Han är världens bästa målvakt

I fallet Marc-André ter Stegen så har det i vissa kretsar pratats om “en av världens bästa målvakter” i över ett år, kanske rent av närmre två, men frågan är om inte insatsen mot Borussia Dortmund tidigare i veckan skingrade alla tvivel och skickade honom högst upp på listan, i alla fall om vi lägger till asterisken “just nu” till omdömet världens bästa målvakt.

Men i andra kretsar har Tysklands landslagstvåa aldrig ens varit uppe för diskussion.

Detta måste få ett slut.

För mig är ter Stegen en mer eller mindre komplett sista utpost. Hans spetsegenskap eller USP har alltid varit spelet med fötterna och jag minns så väl hur imponerande det var att bara från några meter se honom på träningsplanen i Mönchengladbach stå och skicka sextiometerscrossar på läpp efter läpp. Men spelet på linjen, reflexerna och speluppfattningen är nu att likställa med nivån hans fötter håller. Det är kanske inte den fysiskt mest skräckinjagande målvakt jag skådat, men det är länge sedan han visade någon form av osäkerhet i luftrummet och vad gäller risktagande i spelet så har hans framgångskurva tvärtemot hans landslagskollega gått åt helt rätt håll de senaste säsongerna.

När Alisson i Liverpool går skadad, Ederson i Manchester City inte gjort en kanonmatch på hur (?) länge, redan nämnde Neuer har en bra bit kvar till fornstora dagar och Jan Oblak har slutat hålla nollan är det kanske inte så konstigt att kalla Marc-André ter Stegen för världens just nu bästa målvakt, men jag tycker ändå inte att hans aktie lyft välförtjänt högt i Sverige.

Är det Messis lyskraft som får alla andra Barcelonaspelare att hamna i skuggan? Är det att han spelar i just Barcelona som får folk att landa i att han “inte behöver göra speciellt mycket” under en säsong? Är det att han ännu inte blivit det givna valet i Joggi Löws landslag som gör att man inte riktigt räknar in honom i skaran som brottas om att vara herren på täppan?

Just målvakter är alltid speciella att diskutera. Dels eftersom folk har så olika preferenser i vad som är viktigast för en målvakt och dels för att det är svårare att separera dem från sina lag än vad det är med utespelare. Om man ser på hållna nollor som gjorda mål är det betydligt svårare för målvakter i sämre lag att tävla med målvakterna i de bättre lagen trots att keeprarna i sämre lag många gånger kanske står för bättre prestationer än kollegorna i storlagen.

Men alldeles oavsett vilka egenskaper man föredrar framför andra tycker jag det är dags att unisont ge ter Stegen det erkännande han verkligen förtjänar. Jag vet att vi lex Messi eller Ronaldo aldrig kommer att nå något konsensus kring vem som faktiskt är världens bästa målvakt vare sig det handlar om “över lag” eller “just nu”, men jag tycker i alla fall att vi en gång för alla lämnar Manuel Neuer bakom oss, på allvar omvärderar David De Gea och sist men inte minst lyfter på hatten för Keylor Navas. Costa Ricas finest är en otroligt bra målvakt han också.

Världens bästa målvakter heter inte Buffon, Courtois eller Hugo Lloris. Pickford, Donnarumma och Kepa då? Nej, inte det heller. Världens bästa målvakter heter Alisson, Ederson, Marc-André ter Stegen och Jan Oblak och just nu är tysken bäst av alla.

Folk kan komma med hur många invändningar de vill, att motståndet den här gången hette Litauen och Serbien och så vidare, men när man spelat 160 landskamper över 16 år så har man givetvis mött lag från båda ändarna av världsrankingen, ibland heter dem Andorra och ibland heter dem Frankrike. 93 mål på dessa matcher ger Cristiano Ronaldo målsnittet 0,58 och det är när man ställer honom mot andra “likvärdiga” landslagsanfallare som den siffran mer och mer ter sig sensationellt bra.

För i jämförelse med motsvarande spelare i Europa sedan år 2000 så blir siffrorna mer begripliga. Vår egen Ronaldo, Zlatan Ibrahimovic, gjorde 62 mål på 116 landskamper och tackade för sig med ett målsnitt i Blågult på 0,53. Visst, jag köper argumentet att Sverige under Zlatans era totalt sett varit ett sämre lag än Portugal, men varje år? Nja, knappast. Dessutom är jag väldigt skeptisk till att Ibrahimovic hade höjt sitt målsnitt på ytterligare 44 landskamper, rimligare att tro är att det snarare sjunkit till under 0,5.

Om vi jämför med Ronaldos gamla lagkamrat i Manchester United, Wayne Rooney, då? Englands genom tiderna bästa målskytt skrapade på 120 landskamper ihop 53 mål och det inte allt för smickrande snittet 0,44 så Rooney är bara att glömma. Spanien, Italien eller Frankrike? Finns det ingen där som kan hota? Nej, faktum är att ingen av dessa etablerade maktfaktorer fått fram en notorisk målskytt som i närmre 15 år varit självklar längst fram i landslagets startelva. Konkurrensen är så klart hårdare i dessa länder än i många andra, men bara för att ni ska förstå det relativa i frågan så är Thierry Henry Frankrikes bästa målskytt genom tiderna med sina 51 mål på 123 landskamper. Olivier Giroud är trea på 36.

Italien? I modern tid är Roberto Baggio och Alessandro Del Piero landets främste målskyttar i landslaget med 27 strutar vardera, Luigi Riva toppar listan på 35.

Kom dock ihåg, självklart finns det spelare som på 20, 30 landskamper kommit upp i Ronaldos snittsiffra och till och med passerat den, men alla med under 100 landskamper kan komma tillbaka med sina papper när de nått tresiffrigt och så ska jag givetvis räkna in dem då. Harry Kane är ett bra exempel på detta. 26-åringen från Tottenham har på sina 41 första landskamper smällt in 26 mål och det finfina snittet på 0,63 är brutalt. Wayne Rooney lär inte vara Englands främste målskytt genom tiderna speciellt många år till, men hand upp på den som tror att Kane kommer hinna med 119 landskamper till och nästan 70 kassar.

Vad gäller Spanien så tycker jag David Villas 59 mål på 98 landskamper för Spanien ändå ska nämnas här, ett målsnitt på 0,60 med så många matcher är trots allt värt respekt.

Tyskland är en annan verkligen etablerad världsnation och resultaten som man gjort på den här sidan millenieskiftet kan ingen ifrågasätta. Men det är Miroslav Klose som verkligen sticker ut vad gäller målskytte och hans 71 på 137 (0,53) är förvisso bra, men ändå inget hot för Portugals målmaskin.

Robert Lewandowski kanske någon vill föreslå? Polens främste målskytt i historien har stått för 57 mål på 108 landskamper och behöver absolut inte skämmas över sitt målsnitt på 0,53, men det är ändå en bra bit ifrån Ronaldo. Jag tycker dock att Robbie Keane förtjänar ett hedersomnämnande som, trots att han tillhörde det sämsta landslaget av alla som hittills räknats upp (Irland), lyckades ta sig in i målprotokollet 68 gånger på 146 landskamper och med det skaffa sig snittet 0,47.

68 mål är också vad Ronaldos stora antagonist och rival i alla tänkbara sammanhang skrapat ihop i sin landslagsdress. Lionel Messi har dragit på sig den ljusblå och vitrandiga tröjan 136 gånger (målsnitt 0,5) och även fast det till argentinarens fördel skiljer två år mellan dessa herrar tror jag nog världens bästa Messi får svårt att matcha Ronaldos landslagsfacit när skorna någon dag ska läggas på hyllan.

Så då kanske ni undrar om det inte finns någon som från den moderna fotbollen kan matcha Stålmannen från Madeira? Ali Daei får ursäkta, men det finns faktiskt en spelare som brottar sig in på listan. Didier Drogba gjorde på sina 104 landskamper för Elfenbenskusten 65 mål och med snittet 0,63 ligger till och med Crickan i lä. Hatten av!

Däremot så vågar jag lova att Cristiano Ronaldo senast under EM nästa år kommer att nå den smått ofattbara 100-gränsen vad gäller landslagsmål. Och i tider av en övermättad marknad vad gäller skrattretande och bisarra låtsasrekord ska det inte underskattas att man för en gångs skull kommer att ta sig för pannan, skaka på huvudet och tyst för sig själv viska “herregud…”.