Årets franska spelare: Franck Ribéry (FC Bayern München)
Det blev bara en pokal i DFL-supercupen, en förlorad CL-final och en tidig utslagning i EM-slutspel. Ett misslyckat 2012. Trots detta gjorde Ribéry vad han kunde, det var inte hans fel att både klubblag och landslag inte levde upp till förväntningarna. På runt 60 startade tävlingsmatcher blev det 44 “poäng” under 2012. Han är dessutom den klart viktigaste offensiva spelaren i landslaget, där han överglänser Benzema varenda match.
Årets unga franska spelare: Rémy Cabella (Montpellier HSC)
Cabella fick chansen i startelvan när Belhanda spelade Afrikanska mästerskapet. Cabella kom in från bänken och satte avtryck direkt, något jag skrev om redan i februari. Efter det har han fortsatt att växa och han är numera Montpelliers stjärna, samtidigt som han börjar att klä sig i matchavgörarrollen. Cabella har varit en av Ligue 1:s bästa spelare under det här året, förhoppningsvis kan han undvika att hamna i Belhanda-fällan som en spelare som slutar att utvecklas, och istället göra ett vettigt klubbval till sommaren.
Årets franska klubb: Montpellier HSC
Det här var enkelt. Trots en tung bakfylla från Ligue 1-guldet så har Montpellier visat karaktär under den senaste månaden. Att dessutom ta klubbens första ligaguld någonsin framför ögonen på Paris SG var en bedrift som fortfarande är svår att förstå. Ett mittenlag “ska” inte kunna hålla en så hög nivå under en hel säsong.
Årets franska mindre klubb: US Créteil-Lusitanos
När 2012 började låg Créteil på nedflyttningsplats i Championnat de National, den tredje högsta divisionen. Efter en strålande vår tog man sig upp till mittens rike, och den här säsongen har börjat med 13 segrar och en oavgjort på 16 matcher. Det betyder självklart en fin serieledning i samma division som man höll på att åka ur förra året. Tränaren bakom det hela är 43-åriga Jean-Luc Vasseur, tidigare ungdomstränare i PSG, som är inne på sitt första uppdrag som huvudtränare. Det är antagligen inte det sista ni hör om honom.
Omgång 17
Nice – Rennes 1-0
Rött kort Kana-Biyik (Rennes, 53′)
Rött kort Jebbour (Rennes, 65′)
1-0 Cvitanich (Straff, 66′)
“Fuskarna vann” sa Rennes’ alltid lika frispråkiga tränare Antonetti. Anledningen var att bägge gula korten på Kana-Biyik var mycket tveksamma, samt att han tyckte att Bauthéac filmade till sig en straff plus en utvisning för nyss inbytta Jebbour. Jebbour fick snabbt sin avstängning borttagen, och därmed visade även fotbollsförbundet att domaren tog fel beslut, även om det vid en första anblick såg ut som att Jebbour tryckte bort Bauthéac från en klar målchans.
Matchen? Rennes hotade på fasta situationer, men Nice kändes ett snäpp starkare. Nice ligger nu sjua i tabellen, bara en poäng ifrån Europa League-spel. Där ser man var ett par-tre segrar på kort tid kan lyfta ett lag.
Valenciennes – Paris SG 0-4
0-1 Ibrahimovic (28′)
0-2 Ibrahimovic (49′)
0-3 Ibrahimovic (53′)
0-4 Lavezzi (82′)
Valenciennes försökte att ge Paris SG en svår match. Man satte hög press, spelade med ett brett lag och visade upp en hög ambition i sitt spel. När man däremot fick 0-1 emot sig, då var man ett slaget lag. Man blev bestraffade för ytorna som uppstod när man tryckte fram laget och ett effektivt Paris SG kunde till slut vinna komfortabelt. Samma Paris SG som förövrigt gjorde fyra mål i bortamatchen mot Valenciennes även ifjol, i en galen match som slutade 3-4.
Lille – Toulouse 2-0
1-0 Basa (55′)
2-0 Payet (83′)
Två lag med krisstämpel. Lille skulle bevisa att Landreau-grejen var bortglömd, och Toulouse hade bara tagit fyra poäng på de sex senaste matcherna. Den här gången var det ett mål på en fast situation samt Payets fina mål som avgjorde, men det kunde ha slutat hursomhelst. Toulouse verkade dock sakna tanke med sitt anfallsspel, som oftast bara var platt och ineffektivt. Lite andrum för Lille, medan Toulouse nu får måste kriga sig in till vinteruppehållet och hoppas på någon eller några ströpoäng.
Ajaccio – Reims 2-0
1-0 Mutu (31′)
2-0 Självmål (77′)
Reims hade bollinnehavet och avsluten, men Ajaccio gjorde en laginsats blandat med Mutus egenskaper som gjorde att segern var rättvis. Precis som med Toulouse, så har Reims en usel form just nu. Efter en fin start på säsongen så lyser bristen på kvalitet igenom. Bli inte förvånade om Reims åker ur Ligue 1 redan efter en säsong. Man gjorde ett så bra transferfönster som man bara kunde i somras, men det verkar inte räcka till. Åtminstone inte för stunden.
Brest – Montpellier 1-2
1-0 Ben Basat (14′)
1-1 Självmål (21′)
1-2 Utaka (57′)
Jag skrev om Brest och matchen här. Brest började bra, men sedan fick Montpellier in ett mål och då jämnades matchen ut. När Montpellier sedan satte 1-2 så var Brest för dåliga för att ha ett ordnat och bra anfallsspel.
Évian – Troyes 2-0
1-0 Barbosa (30′)
2-0 Barbosa (71′)
Det var stora snödrivor intill planen, men det brydde sig inte Évian om. Har man en hemmamatch mot ligans sämsta lag, som dessutom inte ens kom upp till de nivåerna där man åtminstone brukar bjuda på underhållande spel, så vinner man. Skottstatistiken 22-5 var talande för matchbilden, även om det krävdes att ligans näst äldsta spelare Barbosa skulle kliva fram med två stenhårda avslut för att få till en seger.
Lorient – Sochaux 2-0
1-0 Traoré (44′)
2-0 Koné (53′)
När det är en såhär pass jämn match så är det bara två saker som kan avgöra: slump eller spetskvalitet. Lorient litade på det sistnämnda. Alain Traoré visade augusti-september-form igen och han låg bakom precis allt som Lorient hade i anfallsväg. Sochaux gjorde vad de kunde, men spelarmaterialet är inte bättre än såhär.
Lyon – Nancy 1-1
0-1 Loties (74′)
1-1 Bastos (83′)
Nancy kom till spel med en 5-4-1. Som om inte det vore nog så var dessutom de centrala mittfältarna två stycken före detta mittbackar. Med andra ord: fem stycken mittbackar i startelvan. Lyon såg inte ut som Lyon 2012/2013, utan snarare Lyon 2011/2012. Man hade problem att få till ett vettigt spel, och Nancy kunde hota på fasta situationer. Istället fick Lyon sätta hoppet till en individuell prestation och den här gången var det Bastos som fick till ett välplacerat skott. Ett skadedrabbat Lyon fick dessutom ännu fler potentiella avbräck inför seriefinalen mot Paris SG på söndag.
Bastia – Marseille 1-2
0-1 Valbuena (15′)
0-2 A.Ayew (Straff, 70′)
1-2 Modeste (82)
Matchen spelades inför tomma läktare på grund av Bastiafansens beteende under Korsikaderbyt i slutet av oktober, och Bastia kommer fortsätta att få spela hemmamatcher inför tomma läktare på obestämd framtid. Fotbollsförbundet tycker helt enkelt inte att Bastia kan garantera säkerheten för åskådarna och spelarna. När det inte finns några folk på läktarna (även om Bastiafansen höll god låda utanför arenan), så blir det lätt att det kan bli en energifattig match. Marseille orkade iallafall göra det till en någorlunda normal bortamatch, man tog ledningen, kontrollerade okej och lyckades hålla tätt, mycket till stor del beroende på att Bastia inte gav någon bra prestation i första halvlek. Bastia borde dock ha fått en straff vid ställningen 0-1.
Bordeaux – Saint-Étienne 0-0
Två lag som vill hänga med där uppe i tabellen. Skadeproblematik hos Bordeaux och dålig form hos Saint-Étienne gjorde att spetskvaliteten för att göra mål saknades i bägge lagen. Saint-Étienne hade dock ett klart grepp om matchen, bland annat träffade Ghoulam ribban och Aubameyang höll på att skaffa sig friläge några gånger, men trots den öppna matchbilden så slutade det oftast med att näst sista- eller sistabollen var felslagen.
Tabell: Omgång 17
Omgångens bästa: Ibrahimovic (Paris SG). Gjorde inte mycket väsen av sig i spelet mot Valenciennes, men tre mål är tre mål är tre mål.
Omgångens sämsta: Ilan (Bastia). Okej, man mötte visserligen Marseille, men Ilan har haft svårt att visa upp några fotbollskunskaper sedan han anlände från Ajaccio i somras. Då var han tänkt som en ordinarie anfallare. Nu lär Bastia vara glada om någon kan tänka sig att ta över hans kontrakt.
Omgångens Kim: Ibrahimovic (Paris SG). Se ovan.
Omgångens mål: Valbuena 0-1 (Bastia – Marseille). Det var några fina avslut den här omgången. Payet och Traoré är två exempel, och vill man gå in på den mer humoristiska biten kan man även nämna Martials självmål. Valbuena lyckades dock med ett svårt tekniskt nummer, samtidigt som han fick det att se enkelt ut.
Omgångens elva (4-2-3-1)
Ibrahimovic (Pa)
Payet (Li) – Valbuena (Ma) – Lavezzi (Pa)
Barbosa (Év) – Digard (Ni)
Trémoulinas (Bo) – Medjani (Aj) – Angoula (Év) – Fanni (Ma)
Ahamada (To)
Kommentar: De offensiva spelarnas omgång. Cabella och Traoré är två exempel på spelare som hade kommit med om det hade varit en “normal” omgång. Ahamada fick revansch efter en tyngre period, även om han släppte in två (otagbara) mål.
/J