Först, på lördagen, en TV-lagsmatch i översvämningsdrabbade Kristinehamn på en fantastisk gräsmatta när vi invigde den nya idrottsplatsen.
Sen, på söndagskvällen, en djupdykning ned i den stockholmska ultimafotbollen och en match för FC Samp på en bollplan i Kista där det låg en tung doft av braja nere vid ena hörnflaggan.
Bägge har sin charm.
Spela fotboll i alla dess former har alltid det.
***
Du älskar på något vis att det är förbundets egna webbsida som gör en stor grej av att Sundhage och Asllani talat ut och nu är de godaste av vänner.
Men aldrig någonsin skulle göra en grej av att de varit oense eller ovänner.
***
Som vanligt i augusti. när väl ligorna har satt full fart, så undrar många om och när Fotbollskanalen Europa börjar.
Och det är förstås kul, att ett program är saknat.
Vi kör alltid igång när ALLA ligor satt fart och i helgen är det dags för Serie A.
Då även för FK Europa.
Av flera olika skäl (stavas V-A-L och då ärdet inte däggdjuret jag tänker på) så sänder vi hela programmet från en provisorisk studio på Parc des Princes i Paris.
Oklart vilken säsong det är i ordningen och hur många program jag har gjort men det här blir första gången (vad jag kan minnas) som vi kör från ett annat land.
***
Valmir Berisha skulle förstås aldrig ha gått till Roma.
Det var att tro lite för mycket på jultomten och det kändes överhuvudtaget som om det till slut blev lite för många kockar som skulle dansa kring den kalv som nyss vunnit skyttekungatiteln i U17-VM.
Jag hade gärna sett Berisha i allsvenskt spel under en eller ett par säsonger, rätt många av hans U17-kollegor gör den resan just nu och den känns lite mer underbyggd för en framtid, än en orimlig möjlighet att platsa i Roma på väldigt många år.
Sen får vi inte glömma att Halmstads BK inte ens tyckte att han skulle spela/utvecklas i deras U21-lag – där valde man spelare som knappt gjort en A-lagsmatch från start ännu och inte lär göra det framöver heller.
Då är det förstås lätt att vilja välja något annat.
Men kulturkrocken HBK:s U19-lag och AC Roma är lite väl stor. Minst sagt.
Nu Valmir Berisha tecknat avtal med Panathinaikos som förstås inte är kattskit men lite mera rimligt.
Sen vet man aldrig hur det går.
Nigerias U17-spelare, Kelechi, som var fantastisk under VM i UAE, spelade en hel del med Manchester City inför den här säsongen och är så pass bra att han kan spela A-lagsfotboll på rätt hög nivå redan idag.
***
Erik Hamrén står inför en uttagning som måste vara den mest intressanta på mycket länge.
Egentligen är jag mest intresserad av vem han INTE tar med än de han väljer plocka ut, när det nu väntar ett nytt EM-kval.
Hur tänker jag då?
Jo, har Erik Hamrén valt att medvetet föryngra/förnya/förändra – eller tänker han hanka sig fram med det “gamla vanliga”?
Är linjen tydligt och bestämd: nytt med tanke på en framtid, oavsett tidigare erfarenhet eller är den vi ger det gamla gardet en chans till för att “vi” anser att de är bäst eftersom de varit det förut och det kan kanske räcka igen? Eller åtminstone NÄSTAN räcka igen?
Det är förstås ett knivigt läge och jag tror att det kräver ett övergripande strategiskt beslut även om en förbundskapten alltid vill hävda att “bästa laget” ska tas ut.
Vilket förstås blir subjektivt.
Vi kan för evigt hävda att det som alltid varit bäst fortfarande är det, men jag vet inte om det verkligen är så eller om vi ska köra vidare på den linjen tills den dagen de lägger av.
Och vi kommer aldrig få veta om den nya generationen aldrig får en ärlig chans att motbevisa.
Sverige kan ta sig vidare till EM genom att komma trea (kvalspel) i den här gruppen. Jag tror att en ny generation klarar det minst lika bra som en äldre – och vi måste börja någonstans.
Idag är Erik Hamrén i ett läge då han kan välja att plocka ut – och nu tar jag ett exempel, mest för att det är tydligt och ingenting annat – Johan Elmander eller Markus Rosenberg (som nu många gärna vill ha med igen) istället för Carlos Strandberg eller Muamer Tankovic.
Det finns säkert de som hävdar att Elmander/Rosenberg i sina stunder fortfarande är “bättre” än Strandberg/Tankovic. Även om vi inte riktigt vet. Och framförallt: är dom det om sex månader, om ett år? Ska vi hanka oss fram på det som har varit och hoppas på det bästa eller ska vi göra det på något som kan vara framtiden och hoppas på minst lika bra?
Det är en svår men intressant fråga.
Jag vill åtminstone se förändring i någon form. Jag vill se ett mod att ta med LITE nytt och spännande och sen tro på det.
Inte som med Muamer Tankovic som ratades senast för att han inte fick spela i Fulham, istället för att tro på vad man sett och köra vidare på det. och inte på av en galen Fulham-tränare ville se.
Nu hamnar v i ett läge där den tidigare så givna Alex Kacaniklic är helt iskall i samma Fulham. Ska han ratas då?
Ser vi till de “äldre” har Kim Källström haft en strålande inledning i Ryssland med spel i 90 minuter i alla fem omgångar, man of the match i derbyt mot CSKA. Kim kör ofta i en roll som defensiv mittfältare.
Uppenbarligen är Kim i form. Bättre än på länge. Ska han då plockas bort för att han varit med lite länge, bara för att han sett ut att hacka på mittfältet de senaste säsongerna?
Ingen aning. Det handlar mest om att bestämma sig. Och det valet är svårt.
Jag vill se Muamer Tankovic i truppen, jag vill ha med Branomir Hrgota (självklar!) och jag ser väldigt gärna Johan Larsson och Emil Forsberg i en trupp.
Och, ja, jag hade tyckt det hade varit oerhört spännande med Carlos Strandberg i den här miljön. Det finns så mycket urkraft och instinkt i den kroppen och känslan är att Strandberg inte bryr sig om (eller förstår) om det är Fredrik Liverstam eller Thiago Silva han möter.
Sverige möter Estland i en landskamp före den där otäcka matchen i Wien och jag utgår från att Erik Hamrén har funderingar på att testa någon eller något.
Jag hoppas mest på att det testet inte handlar om ett test av någon som redan har testats alldeles för många gånger.
***
Osäker på vad som är mest fantastiskt, att Hammarby kan locka över 30.000 till en match mot Ljungskile eller att Ljungskile återigen kan nå allsvenskan?
Extraordinärt, bägge två.
***
Erik Hamrén har det inte lätt, det ska erkännas.
Markus Bergs skada kom extremt olyckligt såklart, men mest oroar nog att mittbacksparet Nilsson/Antonsson gått så knackigt tillsammans i FCK under säsongsupptakten.
Det känns nog ändå som om Jonas Olsson, som stadigt spelar vecka ut och vecka in i Premier League, bör vara aktuell igen. Dessutom har Andreas Granqvist varit väldigt bra under en ganska lång period sen flytten till Krasnodar.
Och Filip Helander hade aldrig gjort bort sig, om vi nu ska tala en annan generation.
***
Hur länge till dröjer det innan Louis van Gaal tappar det fullständigt.
***
Jag har nu blivit utmanad (av Jonas Lundén) på en sån där “icebucketchallenge”, jag som redan tröttnat på skiten ute på sociala.
Men jag känner trycket och måste såklart göra det.
Ganska givet vem jag ska nominera.
***
Crespo Kamara kan absolut göra livet surt för alla lag i allsvenskan.
***
I andra halvlek fick jag en perfekt passning från Kviborg och kunde enkelt bredsida en 2-1-målet i vår söndagsmatch.
Den lille Kviborg (ja, Eurosportmannen) var i väldigt misstänkt offsideposition och det är möjligt att domaren andats lite för djupt neråt ena hörnflaggan.
Men ett mål är alltid ett mål och det inte ofta 49-åringar gör sådana i seriesystemet nuförtiden.