Medan Cristiano Ronaldo gör sig hemmastadd i Turin och Malcom tar connection-flighten från Rom till Barcelona väntar jag fortfarande på att en rad pjäser ska flyttas på det oändligt stora schackbrädet som är den europeiska toppfotbollen. För precis som med tränarkarusellens synergier innebär en stor spelarövergång från en klubb till en annan att såväl pengar som startplats som krav på en eller två ersättare frigörs. Då ska nästa dominobricka falla och nu börjar det så smått bli bråttom.
Snart skriver vi augusti i kalendern och blott en dryg månad återstår av transferfönstret i alla de stora europeiska ligorna förutom i Premier League där fjuttiga två veckor återstår. De engelska klubbarna röstade frivilligt igenom att stänga fönstrets inåtriktning pre ligastart, ett fräscht och välkommet beslut som jag lovar att fler länder kommer följa framöver.
None the less saknar jag dock en rad aktioner på marknaden och nedan listar jag bara några av dem.
Hur ska till exempel Manchester United svara på Manchester Citys och inte minst Liverpools kapprustning? Även Tottenhams redan ifjol slagkraftiga trupp ser ut att bli intakt och Arsenal startar den här säsongen med Aubameyang och Mhikitaryan på plats från start.
Visst är Fred en kanonvärvning, men med en Martial som uppges vilja lämna tycker jag offensiven ser ut att stå sig oerhört slät med bara Lukaku, Rashford och Alexis Sánchez som alternativ i sista tredjedelen.
Mittbackar finns det en hel uppsjö av, men ändå känns inte United tillfreds. Det hattades något oerhört vad gäller mittlåskonstellationer ifjol och under torsdagen rapporterades det om att man fått ett bud på över 600 miljoner kronor förkastat av Leicester på den store succéspelaren från VM, Harry Maguire. Jag är skeptisk till att en Maguire gör någon konkret skillnad på hur de kommande två, tre säsongerna slutar utan tycker snarare Mourinho illa kvickt borde ta in både en och två högkvalitativa spelare i offensiv riktning. Att Malcom missades kändes märkligt.
Manchester Uniteds väg tillbaka till högst upp på pallen kanske inte heter Robert Lewandowski, men den store polacken har varit ryktenas man en väldigt lång tid nu. Vill Bayern ha en adekvat prispeng för honom är det i sommar han ska säljas, Dortmund har redan uttalat intresse för en comeback och Real Madrid har både lucka och deg, men något i mig säger mig att Bayern tar ett sällan skådat felbeslut här och håller fast vid Lewandowski en säsong för länge. Inte nödvändigtvis direkt kopplat till kommande resultat det närmsta halvåret, men över en längre tidsaspekt kanske det är dags att på riktigt börja fasa ut Lewa, Robben, Ribery och kanske låta Thomas Müller vara ensam “gamla goda Bayern”.
Sommarens största övergång är utan tvekan Cristiano Ronaldo till Juventus, men en transfer som absolut kan toppa den – i alla fall vad gäller transfertsumma – är om Lazio faktiskt säljer sin serbiska juvel Sergej Milinkovic Savic. Det har pratats om en och en halv miljard, Real Madrid och nu senast Chelsea. Redan innan VM stod alla stora drakar på rad, men ännu seglar mittfältaren under ljusblå Rom-flagg.
Med tanke på tappet av just Ronaldo lär Real Madrid hålla extra hårt i sina stjärnor på mittfältet och då kan risken för utebliven speltid bli marängernas fall i jakten på Milinkovic Savic. Kanske blir det i sådana fall Sarris lycka som skulle kunna formera ett centralt mittfält med Milinkovic Savic framför Jorginho och N’golo Kanté, förutsatt att den lille guldmakaren från Frankrike blir kungsblått trogen. Herregud, vilket mittfält.
För inte fa-an kan Sergej Milinkovic Savic bli kvar i Lazio? Och kan de randiga Milano-lagen göra något för att kontra Roma, men inte minst Juventus aktivitet? Det snackas om Morata till Milan, men jag får i alla fall inte ihop i mitt huvud hur den affären ska kunna gå i lås utan att Milan slår fler knutar på en redan trasslig ekonomi. Frågorna är många i Serie A!
Real Madrid kommer man alltid tillbaka till hur man än vrider och vänder på en silly season-sommar, men just denna gång är det såklart extra svårt att inte landa i den spanska huvudstaden. Det finns ingen ersättare till Ronaldo och det ska bli oerhört intressant att se hur president Perez väljer att förhålla sig till det.
Eden Hazard är mångas favorit till att försöka fylla luckan Ronaldo lämnar efter sig. Andra påstår att Cavani är det hetaste spåret vad gäller nyförvärv och att Isco (äntligen) får sin slutgiltiga ordinarie och otvivelaktiga startplats. Men det har även snackats Kylian Mbappé, Robert Lewandowski och ovan nämnde Sergej Milinkovic Savic. Det är heller långt ifrån tvärsäkert hur det blir med vare sig Bale eller Benzema och skulle fler bokstäver lämna från BBC-trion, då får vi nog räkna med att Real Madrid kommer vara högljudda på auktionen hela vägen in på sista minuten nästa månadsslut.
På tal om Karim Benzema så dök snacket upp om en återförening med Carlo Ancelotti, numera i Napoli. Men president De Laurentiis var tydlig med att Benzemas stjärna är på nedgång och att fransmannen inte har i ljusblått att göra. Frågan är då vad Napoli faktiskt ska göra? Simone Verdi landades efter en utdragen process, men det är knappast en spelare som nämnvärt förändrar slagkraften i Napoli. Dessutom är trojkan Callejon, Hamsik och Mertens alla över 30 – något som torde tala för antingen kvalitetstapp, ökad skaderisk eller ett försäljningsläge med ganska kort bäst före-datum.
När Napoli landade Carlo Ancelotti kändes det som att man menade allvar, men nu har det som lovade så mycket snarare börjat kännas som en uppgiven titelstrid och snarare en air av Vi tar det lite som det kommer.
Andra namn som gett utslag på min semesterradar är såklart Lyons stora stjärna Nabil Fekir – som varit i princip klar, klar, snart klar och inte klar för Liverpool typ tre gånger om. Jag kan för mitt liv inte tänka mig att 25-åringen spelar för Lyon i september, men å andra sidan börjar Liverpools sista tredjedel bli rejält befolkad efter Shaqiris ankomst. Kanske är det Fekir som Manchester United borde gå efter?
Att Vincent Janssens utlån från Tottenham till Fenerbahce övergår till en permanent transfer är sommarens största gäspning och att Erdal Rakip går på lån till Trabzonspor efter noll spelade sekunder i Crystal Palace känns både ledsamt och faktiskt lite upprörande. Hur – hur – kan man som spelare och agent hoppa på en deal där klubben som “vill ha dig” (Benfica) direkt tänker låna ut dig och den klubben (Crystal Palace) i sin tur onekligen inte är intresserad av dina tjänster? Hur hamnar man ens i en sådan sits? Säger det inte pang direkt i Turkiet nu befarar jag att Rakip mycket väl kan bli nästa stora allsvenska profil som får ut typ nada rent sportsligt på sitt utlandsäventyr.
En annan gammal MFF-spelare som lyckats betydligt bättre i utlandet hittills är Emil Forsberg, men de intensiva flyttryktena från förra sommaren och inte minst i vintras tycks ha svalnat rejält. Anledningen till det är nog en mix av en relativt svag säsong, en skyhög prislapp, ett inte alltför övertygande VM och ett Leipzig som efter tappet av Naby Keita garanterat håller hårt i sina juveler för att inte riskera att vittra sönder inifrån när man nu är så nära att på riktigt etablera sig i toppen. Personligen ser jag dock gärna Foppa någon annanstans än i rödvitt kommande säsong.
Vad väntar ni på denna silly season-sommar?