrig nått VM-silverframgången 1958 och någonstans tror jag att den var viktigare för svensk fotboll än ett förbud.
***
Ligue Magnus!
Namnet är ju fantastiskt och vi såg första finalen i den franska hockeyligan i Briancon, när Angers var på besök i en liten skruttig men fullsmockad hockeylada.
I Angers fanns två svenska, Johan Skinnars och Mikael Börjesson. I Briancon spelar Jimmy Jensen, men han är njurskadad.
De röda djävlarna från den lilla alpbyn var helt överlägsna Angers och ledde i tredje perioden med 7-0, matchen slutade 7-2 sen Briancon åkt på sex raka tvåminutersutvisningar i en skön fars under tredje perioden där det franska sekretariatet hade lika bra koll på siffrorna som vilken normalsvensk tredjeklass som helst.
Stor underhållning.
Och genuin äkta idrottsglädje, väldigt långt borta från all tänkbart hat.
(Du ser hockeydokumentärerna strax innan VM i Minsk inleds).
***
Tjafset om den uteblivna Mediaguiden?
Är det en väldigt intern bubbla som blåses upp av kollegor till bristningsgränsen?
Ja. Och nej,
Mediaguiden är ett viktigt arbetsredskap med massor av kontaktinfo för alla svenska fotbollsjournalister, i förlängningen också för klubbarna/spelarna som på ett enkelt sätt når ut.
Och i slutändan handlar det om att slutkonsumenten (det vill säga du och rätt många andra) får det du vill ha: spelarnas röster, åsikter, kommentarer.
Att försvåra den möjligheten är – onödigt. Dessutom väldigt otidsenligt. Svensk fotboll tjänar ingenting på att vara MINDRE tillgänglig. Inte på något vis.
Sen är jag själv lite gammaldags och ser fortfarande någon sorts ära och yrkesstolthet i att skapa mig min egen “telefonbok” med egna kontakter, det är så jag en gång fick lära mig att bygga upp kontaktbanker.
Men om jag nu vill nå en vänsterback i Kalmar FF så snart som möjligt så kanske jag inte har det numret i min bok och då är det givetvis enklare att gå via ett samlat verk.
Det som jag slås mest av i den här soppan med lättretade kollegor (få i vår värld är så känsliga för mothugg/kritik som journalister) på en flöjeln och representanter från SvFF/SEF på den andra är hur stelbent och oproffsigt hela händelsen skötts från ansvariga.
Istället för att vara lite lustigkurre på Twitter, istället för att hitta på någon vals om att “guiden finns digitalt” (ja, men skicka ut den då – om den finns!) och istället för att skylla på varandra hit eller dit…hur svårt är det för SvFF/SEF att lägga sig på rygg när man märker att det blivit lite snett och säga: sorry, det här var inte bra, vi har gjort en miss och vi kommer lösa det?
Det sägs inte om underlig Volvo på gala, det sägs inte om Friends-fiaskor och nu inte ens om en sketen trycksak.
Hur svårt kan det vara att erkänna ett litet, litet, litet misstag?
***
Även för en fotbollsman är det svårt att inte ryckas med i spänningen i hockeyns kvalserie.
Vilken dramatik det kommer att bli hela vägen in.
Slutspelet?
Jag vet inte, det blir lite för mycket “lokalsport” av det när de i Växjö och de i Luleå engagerar sig tungt – men egentligen inte så väldigt många andra.
***
Även i en liten fransk alpby som Briancon som pratar man helst om – Zlatan Ibrahimovic.
Han äger den franska ligan.
***
I Mats Gren har IFK Göteborg valt en man som sannerligen har rätt mycket att falla tillbaka på: allsvensk spelare, landsöagsman, lång och framgångsrik karriär utomlands, tränare på elitnivå.
Det kan du aldrig bortse från och tittar du på de flesta sportchefer i allsvenskan idag så har de alla lite av varje, men inte hela den paletten.
Sen har vare sig jag eller någon annan en aning om vad det kommer att innebära för Mats Gren och IFK Göteborg.
Alla jobb lever sina egna liv, även om du har varit med om mycket förut, och nu ställs Gren inför ett av tuffaste och mest utsatta jobben i svensk fotboll.
Jag tror att han kan vara stark nog att lösa det men går det dåligt på planen sitter han inte med samma fallhöjd som IFK-legenden Håkan Mild haft att tillgå, det är däremot säkert.
***
Bingo-Lotto gick alltså från sin unga fräscha satsning på Marie Serneholt till – Ingvar Oldsberg.
Tvära kast, det må jag säga.
***
Allsvenskan i helgen och våren är här på riktigt, även om vi kommer frysa arslet av oss.
***
Annars vallfärdar folk till Briancon sommartid för att följa riktigt tunga bergsetapper i Tour de France och utanför hockeyarenan fanns en rätt stor graffiti på Bernard Hinault.
Han är den senaste fransman som vunnit Tour de France.
Och sötrre hjälte än så är det svårt att finna hos sluttningsfolket.