POPULÄRA LIGOR

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

En bister verklighet kastades rakt i ansiktet på MFF

Det är nästan alltid taxichaufförerna som är din räddningsplanka, guide, säkerhetsvakt, underhållare och rådgivare när du ger dig ut i städer som Lviv, i länder som Ukraina.

Mer eller mindre pålitliga, det ska sägas, men du märker väldigt tidigt var du har din taxikille och så länge det handlar om att du sitter på cashen, då har du honom med dig.

Igor från Vitryssland visade klass direkt, när han kryssade fram i sin skramliga Mitsubishi genom rödljus, spårvägsgator och på enkelriktat, från flygplatsen till vårt hotell.

I bra fart, ständigt svärandes åt alla poliser, samtidigt som han förevisade oss diverse ointressanta byggnader. Exempelvis konstinstitut, militära baracker samt en och annan ambassad varav tre stycken var “Austria Embassy”. Som sagt, en del har vi fått ta med en nypa salt, men han har varit helt oslagbar på vägarna.

Denna natt tog han oss på en spektakulär  och minnesvärd hemresa från Arena Lviv.

Med på resan fanns även Igors vuxna son samt en rejält packad snubbe och en liten grabb i 10-årsåldern, de sistnämnda stuvades in via bakluckan i den röda Mitsubishi-kombin.

Det är lite oklart vems den lilla grabben var och varför han och den svårt vodkaschluddriga  gubben skulle åka med, men nu var det som det var och vi hade inga problem med det.

Så som säkerhetsvakt inledde Igor hemresan med att veva ned rutan och högt och tydligt skrika “kurva” till varenda polis vi passerade och det betyder vare sig något snällt eller att han vill att någon ska svänga, om vi säger så.

Han körde sen rätt tydligt mot rött några gånger och ändå  vi fastnade i en vansinnig bilkö mot stan.

Fyllot i bakluckan gastade då något om att ta en annan väg; Igor vände helt sonika  på Mitsubishin och vi skramlade iväg åt helt fel håll, rätt ut i mörkret på håliga vägar, mot Lvivs Arlöv (eller Arlvöv, som de säger här).

“Rally! Paris-Dakar”, vrålade Igor och rattade oss snyggt och snabbt genom mörkret, rakt in i stan på en omväg som säkert tog 20 minuter men som lätt var snabbare än den monsterkö vi hade fastnat i.

När vi kom fram till hotellet hade den packade somnat där bak.

Möjligt att han sitter kvar när Igor hämtar oss om ett par timmar för transport till flygplatsen.

Men så länge vi kommer dit i tid och hyggligt säkert så spelar det ingen roll vem Igor har med sig i Mitsubishin.

***

På tal om det:

Att det skulle bli åka av för Malmö FF här i Lviv kom inte som en blixt från klar himmel och ser vi det ur ett perspektiv som innefattar vilka spelare Sjakhtar Donetsk har till förfogande så var det en större skräll att MFF kunde vinna med 1-0 hemma än att det blev 4-0 i arslet här.

Det var en rätt bister Champions League-verklighet som slog Malmö-spelarna i ansiktet och det här kändes nog snäppet värre än 0-5 mot Atletico förra året.

Dels var Sjakhtar så bra som det gick att befara (och då var de ändå väldigt ineffektiva) och dels var Malmö FF mycket sämre än de varit på bortaplan i tidigare europamatcher – och då har de egentligen aldrig gjort någon riktigt bra bortamatch.

Ja, Sjakhtars brassar flög fram och spelade klasser snabbare nu än senast. Ja, Oscar Lewickis tidiga otäcka knockout skapade säkert oreda och fick MFF att tappa tyngd.

Men ändå. det var lite får dåligt på lite för många håll. Taffligt, spretigt, räddhågset, stressat och riktigt usel teknisk nivå i bollbehandling och passningsspel.

Nu är det rätt många matcher som MFF i perioder sett exakt lika vilset ut i bortaspelet och ändå blir det inte bättre. I några matcher (Olympiakos, Salzburg i år, Celtic, PSG) har det tagit sig efterhand. Här blev det bara sämre.

Om inte Malmö vågar vårda bollen och försöka hålla den inom laget så är det illa. Om de inte kan är det ännu värre.

Den här kvällen vågade säkert MFF, men de kunde inte.

Vladimir Rodic, Nikola Djurdjic, Jo Inge Berget, Pa Konate, Kari Arnarson, Yotun (det inhoppet…) – det var inte många rätt från deras fötter.

Och då var resten inte märkvärdigt mycket bättre.

Det var en kväll då det väldigt tydligt märktes att Sjakhtar Donetsk med sina brassestjärnor är ett oerhört starkt lag när de får tillräckligt med utrymme.

Och att Malmö FF är ett lag som slutade femma i den svenska ligan.

***

Självklart extremt olustigt med huliganattackerna som alldeles för många oskyldiga Malmöfans drabbades av i centrala Lviv.

Tyvärr inte oväntat.

Fotbollen i öst har enorma problem med den här typen av brottslighet och som läget är i Ukraina blir den här typen av jäkelskap smått laglös, då landet kan känna att de har andra problem att brottas med.

Hur sjukt det än låter så tvingas man iaakta oerhörd försiktighet då huliganismen väljer ut sina offer helt blint på sådana här ställen; sitta på hotellet, ta en taxi till arenan och direkt till hotellet på vägen hem. det gäller såväl fans, media, klubbledare och spelare.

Det är inte så någon vill uppleva vare sig länder eller fotboll, men tyvärr en jävulsk mörk verklighet på sina håll.

***

Vad hände med Simon Kroon?

Han var målskytt i Champions League förra året och efter att ha nobbat spel i rysk klubb (han vände hem efter en dag) så har han alltså suttit i Åge Hareides frysbox i ett halvår.

Är inte det anmärkningsvärt?

Det är sådant vi skriver snyfthistorier om när det gäller svenskar som hamnar snett ute i europeiska klubbar.

Jag har förstått att Malmö FF menaratt de vill ha spelare som “vill spela för MFF” och jag har ingen aning om Simon Kroon vill eller inte vill spela för MFF men i den cyniska fotbollsvärlden kan jag känna att klubbar går efter spelare som de vill ha och an få, även om spelaren ibland helst hade velat något annat.

Vill inte (nästan) alla spelare i Malmö FF gärna dra iväg till någonting annat, som de anser bättre, om de får chansen? Är det inte så det fungerar nuförtiden? Och köper inte Malmö (och alla andra klubbar9 gärna in spelare som helst är på väg ut ur ett kontrakt?

Jag undrar mest eftersom Simon Kroon i form hade kunnat vara ett bra alternativ för Hareide som läget blivit. Truppen ser tunn ut om du tittar på bänken och säker efter spelare speed och kontringsstyrka.

***

Oscar Lewicki såg väldigt blek och tagen ut när han lämnade arenan.

Det var en jäkla smäll han åkte på.

Hade han varit boxare hade han varit avstängd i månader.

Nu hoppas vi att han kurerar sig så pass att han kan vara aktuell för matchen mot Danmark den 14 november.

***

“Det går inte att åka hit och BARA försvara sig. Du måste anfalla också annars är det omöjligt”.

Sa Eduardo efteråt om Malmös spel.

***

Ljudvolymen på arenans högtalare dödade varenda hörselgång.

Det var som att det skulle höras hela vägen till Donetsk och när eurodiscon dunkade på i paus fick du ta skydd.

***

Det galna är att Malmö FF mycket väl kan oroa Paris SG i Malmö.

Så extremt stor skillnad är det på MFF hemma och borta.

***

Mitsubishi gällde redan 1995, handbolls-VM på Island.

Men det är en helt annan historia.

En av Claes Hellgrens favorithistorier, för övrigt.

 

 

Publicerad 2015-11-04 kl 02:01
Annons
ANNONS
next recommended article
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
NYHETLigor & turneringar
NYHETBloggar & poddat
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto