Åtminstone när Långe Lundh är på det humöret och eldar igång.
Då gäller det att huka i korridorerna…jag, Långe Lühr gör vad vi kan för att stå emot och slå tillbaka men ungtuppar som Disco, Rasta-Danne, han på SvT som har en syrra som jobbar på radion, Sundberg och andra får sin beskärda del.
På så vis är pressrummet/pressläktaren lite som mediapackets omklädningsrum.
Det som alla säger att de saknar, den dagen de lagt av.
***
Så många kritiska röster efter 1-1 hemma mot Ryssland och jag vet inte, vad hade folk förväntat sig?
Vi har ett landslag som, vid sidan av januariturnén, vunnit en match av sex i år. Mot Estland.
Vi saknade vår enda världsstjärna i startelvan och vi kom med en startelva som på många olika sätt var ganska “ny”.
Om någon läst upp Sveriges startuppställning för mig i januari så hade jag inte direkt krävt vare sig superspel eller poäng mot Ryssland, en nation som tog sig till VM genom att vinna sin grupp mot Portugal.
Nu var Sverige en missad straff från tre poäng.
Vi måste se det utifrån de förutsättningar som varit. Och är.
Vi har ett landslag som inte fungerat eller varit särskilt framgångsrikt på senare tid och jag hade farhågor om noll poäng efter de två inledande matcherna i den här gruppen, Österrike borta och Ryssland hemma.
Nu har det åtminstone blivit två.
Sett till hur allting har sett ut på senare tid så är jag ändå nöjd med det.
***
Spelarna var väldigt självkritiska efteråt och det är givetvis ett gott tecken.
***
U21-landslaget saknade framförallt Oscar Hiljemark i den första kvalmatchen mot Frankrike men framförallt mönstrade Håkan Ericsson en alldeles för försiktig taktisk inställning till matchen; en klassiker.
I första halvlek anföll Sverige med John Guidetti och Kiese-Thelin (bägge var strålande, för övrigt) när alla andra stod på två raka led och tittade på i ett sånt där statiskt 4-4-2 som egentligen ingen spelar längre utanför Sveriges gränser.
Det blev bättre sen och 2-0 är ingen katastrof men vi vet alla vad ett bortamål betyder i sammanhanget.
Och du kan ju inte låta bli att undra vad Kristoffer Olsson kände när han fick veta att han skulle sitta på bänken – efter att ha gjort tre mål i den senaste matchen, mot Turkiet.
***
Jimmy Durmaz var ett lyckodrag som mittfältare istället för kantspringare mot Ryssland, framförallt har en förmåga att på egen hand transportera bollen i fart förbi sina motståndare, till skillnad från de vi brukar spela med på den positionen och jag tycker att den variationen/möjligheten blir ett extra vapen som vi inte haft tidigare.
Han drar också iväg i djupled på ett annat (kvickare) sätt än Källström, Larsson, Ekdal.
Däremot är han förstås sämre bakåt, men Jimmy Durmaz är knappast uttagen i en startelva för att främst förhindra motståndaren att göra mål.
***
Det här med varning för ALLA hands, som den danske domaren i U21-matchen verkade gå efter, är en väldigt underlig syn på fotboll.
Det är som att alla förseelser som ger frispark skulle innebära ett gult kort.
Bollen kan ta en hand och det kan vara frispark/straff, men det betyder inte att det är varning.
Har man inte känsla för det så kan man aldrig någonsin ha spelat fotboll förut.
***
Det finns de som gärna vill pissa på det svenska försvarsspelet kan förstås gnälla över ett pressspel som rätt ofta hackade och kom snett.
Men även om Andreas Granqvist hamnade snett i duellen, där han blev sådär ivrig som han kan bi ibland, som sen betydde 0-1 så var han och Antonsson tillsammans med övriga i försvarsarbetet så pass stabila att det inte gav Ryssland särskilt mycket att göra ett andra mål på.
Det måste vi vara nöjda med efter en period då det varit mest Vilda Västern där bak.
***
Tyvärr försvann Nabil Bahoui långa stunder och till viss del rörde det sig om att han hade defensiva uppgifter som var tyngre än vanligt men han kändes också väldigt nervös och sprang och gömde sig, lite väl ängslig. Kanske inte så konstigt i sin första stora landskamp.
Pierre Bengtsson skötte sig som han skulle i defensiven men jag vill ha en ytterback med “rätt” fot. Annars blir offensiven klart lidande där och nu hade Fabio Capello läst av (inte så svart dock) situationen och såg till att Bengtsson fick göra allt med högerfoten, förutom när han kom upp en gång och fick vända upp och slå inlägg med vänstern.
Så blev Capello också helt galen när han såg det.
Johan Elmander kom in och Hamrén ville ha lite tyngd på slutet, vilket säkert var rät tänkt. det var ett svårt läge med svenskt lag som trycktes tillbaka, men jag har aldrig sett Elmander så feltajmad i landslaget. Uppenbart inte i form och med lite för lite matchträning för spel i landslaget.
***
Liechtenstein har spelat 27 bortamatcher i kvalsammanhang genom alla år. Alla har förlorats. Utom en. Mot Luxemburg. den blev oavgjord.
Hemma är de lite värre att tas med.
Men på bortaplan är de inte allas samma grej.
Även om alla försöker tjata hål i huvudet på oss om att det “int finns några lätta matcher”.
***
Men Olsson är saknad i gnabbet, där han sitter bland kycklingvingar i New York.
Även om hans bok med mattebankare i gitarrfodral och smiskande hårborstar gett oss samtalsämne nog.