POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

När Brasilien blev Borås (eller om det var tvärtom?)

Dom sa att det kunde regna en del i Brasilien, nu när det är vinter.

Jo, tack.

Hade det inte varit så att vi bott på en sluttning på ett berg i en skog så hade vi kunnat paddla hem i en eka från brassarnas träningsanläggning i Granja Comary.

Nu utgår jag från att allt vatten som sköljde över oss från tidig morgon till sen kväll rann neråt, mot Rio de Janeiro.

Som om det nu bara var regn (eller snarare skyfall), det kom en dimma smygande….som först snirklade sig likt tjock och fin sockervadd runt bergstopparna och sen planade ut över hela campen och ett tag gjorde det omöjligt att navigera i vätan. Än mindre upptäcka några spelare.

Bara en boråsare hade fixat en sådan väderlek.

***

Vi är fortfarande helt själva uppe i Gökboet, jag, Paulinho och Foto-Johan.

Idag var vi iväg från tidig morgon till sen kväll men när Felipe Ferreira dos Anjos gled fram genom den schweiziska byns små sagovägar så satt det ändå en vakt i en liten kur och väntade på oss, nickade, lyfte sin walkie-talkie och sa till nästa gränspostering att “snart är dom här” och när vi framm vi honom nickade han, lufte på walkite-talkien för att meddela receptionen att “snart är dom hos er”.

Ën hel jävla dad, långt in på mörkrets timmar hade de suttit och väntat på oss i små, små lådor med litet fönster i hällande regn och nu när de gjort sitt jobb kunde de alltså äntligen få lov att komma hem eftersom vi är hotellets enda gäster.

När vi stegade in i receptionen sa receptionisterna glatt hej och lät restaurangen, som alltså då är ett Gasthaus, få veta att snart var vi nere hos dom på middag.

Ja, jag väntar fortfarande på att någon ska komma förbi för att meddela att allting bara är ett skämt. En dold kamera för ett filmprojekt om hur människor på riktigt tar sig an en miljö som är malplacé och inte riktigt på riktigt på något vis.

Men de enda jag ser – förutom Foto-Johan, Paulinho, serviören,  receptionisterna och vakterna i kuren är några lirare som tillhör hotellpersonalen och jobbar i joddlardräkter med hängslen och korta läderbrallor.

***

Brasiliens presskonferens bjöd på Ramires och Paulinhos favorit, Luiz Gustavo, och det var en imponerande tillställning där de bägge spelarna ägnade vardera 20 minuter åt att svara lugnt, vänligt och sakligt på alla frågor.

Och då var några av frågorna så invecklade och konstiga att Garth Crooks eller Farbror Banks frågeställningar framstått som korta och koncisa.

Men svarade gjorde de, enligt principen “det finns inga dumma frågor, bara tillräckligt bra svar”.

De slog mig att de ägnade mer tid åt media än vad en svensk spelare hinner göra in en mixad zon inför en träningslandskamp innan han hetsas till träningspasset.

***

Älskar att folkabussen äger gatorna här.

***

Annars är jag inte särskilt impad över Brasiliens Mediacenter, som sett till landslagets kraft över hela världen, är mediokert. För få arbetsplatser, till att börja med, en fullständigt usel tolk, ingen mat/dryck att köpa men däremot en barberare och en tjeje som tvättar dina kläder, om du så önskar.

Hellre ren och rakad än mätt och glad.

Jag kan köpa det, till viss del….

***

Nu lämnar vi Gökboet för två dygn i Sao Paolo och jag är lite orolig över vad personalen ska göra när vi inte är här?

Sitter de då i vaktkurerna och väntar tills vi dyker upp, någon gång på fredag?

***

Fortsätter det så här så köper vi en båt i helgen.

Publicerad 2014-06-11 kl 03:36
Annons
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå