Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons

Då kör vi - allez!

På väg.

Mot mitt sjunde EM-slutspel på plats, det första 1992 i Sverige.

Innan dess ett par som redigare på hemmaplan, där 1984-EM i Frankrike var oförglömligt med många helt sanslösa matcher och med Danmark som charmade ute i Europa för första gången.

Men det kommer ständigt nya tider, nya lag, nya stjärnor, nya förutsättningar, nya arbetsformer, nya vägar, nytt, nytt, nytt – det gäller att försöka ha glöden och förmågan att hänga med.

Och även om jag blir blödigare med åren och tycker det är allt slitsammare att åka från familjen i en dryg månad så ser jag fram emot mästerskapsjobbet med lika mycket glädje, spänning och förväntan som jag gjorde 1992.

Allez!

***

Sverige-Wales var också en träningsmatch är en träningsmatch är alltid en träningsmatch och vi ska aldrig låtsas som att vi glömmer det.

Å ena sidan.

Å den andra går det inte att ifrån att Sverige såg ut som en enhet som uppträdde med självförtroende och pigga idéer.

Det är definitivt en stor skilda på den låsta krampaktiga fotboll som vi sett åtskilliga gånger innan allting förlöstes i Köpenhamn.

Så oavsett vad vi läser in i 3-0 mot ett förvånansvärt passivt och ointresserat Wales så är det ändå 3-0 på en EM-nation som gått som tåget i sitt kval, det är mer än Sverige lyckats göra mot bra mycket sämre motstånd de senaste åren.

Sverige kunde inte göra mycket mer än att vinna matchen och oavsett vilket så ger det självförtroendekickar, vilket inte ska underskattas.

***

Jag är fortfarande osäker på vem jag hade valt sidan om Andreas Granqvist.

Det blir inte lätt och det är möjligt att Granen till slut avgör det valet, min känsla är att han fortfarande känner sig tryggare med Erik Johansson.

Annars har faktiskt Victor Nilsson-Lindelöf rätt stor erfarenhet av stora internationella matcher, han såg iskallt kolugn i Benficas Champions League-möten med Zenit och Bayern München, han var fantastisk i de megaintensiva fighterna mot såväl Porto som Sporting.

Det blir inget enkelt val.

***

Återigen bevisade Oscar Lewicki att han är som allra bäst när han får och tar en specifik uppgift som tydlig rollspelare: ”täck upp för Kim, ta den den och den och låt dom inte komma en meter”.

I den rollen är han given i landslaget och en tillgång som måste värderas högt.

Problemet med Lewicki i allsvenskan har varit att han spelar i ett lag som för de flesta matcherna och han blir nån sorts spelfördelande Andrea Pirlo-typ och då blir det lite för långsamt, lite för lättläst.

Oscar Lewicki kan absolut förbättra sit spel med bollen, inte så mycket för själva touchen/bollbehandlingen (den är excellent) utan snarare möjligheten att driva den snabbt och vägvinnande  framåt i planen .

Men låt honom vara som en sorts mittfälts-Jocke Björklund och det finns få stora stjärnor i motståndarlagen som vi behöver oroa oss för.

***

Wales, alltså.

Hur tänkte dom där?

Sverige var alltså enda träningsmatchen inför EM, de spelar sin första match innan Sverige spelar sin, och de kom till Friends med spelare som inte ens är med i EM-truppen. Och några som dessutom fick speltid.

Alla har vi sett hur starka de sett ut i kvalet (fyra poäng mot Belgien!), så vi vet vad de kan, men nu såg det ut som att de var helt ointresserade, passiva och hjälplösa i väntan på Gareth Bale.

Det blev lite bättre när Bale stegat in, Sverige gjort sjutton byten och slagit av på intensiteten.

Men vissa lirare såg ju ut som om de kommit direkt från ett träningsläger på puben med sitt lag i Sunday League.

Det är möjligt att det var ett smart drag, att Chris Coleman har haft en tanke bakom att bygga sitt lag till EM, där det måste se annorlunda ut för att det inte ska bli kiss and goodbye direkt.

Ändå: underligt.

***

Landslagets ICA-reklam är väldigt rolig.

Humor och självdistanserad.

***

Kul EM-minne 1: När vi på TV4 körde EM 2004 i Portugal i vita och blå linnekostymer från Tiger.

Med polotröja (hur fan kunde vi köpa polotröja i den portugisiska sommarvärmen??).

Den där vita kostymen satte sina spår och även om vi alla (allt från Ola Wenström till Hasse Backe) jobbade i likadan så är det som om folk bara minns mig i den.

Så sent som i söndags sa Anna Brolin inför sändningen: ”Jag kör en Ekwall idag”, och visade sin vita kavaj.

Jag tyckte vår vita EM-skrud var rätt cool, men den stack ju ut…den gjorde ju det…och kemtvättsnotan från det mästerskapet var högre än någonsin.

***

Tack alla för fina värmande ord efter ”Vi är Sverige” (se programmet HÄR).

Tack Källström, Guidetti, Kujovic och Ibrahimovic för att ni ställde upp för en väldigt viktig och god sak: era berättelse och insatser är och förblir mer värda än vad ni någonsin gör på fotbollsplanen.

Tack Lille-Tobbe Lideberg för blixtrande insats vid redigeringsbordet (på ett ”fint” produktionsbolag hade det tagit ett halvår att ta fram ett likadant program).

***

Många dissar honom per automatik, men jag tyckte Sebastian Larsson var bra mot Wales. Säker i defensiven, enorma löpningar för att öppna för andra och ett par riktigt vassa direktpassningar.

Mycket beror förstås på hur Erik Hamrén vill spela mot Irland, men Seb Larsson är definitivt med i bilden och hans erfarenhet av att möta brittiskt motstånd kan absolut vara en fördel.

Vill Hamrén köra med med lite större risk så är Jimmy Durmaz alternativet.

***

Fortsätter Emil Forsberg så här så spelar han snart i större klubb än Red Bull Leipzig, gör han ett starkt EM (allt tyder på det) så tror jag att de riktigt stora Bundesligakanonerna kan börja hugga på allvar.

***

Kul EM-minne 2: Kan berättas eftersom allt bör vara preskriberat nu.

Efter att Sverige åkt ut mot Västtyskland hamnade jag – via Café Opera, som var The Shit på den tiden – på en riktigt svår efterfest med bland andra Bombaren, Jocke Nilsson, Bjärred, JO Waldner och ytterligare någon. Hemma hos Äpplet Appelgren.

Vi spelade golf med driver i trädgården och det var fortsatt högt vatten.

I taxin på väg hem fick jag sen chauffören att i morgonrusningen köra på cykelbana för att några av spelarna som var med i bilen (och hade somnat) skulle hinna till hotellet innan deras flyg gick hemåt.

Äpplet minns efterfesten fortfarande, han bor kvar i samma hus.

”En av de bättre”, som han sa senast vi sågs.

Jag är benägen att hålla med. Utan att gå in på detaljer.

***

Micke Lustig är absolut en av det här landslagets viktigaste spelare, nu även som offensiv kraft på fasta situationer (riktigt stark i huvudspelet).

Men på andra kanten?

Vågar Hamrén köra loss Ludwig Augustinsson redan i en EM-premiär?

Jag tyckte Ludde var ganska mycket av det man gärna vill ha i kantspelet.

Framförallt så skönt naturlig MED bollen i mottagningar, förflyttningar, passningar, tillslag…än en gång: en Erik Edman 2.0.

***

Det blir jag, Tarland (vi kör franskt uttal på honom här; Tarlaåå, stumt D) och Pontus Farnerud på plats i TV4:s lilla TV-fabrik i Pornichet.

Sundberg också där, som skrivande för fotbollskanalen.se

Vi är numerärt klart underlägsna den statliga televisionen och andra mediahus men vi kämpar.

Tarland frå ta på sig Lewickirollen med kameran, Farnerud får bli Emil Forsberg och jag ska försöka fördela som Källström.

Sen glider Långe Lundh ned som vår Zlatan till Sveriges matcher, när han inte sitter i den stockholmska studiobunkern med Anna Brolin och Hannah Marklund.

Kommenterar gör Lasse Granqvist/Jensa Fjellström och Jesper Hussfelt/Lille-Anders Andersson.

***

…och alting är som det alltid har varit.

Ett mästerskap handlar om så mycket som måste hanteras, som blir så nytt och annorlunda för många.

Så det viktigaste för Erik Hamrén och Co de här närmaste dagarna blir att använda den rutin som finns i truppen för att behålla lugnet, att inte elda upp sig för sådant som kommer stigas upp ju närmare matchdagen vi kommer, att inte omvandla hetsiga rubriker till annat än vad de alltid är inför ett mästerskap, att slappna av, ta det för vad det är och göra det som skapades i Köpenhamn till Sveriges grej.

Då tror jag det kan blir ätt bra det här, min känsla är positiv.

***

Sveriges styrka är Zlatan Ibrahimovic, surprise, surprise. Få landslag har en spelare som på egen hand kan avgöra matcher.

Men han är också vår stora svaghet: när laget blint förlitar sig till honom blir vi ett sämre LAG, det gäller att få ut så mycket som möjligt av ALLA ANDRA i laget och spetsa med Ibrahimovic.

***

Mitt första mästerskap i branschen var 1982. Som redigerare på Kvällspostens sportredaktion.

Då fick man vara nöjd med om utsända (inga namn, men få är vid liv idag, tyvärr) på olika tidningar var nyktra. Någon gång.

Storyn om reportern som sponkat tungt, dag och natt, och ringde till redaktionen med magsmärtor är sann:

”Jag har så jävla ont i kistan. Det måste vara de satans jordnötterna…”

På tal om att det är nya annorlunda tider nu.

Det var aldrig bättre förr.

Det var annorlunda.

Publicerad 2016-06-07 kl 14:11
Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons