Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

Vi måste prata om Gareth Bale

Gusten Dahlin

När krutröken lagt sig i Kiev-natten och Real Madrid lyft sin tredje raka Champions League-titel var det en stjärna som lyste starkare än alla andra i den marängvita galaxen. Gareth Bale hade gjort ett mål som inte går att göra, av bara farten gjort ett till och återigen haft en avgörande roll i den största titeln som delas ut varje klubblagssäsong.

Backar vi bandet bara några månader så hade Real Madrid-supportrar och, vad det verkar, även sportslig ledning fått nog av walesarens skadejournal. I flera säsonger har skadorna avlöst varandra och jag vill minnas att någon räknat ut att att Gareth Bale sedan ankomst till Real Madrid varit skadad och otillgänglig för spel i över 40 procent av lagets alla matcher. Det pratades om att återvända till Tottenham och Premier League och den knappa miljarden som Florentino Perez slantade upp för fem år sedan skulle bli svår att få tillbaka. Men det var hur som helst dags att göra sig av med Gareth Bale. Andra tongångar idag, misstänker jag.

Annons

Jag påstår inte att hans marknadsvärde sköt i höjden igen igår kväll eller att han blir immun mot framtida skador på grund av hjälterollen i finalen mot Liverpool. Men jag är däremot ganska övertygad om att vad som nu än händer med Bale så kommer han för alltid ha en betydande, stor och respekterad plats i den så anrika och mäktiga Real Madrid-historien.

Och vi objektiva utomstående som följer den här nivån av fotboll från soffan med ännu svajigare baksidor än Bale fick ännu en påminnelse om att han faktiskt varit med och gjort fantastiska saker på fotbollsplanen ganska länge nu. Vem minns inte frisparkarna från genombrottstiden i Southampton? Matcherna mot Inter med Tottenham i Champions League där han gjorde hattrick på San Siro och skickade Maicon med taxi mot pensionen? Löpningen, målet och vrålet i finalen 2014 mot Atlético Madrid? Wales fantastiska EM 2016 med Bale som centralfigur? Och så nu då, igen, tungan på vågen i sin fjärde (!) Champions League-titel med ett av de sjukare finalmål jag någonsin sett.

Annons

Jag råkar vara född samma år som Bale, 1989, och satt igår kväll och verkligen letade efter motbud till vem som i vår (ganska deppigt) svaga årskull förtjänar adjektivet störst mer än honom. Thomas Müller är det bästa jag kommer på, och kanske går det att argumentera för att han ska nämnas före Bale, men efter igår så tippar det trots tyskens VM-guld och 10 mål i samma turnering (utöver alla hundratals titlar med Bayern München) över till Bale lik förbannat. Jag kanske är kvar i finalstunden och aningen snabb med de stora orden, men herregud, fotboll är känslor och den här morgonen känner jag såhär! Folk får gärna komma med andra förslag, men jag har svårt att se någon född 1989 toppa Gareth Bale och vad han uträttat på en fotbollsplan.

Huruvida någon ska tituleras bäst eller näst bäst eller tredje bäst eller whatever – jag konstaterar i alla fall med glädje att Gareth Bale fick sin revansch, sitt frimärkesmål och sin plats i den moderna fotbollshistorien.

Annons

XXX

Att Liverpool inte fick chansen att ha sin bästa spelare i spel mer än en halvtimme kändes ovärdigt både finalen och Mohamed Salah själv. En så snöplig skada och inte bara förminskades Liverpools möjligheter att vinna titeln, i egyptierns tårar fanns också en uppenbar oro för det VM som stundar. Jag tror att en hel fotbollsvärld unnar Salah och hans axel ett snabbt tillfrisknande.

XXX

Hur sov Loris Karius inatt? Värsta tänkbara stund att tvåla in ett skott från 28 meter. Brr!

Publicerad 2018-05-27 08:11

Kommentarer

Visa kommentarer

Arkiv

Annons
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto