Det bor visserligen ytterligare två personer på hotellet denna söndagskväll, men de ska checka ut i morgon.
Då är det bara jag, Paulinho, Tarlandao samt ett gäng gäss, får, sluttningskossor, getter och personal i schweiziska folkdräkter kvar.
Jag vet inte om det känns tryggt direkt, men det får ju finnas nån jäkla ordning på det här stället när man vill ha det lite lugnt och skönt i skuggan av VM- och trafikbruset därborta i Rio de Janeiro.
***
Fotbolls-VM är och förblir fantastiskt när fotbollen, spelets dramaturgi, nationerna, de färgglada fansen och spelarna är i fokus.
Vilka matcher vi fått, redan i den första omgången och då väntar vi fortfarande på lag som Tyskland, Portugal, Nigeria, Ghana och Belgien.
Det känns lite som om lagen smittats av den fotbollsmiljö de befinner sig i .
***
Om du som ser på TV undrar om jag är kvar här i Brasilien så är alltså svaret ja.
***
Debatten om mållinjesteknologins vara eller icke-vara förstår jag egentligen inte.
Jag är den första att försvara fotbollens rötter och att det för alltid kommer hända saker och ting i en fotbollsmatch som inte ska eller kan avgöras med tekniska hjälpmedel, för det är en del av charmen med sporten. (Och med all lagidrott egentligen).
Däremot får vi ju aldrig vara livrädda för förändringar som med hjälp av tidsrymdens utveckling blir smartare, enklare och bättre.
Om det nu går att avgöra om en boll har varit över mållinjen tio gånger snabbare än det tar att få en filmande spelare på fötter, då måste det vara positivt för sporten – jag är dessutom av den uppfattningen att sekvenser som handlar om en boll är i eller utanför mål borde kunna avges tid för att undersöka.
Frispark eller inte frispark, straff eller inte straff är en annan sak. Där och då får vi leva med bedömning och dessutom är ju inte tolv repriser från olika vinklar ett definitivt bevis på det ena eller det andra (som över eller inte över en linje); vi kan ibland se en repris på en tackling tusen gånger utan att avgöra om det är en regelrätt tackling eller en som inte är det.
Det vore ren idioti att inte utnyttja “målkameror” 2014 och det är bara ett bevis på att fotbollen förändras till det bättre med små medel, som den alltid har förändrats. Själv minns jag när det blev förbjudet för målvakt att ta bollen med händer efter tillbakaspel med fötter…det blev ett fruktansvärt liv på många som kände att “fotbollen skulle förstöras”.
När det blev tvärtom.
Sen gillar jag och kan högakta att David Fjäll har en åsikt som han vill stå för och brinner för, istället för att mjäkigt smyga undan i en debatt där alla nickar samstämmigt.
***
Efter en vecka med A Selecao är det mesta lite som förväntat.
Möjligen lite lugnare.
Den hysteri som vi gärna vill utmåla är ibland lite överdriven. TV-stationernas 24-timmarsbevakning sköts under ordnade former i uppgjorda fållor, nästan som om det vore bakom den där tyska kvalitetstejpen som Lasse Richt en gång specialbeställde från Leipzig.
Bäst är träningarna är väldigt givande med oerhört mycket mer matchlikt spel 11 mot 11 än i Sverige…och dessutom stenhårda tag, idag toktacklade David Luiz så att Bernard gick i däck. En ful attack som lätt kunde kostat en skada.
Men brassarna är vana.
“Elva mot elva, två dagar före match, är alltid ett litet krig. I alla fall i klubbarna. Då smäller det när alla kämpar om en plats. men här vet alla redan vilken startelva som Felipao har och ingen behöver visa någonting”, menar Paulinho.
Näst bäst är presskonferenserna där spelaren på podiet ges väldigt mycket tid och svarar utförligt och vänligt på alla frågor, även om simultantolken är totalt oduglig och endast översätter i stödord. Vanligtvis inte i någon ordning.
Trea på listan kommer nog mysfarbrorn Dada Marvilha som är polare med Paulinho och har spelat med hans pappa när de blev mästare i Atletico Mineiro.
Marvilha har gjort 900 mål i brasilianska ligan, varav 499 på nick. Han var med i VM-laget som blev världsmästare 1970.
Efter karriären fick han ekonomiska problem och bodde i en skrubb i en idrottshall i Mineiro, men en TV-kanal plockade upp honom och nu verkan han må prima.
Och han är stor här. Om det råder inget tvivel.
När spelarna svarar på hans frågor så inleder de nästan alltid med att “det är en ära att få prata med dig”.
Dada är brassecampens mysfarbror och svarar gärna på frågor från alla, de allra flesta med utgångspunkt från honom själv. Vad du än frågor honom om så handlar svarat om vad Dada själv har gjort en gång i tiden.
Dessutom handlar alla hans frågor till spelarna mer om honom själv än om någon annan.
Men alla köper det för alla älskar Dada och jag tycker det är en fin och vacker gest att han är så repekterad för att han var en otroligt bra spelare.
I Sverige hade han hånats och fått skit.
***
Frankrike kan absolut bli att räkna med efter den starten.
***
Leo Messi behöver inte vara outstanding i en hel match.
Det kan räcka med tio sekunder och tio meter, sen kan det vara klart.
***
Jag trodde inte bollen var inne.
Nu var den alltså det och då kan det ju bara vara bra att målet blev – mål.
***
Måndag drar vi till Fortaleza, en nätt liten inrikesresa på tre timmar.
Jag ser fram emot besöket i nordost.
***
Everton är vår servitör på hotellets Gasthaus.
“Såg du Schweiz vändning mot Ecuador“, undrade jag.
Han visste inte ens att Schweiz spelat, knappt ens att de var med i VM.
Och det behöver man ju inte alls veta, inte ens om du jobbar i en schweizisk liten alpby med trähus, kobjällror, gasthaus, osteria, importerade schwiziska kor i en skog på ett berg i Brasilien.
Det är ju hur jävla normalt som helst.