POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Aldrig har vi sett det vi såg av Östersund (men det är en lång serie)

Jaha, en tennisarmbåge.

Trots att jag aldrig spelar tennis.

Så det är väl snarare en padelarmbåge.

Smärtar som en spik rakt i muskeln så snart jag tar någon i hand eller håller hårt i ett paket äppeljuice.

Jag har såklart gjort det som alla säger att jag ska göra: voltarenkur, fixering av sned rygg, akupunktur, värmeskydd, stretching, massage.

Det kändes nästan ingenting när jag gled in direkt från en fotbollsmatch för att köra två seriematcher, men det var olidligt. Uselt spel och små pilar av smärta så snart jag slog till bollen.

Så vansinnigt irriterande.

***

Östersund; ja. jävlar.

Det är en sak att prata om att spela på ett visst sätt, en sak att säga att man ska visa mod och en sak att våga vara sig själva.

Men det är helt annan sak att utföra det. Som nykomling. För första gången någonsin i allsvenskan. På bortaplan. Inför över 30.000 åskådare i den stora staden.

Jag är – som alla andra – imponerad över hur Östersunds FK i första halvlek rullade bort Hammarby som om det vore en enda stor kvadraten med en touch där de vitgröna sprang och jagade.

Men mest impad är jag nog ändå över hur tränaren Graham Potter och hans spelare VÅGADE utför “sin fotboll” sett till förutsättningar och omständigheter.

Det är möjligt att jag genom åren…och det är några, är jag rädd…sett nykomlingar som i slutändan varit bättre än Östersund.

Men aldrig att jag sett en nykomling så utstuderat SPELAT ut sin motståndare i en premiär (och då rör det sig alltså främst om första halvlek).

Poängen, nykomlingscharmen, fighterandan, sensationen har vi sett förut, många gånger om.

Det som var unikt var snarare HUR överlägset den här nykomlingen var under den första halvleken.

Personligen är jag också förtjust i Östersunds tanke och förmåga att spela sig ur VARENDA situation, att på en touch hitta nya öppningar, nya vägar framåt.  Det är en spelidé som Potter jobbat in i flera år och som han valt spelare till.

Sen behöver det inte betyda att det ger framgång per automatik.

Idag står hela fotbolls-Sverige upp och applåderar Östersund.

Men de vann inte matchen, de har två poäng färre än Jönköping efter en omgång.

ÖFK har förstås väckt övriga i allsvenskan och de behöver bli något mer cyniska i sitt spel, de kommer vara sårbara för minsta lilla misstag i sitt risktagande mot riktigt bra lag och de är klart svaga på defensiva fasta.

Alla credd till Östersund idag, till Jönköping i lördags men jag säger också sakta in the backar när vi målar upp guld och gröna skogar.

Framgångar i de första omgångarna är förvisso bra, men allsvenskan är en låååång serie och nykomlingarna kommer ställas in för kraftprov framöver som till slut avgör hur det kommer att sluta.

En premiär har ingenting med den framtiden att göra.

***

Elfsborgs missade målchanser mot Häcken var också en uppvisning på sitt sätt.

***

Hammarbys och Nanne Bergstrands “utveckling av svensk fotboll” väntar vi dock fortfarande på.

För mig är det fortfarande en gåta att Bajen, som spelar allsvenskans i särklass snabbaste underlag, i så stor utsträckning valt att bygga laget på stora, närkampsstarka spelare som har helt andra styrkor än…ja, än rätt många har i Östersund, för att ta ett exempel.

Det är möjligt att Hammarby hoppas en del på det nya brassespåret, men det är förstås fortfarande en chansning.

Att tro och hoppas att Kennedy Bakircioglu ska göra det säsong efter säsong är att tro lite för mycket…och dessutom måste han ju spela om det ska vara möjligt.

***

Bytet av av stjärnförvärvet Denni Avdic i paus var brutalt på sitt sätt.

Inte så mycket för att det var fel, inte så mycket för att Carlos Strandberg var alternativet (DEN potentialen!) utan snarare för den signalen från Andreas Alm; du är AIK:s nyinköpta stjärna, du ska göra målen, du får chansen – men levererar du inte efter 45 minuter så åker du ut.

***

31 700 är förstås en sanslös publiksiffra på en allsvensk match och intresset ser ut att växa överallt.

***

Tobias Hyséns lilla extrahopp efter det att han passerat Falkenbergs målvakt i straffsituationen skojar du inte bort.

Det var nog den där “förstärkningen” som jag tycker att Lasse Nilsson talade så vist om i Fotbollsmåndag.

Även om jag tyckte det såg ut lite som när någon tvingas göra en fångad lax efter att ha förlorat i gris på fotbollsuppvärmningen.

***

När frågan om vi någonsin sett en bättre nykomling i allsvenskan dök upp, i samband med Östersunds match, så ville några på Twitter ange Djurgården 2001.

Jag säger inget om det, jag var imponerad av Östersunds sätt att spela i sin första match, det är i november vi vet vad som var “bra” eller “mindre bra”.

Så låt oss döma av premiärmatchen,  det är den som imponerar och så har vi aldrig sett en allsvensk nykomling förut, det kan jag lova.

Hur det gick för Djurgården i öppningsmatchen 2001?

0-1 mot Helsingborg.

Följdes upp av 0-4 mot Malmö.

***

I vissa fall har det nu blivit väldigt tydligt att Allan Kuhn gått i Erik Hamréns skola.

***

Det lustiga (om det när så lustigt) är alltså att tennisspelare oftare får golfarmbåge och att golfspelare får tennisarmbåge.

Vad padelspelare får är mera osäkert.

Men ont gör det och förbannad blir man; det enda som är skönt är att han något att skylla på.

 

Publicerad 2016-04-04 kl 23:26
Annons
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå