Tillbaka efter julledighet med allt vad det innebär. Det var inte så många nya ansikten denna omgång, men det blev ändå lite förändringar jämfört med hur vi avslutade höstsäsongen. Ett par lag hade bytt tränare, något lag testade en 3-5-2, en potentiell tråkmatch slutade med tre mål och tre utvisningar inom loppet av en halvtimme, något lag tyckte det lät som en hipp idé att testa fyra danskar på plan. Och vi fick se Harry Redknapp käka franskt halvtidskrubb.
Ajaccio – Auxerre 2-1
0-1 Oliech (14′)
Rött kort Le Tallec (21′, Auxerre)
1-1 Eduardo (26′)
2-1 Diawara (32′)
Rött kort Bouhours (40′, Ajaccio)
Rött kort Maire (42′, Ajaccio)
Vad har hänt med Ajaccio?! Laget vann blott en av de nitton första tävlingsmatcherna, men efter det har man fyra raka segrar och det är helt obegripligt med tanke på hur dåligt de spelar. Försvarsspelet var lika uselt som det brukar när Oliech kunde lägga in 1-0 i öppen bur, men efter Le Tallecs utvisning (som var lika tveksam som Bouhours dito) så hade Auxerre ingenting att säga till om. Ajaccio började trycka på, satte två bollar och Auxerre fick inte något som helst anfallstryck i andra halvlek. Auxerre har nio förluster på de tretton senaste matcherna.
Nancy – Lorient 2-2
1-0 Moukandjo (13′)
1-1 Coutadeur (61′)
1-2 Campbell (81′)
2-2 Sané (82′)
Visst, Lorient tryckte på som attans i andra halvlek och skulle bara vinna matchen med det övertaget de hade, men det som räknas är ju ändå målen och där är Lorient för fysiskt veka i många situationer, både framåt och bakåt. När Arsenallånet Campbell satte 2-1 med en Henrybredsida i bortre skulle ju det vara spiken i kistan, men man lyckades inte hålla ledningen i en enda minut. Lorient är på väldigt många sätt “Frankrikes Arsenal”.
Bordeaux – Valenciennes 2-1
1-0 Jussiê (6′)
2-0 Maurice-Belay (11′)
2-1 Kadir (53′)
Rött kort Isimat-Mirin (62′, Valenciennes)
Efter Nancys hyggligt fina framgångar med 3-5-2/5-3-2 samt faktumet att Gillot har två offensivt duktiga ytterbackar i Trémoulinas och debutanten Mariano så valde även Bordeaux att testa sig på denna formation som oftast blev en 5-3-2. Det såg helt okej ut, det var bara farligt de gångerna som ytterbackarna kom fram. Trémoulinas slog ett inlägg till 1-0 och Mariano gjorde detsamma till 2-0. Framförallt Trémoulinas var riktigt bra matchen igenom, Mariano hade vissa problem i defensiven men det fanns mycket gott att ta av även där. Efter målen hade Bordeaux bra kontroll på resten av första halvlek, men tappade greppet i andra. Hade inte Valenciennes fått (en hård) utvisning hade de troligen kvitterat. Sista halvtimmen blev mest en lång väntan på slutsignalen.
Brest – Nice 1-0
1-0 Ben Basat (6′)
Som vanligt när ett lag tar en tidig ledning så blir de lite passiva efter ett tag, man vet inte riktigt hur man ska reagera. Trycka på eller ta det lite lugnare? Brest valde det senare, varje poäng är för värdefull för att de ska ha råd att chansa. Nice fick dominera i en timme efter målet, men som vanligt den här säsongen så kommer man fram till lägena, men saknar helt pondusen för att trycka in bollen. Om Nice “bara” hade haft en Giroud hade laget troligen legat på den övre halvan av tabellen. Nice orkade dock inte hålla uppe ångan hela matchen, utan de sista tjugo minuterna kunde Brest andas ut.
Caen – Rennes 0-2
0-1 Kembo Ekoko (20′)
0-2 Montaño (65′)
En hyggligt jämn match där det i resultatkolumnen blev tydligt att Rennes är ett topplag och Caen inte får med sig någonting nuförtiden. Caen spelade livligt de första 20 minuterna, men sedan kom 0-1 och man reste sig inte förrän under de sista tio minuterna, även om inte heller Rennes var särskilt bra. Dyr seger för Rennes som fick både Pajot och Boukari skadade. Caen rinner rakt nedåt i tabellen, det kommer att sluta med att de får spendera nästa säsong i Ligue 2 om de inte skärper sig rejält.
Dijon – Evian 3-1
Rött kort Tié Bi (18′)
1-0 Corgnet (42′)
2-0 Jovial (50′)
3-0 Jovial (55′)
3-1 Sagbo (75′)
Corgnet och Jovial målskyttar, såklart. De har stått för 16 av lagets 23 mål den här säsongen. Det här var annars en match där Evian tyckte de fick en mängd domslut emot sig, trots att Dijon borde fått en straff i slutet, och det har präglat diskussionerna såhär i efterhand. Det var ändå en rättvis seger. Fyra danskar i Evian räckte inte den här gången, målvakten Andersen gjorde snarare sitt bästa för att låta Dijon vinna.
Montpellier – Lyon 1-0
1-0 Giroud (61′)
Lyon kom aldrig in i det, mycket på grund av att man tvingades spela med två mittfältare (Gonalons och Fofana) tillsammans med två juniorer (Umiti och kopiera-klistra-in Kolodziejczak) i backlinjen. Man fick aldrig någon stabilitet i spelet utan mittfältet tvingades gå ned för att hjälpa backlinjen, så de gångerna man vann boll hade man en lång väg upp till motståndarnas straffområde. Montpellier hade inga större bekymmer med att dominera matchen. Att det bara blev 1-0 är underligt. Lyon har inte styrka nog för att vinna titeln det här året, frågan är hur länge Montpellier orkar hålla ångan uppe?
Paris SG – Toulouse 3-1
1-0 Nenê (37′)
2-0 Pastore (55′)
3-0 Nenê (67′)
3-1 Braaten (87′)
Ni ska veta att det är i princip omöjligt att göra tre mål på Toulouse. De lägger sig alltid med tio spelare på rätt sida om bollen, men PSG verkar gilla att möta Toulouse då man slog dem med exakt samma siffror även i höstas. PSG dominerade matchen igenom trots att Ancelotti startade utan någon renodlad anfallare. Bra start för Ancelotti, men han har fortfarande det svåra jobbet framför sig. Även Kombouaré lyckades få lagets offensiv att glimra under enstaka matcher, det svåra är att få dem att spela såhär varenda match. Vi får ändå applådera lagets stundtals briljanta fotboll.
Saint-Étienne – Sochaux 1-0
1-0 Zouma (77′)
För att försöka harkla sig kvar valde Sochaux att spela betydligt mer defensivt än vad vi är vana att se dem. De ville ligga rätt i positionerna och hoppas på några kontringstillfällen. Man fick visserligen några lägen, men Saint-Étienne lyckades ändå omvandla allt bollinnehav till en seger till slut via den 17-åriga backen Zoumas sena segermål. Man måste dock kritisera Sochaux’s tränare Bazdarevic som bänkade både Peybernes och Corchia, de två överlägset bästa försvarsspelarna.
Marseille – Lille 2-0
1-0 Rémy (61′)
2-0 Rémy (83′)
Det gäller att välja sina tillfällen rätt. Harry Redknapp (som kollade Rémy, men ärligt talat mest njöt av halvtidskäkandet) och Chelseascouter (som kollade Hazard) var på plats denna kväll och det var ju Rémy som var den stora vinnaren. Marseille hade första halvlek under kontroll, Lille lämnade stora luckor i försvaret och Marseille behövde inte anstränga sig för att få längd på sina anfall, men man slarvade för mycket i de avgörande momenten. Andra halvlek blev lite mer öppen, men då vaknade Rémy till liv. Sjätte nickmålet för säsongen (bara Fletcher i Wolves är lika bra i Europas toppligor) och sedan en boll i öppet mål gör nu att Rémy ligger tvåa i skytteligan. Hazard missade ett gyllene läge när ställningen fortfarande var 1-0, men gjorde ändå en godkänd insats. Lilles första förlust i ligan sedan mitten av augusti. Marseille? Har vunnit åtta av de nio senaste tävlingsmatcherna (den nionde var en oavgjord match).
Omgångens bästa: Jovial (Dijon). Rémy i all ära, men Jovial gjorde två mål, en assist och hade även en boll i virket. Strålande värvning som mycket väl kan bli avgörande för om Dijon får stanna kvar.
Omgångens sämsta: Tié Bi (Evian). Fick komma in i den 11:e minuten, utvisad i den 17:e.
Omgångens mål: Nenê 3-0 (6.10 in)
Omgångens Kim: Källström. Bäst i Lyon. Alltid lika arbetsvillig och stabil.
Omgångens elva
Nenê (PSG) – Jovial (Dijon) – Rémy (OM)
Bauthéac (Dijon) – Sissoko (PSG) – Corgnet (Dijon)
Trémoulinas (Bordeaux) – Sakho (PSG) – Zouma (ASSE) – Bocaly (Montpellier)
Elana (Brest)
/J
https://twitter.com/#!/jonas_hansson