Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Andra halvlek, här kommer jag

Nu sitter jag här och fnular på de allra sista timmarna av livet första halvlek och jag vet inte riktigt vad jag ska känna.

Om det någon gång är som det är så är det just att fylla en ålder, det finns inte så mycket att göra åt.

Däremot ska jag medge att det känns.

Femtio är inte bara rätt gammalt, det låter gammalt också.

Tänk själv när du var 27 år och tänkte på framtiden, det var inte så att du såg en 50-åring annat som en riktigt mossig gammal gubbe.

Eller, som snart 48-årige Lundh gärna påpekar: nu ringer det i upploppsklockan.

Utgår från att det är då du ska lägga in spurten, för att sen är det too fucking late.

Det får bli som det blir.

Nu blir det tårta och middag med tjejerna som stagar upp det här livet; En Frisör som heter Hannah, Wilma, 16 år och Tindra, snart 2 år.

Sen blir det en jävla fest i två dagar, självklart i Båstad.

Äldre än så känner jag mig inte.

***

Det blev en bloggpaus efter U21.

Eller en paus överhuvudtaget från fotboll som jobb.

Kändes skönt att ta sig lite tid och suga in det som hade varit; andas djupt, glädjas, njuta och blicka framåt.

Efter en inflygning med hela laget (vi samlade material för en tänkbar årskrönika) i en skranglig turboprop, som Lasse Richt måste ha fått loss under bättre begagnat på Blocket och efter en bussresa genom innerstan där jag och Foto-Oscar stod mitt bland överlyckliga svenska spelare så kan jag lugnt sammanfatta att det var ett av de allra roligaste mästerskapen jag någonsin jobbat med.

Och då – om vi nu ska tala om ålder – blickar vi tillbaka minst 30 år i tiden.

Inte bara för att det gick som det gick, det är alltid roligare (men inte nödvändigtvis lättare) att jobba med framgång.

Utan också för att det är en fröjd att jobba med spelare och ledare som har en framtidens syn på världen, med ögon så ivriga och så öppna inför den verklighet vi lever i – och väldigt medvetna om att alla är lika värda, oavsett bakgrund eller uppväxtmiljö.

Där är vi väldigt många idet här landet som har mycket att lära.

Och tilläger gärna att jag fick jobba med spelare som möjligen är helt oförstörda (men inte helt, de flesta är 23 år) men som åtminstone insåg värdet i att förmedla sin syn till omvärlden via medias representanter. Allt under ledning av den fantastiske mediachefen, Staffan Stjernholm (Fritz Ahlström-klass!) och även av förbundskapten Håkan Ericson som förstod värdet av att låta killarna hållas.

Där har vi ett helt A-landslag som har ALLT att lära, på herr- såväl som damsidan. Jo, jag vet att det är annorlunda för att det är annorlunda men så jävla svårt är det inte, så extremt märkvärdigt behöver det inte vara.

Jag vet såklart att många jar blivit brända och mediapacket har sin skuld men det har drivits in absurdum på A-landslagsnivå när Kim Källström kan prata med media max två gånger på två veckor inför match mot Norge och Montenegro eller när tjejerna leker kurragömma för att komma undan i Kanada.

Samtidigt som John Guidetti, landets mest “jagade” spelare efter Zlatan i Sverige i mediakretsar (tyck vad du vill om det, men SÅ är det) kan var tillgänglig för 25 utsända under ett EM-slutspel varannan dag.

Hur svårt ska det vara? Eller hur svårt vill man göra det till att vara?

***

Jag älskar när de europeiska cuperna smyger igång i juli, lite under radarn, och det var förstås kul och väldigt väntat att AIK och Elfsborg tog sig förbi finska lag i Europa League-slutspelet.

Väldigt väntat. För inte nog med att det var finska lag. Det var två rätt dassiga finska lag.

Nu får vi se vad veckan ger med Malmö FF i sin första CL-omgång.

Ett MFF inte längre är det MFF som spelade mot Juventus, Olympiakos och Atletico i höstas.

Inte någonstans.

Vare sig när det gäller spelare eller spel.

Jag är inte förvånad.

Hur mycket pengar du än har att leka med så bygger du inte nödvändigt något nytt som är lika bra år efter år. Det är förvisso det som är utmaningen, men det är en väldigt svår sådan.

Hur många gånger träffar du rätt med en Isaac Kiese-Thelin, som dels är en succé som spelare och dels innebär 40 millar in på ett halvår?

Ja, hur ofta vinner du ens 10.000 spänn på Lotto? Ungefär så.

Jag menar inte att det är tur, för Kiese-Thelin var välscoutad och det ligger mycket skicklighet i scouting.

Men det är mycket som ska stämma, mycket som ska få kugghjul att haka i varandra på ett korrekt sätt.

Det handlar inte bara om att spelaren ska vara skicklig, han ska hamna i ett lag i harmoni också med ett spel som fungerar. Eller i ett spel där spelaren fungerar. I det fallet kom Kiese-Thelin helt rätt.

Det är värre med Magnus Wolff-Eikrem som har det mesta men som sannolikt behöver vara central mittfältare i en nr 10-roll, men få vara något annat när Åge Hareide helst vill spela två defensiva krafter centralt.

Nu blir Eikrem något som är jäkligt bra men i en roll som är mindre bra.

Jag trodde Malmö skulle gå efter IFK Norrköpings Emir Kujovic, för det var vad Malmö hade behövt, vilket också hade hett Markus Rosenberg en annan (bättre) roll.

Men uppenbarligen gick det inte att lösa och i dagsläget sitter Kujovic i ett allsvenskt lag som går bättre än MFF och ser ut att ha något intressant på gång.

Istället lägger Malmö sina Champions League-cash på spelare utomlands, vilket är lite trist på sitt sätt men som säkert har sina förklaringar.

Jag hade hellre sett att de pengarna gjorde en loop i svensk fotboll.

***

När Nahir Besara lämnar Hammarby och en hemmapublik på över 20.000 pers (i snitt) för att gå till ett gäng i turkiska andraligan…det är då du vet att det BARA handlar om cash. Göztepe heter laget, förra säsongen spelade de i turkiska tredjeligan.

Och när Erik Johansson, landslagets mittback, väljer att gå till belgiska Gent  så går han ju inte till ett dåligt lag men ändå till Genk i belgiska ligan. Inte till Premier League eller La Liga. Sannolikt inte mycket bättre än Malmö FF och inte direkt en stad som bjuder på havsutsikt, svår shopping eller underbart klimat.

Det handlar ju bara om att Erik KAN få bättre betalt i Gent, mycket bättre betalt, eftersom svensk fotboll stryps av andra nationers bättre lämpade skatteregler.

Jag förstår Erik Johansson, klart han ska ta chansen att casha in, även om han hade varit värd ett bättre alternativ.

***

TV-laget slog till Falsterbo och på härliga Visingsö i helgen, nu tar vi oss an Fågelfors på lördag.

Med Glenn Hysén, Robban Prytz och Geert den Ouden. Bara en sån sak.

Full fart!

***

Jag har ju alltid tyckt att det var häftigt med Hamburger SV, Volkparkstadion, Manfred Kaltz, Uefa-cupfinalerna mot Blåvitt…så därför är det spännande med Albin Ekdals övergång.

Däremot har det varit KAOS i klubben de senaste åren. Fet jäkla megatyskt kaos. Därför känns övergången också lite otäck.

Hoppas Albin kan få fart på HSV, hoppas HSV kan fortsätta förädla en svensk landslagsman.

***

Ja, vi ska aldrig glömma att det är skillnad på U21- och A-landslag.

Eller ett U21-EM och ett A-landslagsmästerskap.

På sina håll är det stor skillnad.

På andra ingen alls.

Flera av spelarna som vann i Prag är redan 23 år fyllda. Det är inga juniorer. Några av dom fullfjädrade proffs och några av dom borde kanske redan ha varit det.

Det är inga barn som ska lära sig spela fotboll.

Därför är det inte omöjligt att lyfta in någon eller några spelare i ett A-landslag när som helst, det är snarare ett friskhetstecken.

Jag utgår från Erik Hamrén gör så när det är dags efter sommaren.

Frågan är bara vem han väljer att plocka bort?

Det handlar om att göra ett val. Och nu känns det som att det är dags.

***

Jag påpekade direkt när Zlatan svarade på frågan “mycket rykten, är du kvar i PSG efter sommaren?” med “jag har ett år kvar på kontraktet” att det var ett svar som spelare som VILL eller kan tänk sig att lämna ger.

Eller möjligen vill förhandla om.

Annars är svaret glasklart: Ja, det finns inget annat.

Vad spelar eller agenter – inte minst i det här fallet – sen säger lite argsint går aldrig att ta på allvar.

Nu ser det ut att bli Milan.

Det ska bli oerhört intressant att höra vad de huvudsakliga skälen är.

Men det är uppenbart att han nu väljer helt andra värden i sitt fotbollsliv än att vinna Champions League.

***

Men nu går det inte längre att hävda att det

Kan bli mycket mera gubbe än 50? Det är ju för fan över medelålders.

Krävs det nu korrekt grå klädsel och remsandaler?

Är jag i starkt behov av att skaffa kolonilott eller sitta och sugga på whisky på kvällarna, sådant som jag läser att farbröder gör.

Jag vet inte.

Alla får göra hur de vill.

Jag känner mig gärna som 50, för jag är snart 50 och det är rätt svårt att bortse från.

Men jag är som jag är och hoppas kunna fortsätta vara det.

Gasen i botten, full fart framåt, handen mot kaklet, nu ökar vi; det är i andra halvlek det avgörs.

Publicerad 2015-07-15 kl 17:07
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER