Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

På plats i Madrids gränder. Igen.

Jag var tillbaka i gränderna bakom Hotel Urban, på vägen mot Plaza del Santa Ana, där jag och kollegor Långe Lundh, Lühr och Olsson hade en oförglömlig sittning på liten argentinare.

Det var inför Spanien-Sverige 2007 (jävlar, tiden flyger iväg), det var rätt högt vatten, Lundh i sitt esse på absolut högsta växeln och jag skrattade så att jag grät.

Det var också en kväll som serveringspersonalen sent skulle glömma (utgår jag från) när de vänligt bad oss lämna lokalen någon timme efter stängningsdags, när bara ägaren stod kvar med nyckel i handen.

Själva landskampen är inte så mycket att minnas, Spanien spelade ut Sverige så till den milda grad. Vi kan prata om Holland-Sverige i Amsterdam under Hamrén, om vi vill. Men aldrig kan jag minnas att ett svenskt landslag varit så chanslöst som på Santiago Bernabeu en sen och iskall novemberkväll.

Det är svårt att föreställa sig kylan, när jag nu sitter och bloggar i oktobersol på ett café vid Plaza Santana, men det slår om snabbt i Madrid och det ligger väldigt högt.

Det var så kallt den gången att jag tvingades ta mig till ett Corte Ingles för att köpa ett par långkallingar.

Även det en oförglömlig händelse, när jag skulle försöka förklara långkalsong för spansk varuhuspersonal och till slut stod med sju-åtta vilt konverserande och frågande biträden.

Det löste sig till slut, jag var förbannat nöjd med nytt underställ i svinkylan (det var osannolikt kallt) när jag seglade in på Bernabeu och satte mg till rätta på pressläktarens stol som var – stekande het.

De körde infravärme på max och jag har aldrig svettats så jävligt under en halvlek på en pressläktare.

Det är mycket med Madrid, som jag minns.

***

Ta gärna en extra titt på Falkenbergs trupp och ni förstår att det krävs en hel del för att klara sig kvar i allsvenskan.

Om Henrik Larsson fixar det, då har han bevisat att han inte är en TRÄNARE som är vem-som-helst. För hur mycket vi än skriker om att gamla storspelare måste in i svensk fotboll så måste de ändå ha någonting att ge – som är värt att ha.

Och även om många elaka tungor ville ge Larsson skit för hans tid i Landskrona, där jag tyckte han gjorde det ganska bra med skräpmaterial, så har han uppenbarligen visat att han inte är en tränare som bara glider omkring.

Det krävs fan så mycket än så för att göra det han gjort så här långt med Falkenberg i allsvenskan.

***

Malmö FF flyger till Madrid för den svåraste uppgiften som klubben någonsin ställts inför i modern tid: Champions League-finalisten Atletico på Vicente Calderon.

I en helt normal fotbollsvärld så ska ett svenskt mästarlag inte ha skuggan av en chans.

Men det finns någonting med den här upplagan av Malmö FF som gör att du inte kan ta något för givet. Ett självförtroende, en kaxighet, en Hareide, en Rosenberg, en fighting spirit och en Kiese-Thelin.

Samt viss rutin på att parkera en stor fet himmelsblå buss.

Jag vet inte vad Atletico Madrid räds mest, om de nu räds någonting (sannolikt inte på hemmaplan) men jag tror inte att de uppskattar parkerade bussar.

Det ska bli intressant att se vad Malmö FF kan åstadkomma, om de tagit lärdom av det som de fick uppleva i Turin, och om kammen växt ytterligare i europaspelet.

Den känslan är god nog för svensk fotboll, kan jag tycka.

***

Ibland händer det att röster höjs om att trycka in forna svenska fotbollsstjärnor på någon sorts förbundsnivå, oftast i samband med A-landslaget.

Nu senast var det Fredrik Ljungberg.

Det råder inget tvivel om att förbundet agerat menlöst när de inte kunde kontakta Jonas Thern, efter Therns framgångsrika koncept som talangutvecklare.

Det kändes lite konstigt att Roland Nilsson nästan fick tryckas in som ungdomsförbundskapten istället för att man aktivt gick ut och gav honom jobbet.

Jag är övertygad om att det finns en hel del att göra här som svensk fotboll kan dra nytta av.

Men.

Det är ju inte så att före detta landslagsstjärnor inte finns i svensk fotboll. På A-landslagsnivå jobbar Marcus Allbäck väldigt tajt med Erik Hamrén. Lasse Eriksson är målvaktstränare och Rolle Nilsson, som sagt, förbundskapten på ungdomsnivå.

Mn det är ju knappast på landslagsnivå som svensk fotboll utvecklas och blir bättre.

Jag tror att det Jonas Thern gör och har gjort med unga svenska spelare betyder mer för landslaget i förlängningen, jag tror dessutom att han gör et jobb som kräver sitt engagemang och för att han brinner för att göra det han gör.

Jag tror att Henrik Larsson, Daniel Andersson, Martin Dahlin, Jörgen Pettersson, Stefan Rehn, Roger Ljung, Niclas Alexandersson och flera andra spelare med många landskamper aktivt arbetat för att – på ett eller annat sätt – vara en del av “svensk fotboll”.

För att de verkligen vill vara det.

Jag tror de gör mer nytta som agenter, sportchefer, talangutvecklare och tränare än som någon sorts bihang till en A-landslagstrupp med redan färdiga spelare.

Även om jag blir allt mer övertygad om att Henrik Larsson kommer at bli erbjuden jobbet som ny svensk förbundskapten när det väl är dags.

***

Borde man inte snart ifrågasätta hur Häcken, med de cashen och de förusättningarna på spelarsidan, inte plockat bättee placeringar än de gjort/gör de senaste två åren?

***

Spanjorerna och deras tidningar älskar sin nostalgi.

Därför kör AS en rätt stor ruta på att Atletico Madrid en gång tiidgare mött Malmö FF på hemmaplan i europaspel.

1966.

Med Bild och faktaruta som berättar om laguppställningar, målskyttar, publiksiffra och att domaren kom från Belgien.

Atletico vann med 3-1 den gången, sen Ingvar Svahn kvitterat mitt i den första halvleken.

***

Örebro SK är förstås inte bara Crespo Kamara, de har sannerligen fått fart på hela laget.

Vem hade inte glömt bort den synnerligen fotbollsbegåvade Marcus Pode?

***

Falkenberg, jovisst, men titta gärna på Halmstads BK:s trupp.

HBK är redan klart för allsvcenskt spel nästa säsong och även det måste ses som en smärre bragd, för här kan vi tala om att jobba med ytterst små resurser.

Jag förstår att IFK Göteborg rycker i Mikael Boman, de är anmärkningsvärt vad han lyckats göra de senaste två säsongerna i allsvenskan.

Han Boman tillhört ett lag i Stockholm så hade 08-media stått på tå och lyft honom till skyarna.

***

Oklart om att ett engagemang för ett spelbolag och tre månaders inhopp i den penningstinna indiska låtstasligan är att aktivt visa att man vill hjälpa svensk fotboll.

***

Simon Lundewall är även det en väldigt klok värvning, till Elfsborg från Gefle.

***

U137 var ändå en ubåt på riktigt.

Det här känns mer som James Bond.

Och jag är inte helt övertygad om att det är på riktigt.

***

Lasse Vibe!

***

Jag orkar verkligen inte ge mig in i bengaldebatten för det är som att kasta sig rakt in i en kokande gryta.

Undrar mest om den existerar i andra länder, där ju exakt samma regler (vanligtvis Uefas) gäller med några väldigt få undantag?

Tyck vad du vill om reglerna men nu är det som det är.

Då kan man såklart ta sig an problemet på olika sätt.

Men det absolut mest egoistiska är ju att aktivt begå ett regelbrott som drabbar någon annan. I det här fallet den klubb som du stöttar.

Är det rätt väg att gå för att få till stånd en kommunikation där klubbarna känner att de vill samarbeta i frågan?

Vi kan tycka vad vi vill om – exempelvis – parkeringsregler. Men om du vet att du ställer dig på fel ställe vid fel tidpunkt så blir det sannolikt böter.

Skillnaden är att en drabbar den som parkerat fel. Och inte hans allra närmaste vän.

Ja, jag tycker reglerna med avbrutna matcher gett bengalerna för stor plats och ja, jag hoppas att det går att hitta en lösning med säker bengalbränning på arenorna.

Någonstans på något vis måste det vara möjligt att hitta en lösning som alla känner sig nöjda med, klubbar, förbund och ALLA som väljer att lägga pengar för att gå på fotboll.

Även om det uppenbarligen går att avnjuta fin supporterkultur på fullsatta Bundesligamatcher utan bengaler.

Nu gav jag min ändå, jag får skylla mig själv.

***

Spionen som heter Ove.

***

Här i Madrid är det annars en het annan match som alla talar om.

Helgens El Clasico.

***

Det var bra mycket lugnare när jag, Tarlandao och Sundberg tog en stilla (dock argentinsk) middag i gränderna.

Även om Tarlandao avslutade med att ta en flöjt på middagen som sig bör.

Och långkalsongerna har jag lämnat kvar hemma.

Madrid erbjuder en oktobersol så varm, stark och välgörande som det anstår en spansk sol på hösten.

 

 

Publicerad 2014-10-21 kl 12:54
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER