Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Omgång 21: Europas yngsta lag imponerar

“Men du gillar väl ändå inte Ligue 1? Det är ju bara en liga där de bästa spelarna lämnar så fort de blivit bra?”.

Det är nog en av de vanligaste meningarna jag får höra, efter “Vad tycker du om Zlatan?” och “Hur bra är spelaren X?”. Det är sant att det är en stor spelaromsättning. Ligue 1 kan inte bli världens bästa liga, och därmed aldrig behålla sina bästa spelare, och det finns många orsaker till det. Skatterna är för höga, det saknas en hype kring ligan, det finns ingen tradition i andra länder av att följa fransk fotboll och därmed blir det inga stora TV-rättighetspengar, klubbarna har problem i Europacuperna, landslaget går dåligt, med mera.

Paris SG kanske kan ändra på detta, men sedan QIA tog över klubben så har man bara spenderat 10% av sina transferkostnader på spelare baserade i Frankrike. Sedan september 2011 har de värvat en (1) spelare baserad i Frankrike: Ronan Le Crom. Känner du inte igen namnet? Det är inte särskilt underligt eftersom det är deras 38 år unga fjärdemålvakt. PSG värvar helt enkelt inte spelare från Ligue 1, trots Matuidis succé. Därför är det svårt för de andra klubbarna att ta del av PSG:s pengar. Det enda man kan hoppas på är att PSG lyckas skapa en hype som är så stor att resten av ligan får något för det.

De flesta franska lag är redan anpassade till FFP. Det finns ett styrande organ i fransk fotboll som enbart sköter de ekonomiska bitarna, så därför är klubbarna noga med att inte ha dåliga ekonomiska resultat. Det här med ekonomisk kontroll från ett styrande organ är alltså inget nytt för de franska klubbarna. Man har lärt sig med att man måste sälja sina nyckelspelare och ersätta dem med billigare spelare. Alla gör detta. Lyon, Lorient, Troyes, Tours, Quevilly och alla där emellan.

Det här är inga problem för de franska lagen eftersom de har lärt sig hur man ska ersätta spelare. Bara under de senaste sex månaderna har klubbarna sålt spelare som Rémy, Debuchy, Martin, Maïga, Diallo, Hazard, Lloris, Azpilicueta, Mounier, Giroud, Mangane och fan vet vad. De flesta lag har tappat minst en nyckelspelare. Om de har blivit sämre lag? Nä. Man är vana att tappa spelare och ersätta dem med vad som redan finns i truppen.

I Évian var det mittbackskris i helgen, man saknade sina fyra bästa mittbackar. Hur man löste det? Genom att slänga in den unga tunisiska ytterbacken Mbarki centralt och han var en av planens bästa spelare, trots att han slog huvudet i en stolpe och tvingades torka bort blodet från ansiktet en gång i minuten.

Sochaux sålde Marvin Martin till Lille i somras. En egen produkt som styrde hela Sochauxs spel och öste på med assist, han var dessutom på väg att etablera sig i det franska landslagets startelva. Nu har man fått igång Rafaël Dias, ytterliggare en egen produkt som på drygt 200 spelade minuter har hunnit med ett strålande frisparksmål, en Juninho-frispark i målramen och ytterliggare tre fasta situationer som har lett till mål. Det tog visserligen ett halvår innan unge Dias fick börja spela, men med hans senaste matcher i minnet så bryr sig folk inte ens om Martin nuförtiden.

I Lorient saknade man en mängd av sina bästa spelare: Ecuele Manga, Traoré, Romao, Corgnet med flera. Då var det istället Reale, en ung mittfältare som Lyon valde att skeppa iväg för en billig peng, som styrde och ställde hela laget i segern mot Troyes.

I somras sålde Bastia bort Diallo till Rennes för €4 miljoner. “Galenskap, han är den som gör allt i deras anfallsspel, nu kommer de åka ur” var tonen hos media och fansen. Efter ett halvår är det istället Thauvin som gör det mesta i offensiv. Han gör det så pass bra att Newcastle och Arsenal scoutar honom noga. “Men när han väl ska säljas, då måste väl Bastia börja falla?”. Inte alls. Det blev visserligen förlust mot Rennes i helgen, men Bastias bästa anfallshot i andra halvlek var Keita, en spelare som fick hoppa in och han är född 1994. Han kommer ersätta Thauvin när Thauvin väl blir såld. Redan efter ett halvår har Bastia hittat en ersättare (Keita) åt ersättaren (Thauvin) som skulle ersätta Diallo. Det är så man jobbar i Frankrike.

Yanga-Mbiwa och Belhanda säljs från Montpellier? Inga problem. Congré värvades in i somras, men fram för allt har man två andra unga mittbackar från den egna akademin, Stambouli och El Kaoutari, som kommer ersätta Yanga-Mbiwa galant. Cabella har redan blivit en bättre spelare än Belhanda. Redan för ett år sedan skrev jag om Stambouli och Cabella, när de var på väg in i startelvan. De har nu haft ett år på sig och kommer att vara lagets bärande spelare nästa säsong om de får slippa skador. Det var värre när man skulle ersätta Giroud eftersom det inte fanns någon annan anfallare i truppen, det är först nu som de bägge anfallsvärvningar Charbonnier och Herrera har börjat att komma igång.

Vem som var matchens lirare för Valenciennes i bortamatchen mot Ajaccio? 18-åriga Nguette, som gjorde sin blott andra start i Ligue 1 och dessutom fick göra sitt första Ligue 1-mål. Det var en skön känsla för klubben nu när man kan tappa sju-åtta spelare från startelvan under januari och sommaren.

Det finns ingen prestige när det gäller ålder i fransk fotboll. Är man tillräckligt lovande så får man alla möjligheter till att spela A-lagsfotboll och utvecklas i rätt takt, för att sedan ersätta spelarna som säljs vidare.

Det spelar heller ingen roll vad man har gjort tidigare, allt handlar om hur du spelar just nu. Nice är ett utmärkt exempel på detta. Inte nog med att man har Europas yngsta trupp (snittåldern på de använda spelarna: 23,0 år) bland de fem stora ligorna, den nya tränaren/sportchefen Puel kollar inte på meriter och sysslar inte med några kioskvältarvärvningar. Han värvar bara de som tillför mest.

Han har plockat Genevois, Bauthéac och Diaz gratis från Ligue 2-lag, Delle och Traoré spelade förra säsongen i Metz som åkte ut Ligue 2, han hittade Eysseric i Monacos reservlag, Lyon ville inte behålla Kolodziejczak och Pied utan då högg Puel dem istället, Bruins hade inte fått något nytt kontrakt i Eredivisie utan varit klubblös i sex månader, men det struntade Puel i och värvade honom. Guldklimpen är dock Cvitanich, som Ajax var desperata att sälja av. Nu ligger han tvåa i Ligue 1:s skytteliga och är den mest effektiva spelaren (skott/mål) i Europa. De flesta var oattraktiva spelare för alla Ligue 1-lag, men Puel lyckades se kvalitéerna snarare än meriterna.

Nice ligger fyra i Ligue 1. Förra säsongen hade man stora problem i ligaspelet, men lyckades turligt nog ta sig upp till en 13:e plats. Truppen var fylld med mediokra spelare utan utvecklingspotential och spetskvalitet. Det såg ut som ett omöjligt uppdrag att få truppen att se sexig ut igen. Puel har dock lyckats att vända på detta och de flesta i Frankrike har en förälskelse i det unga, offensiva och vackra Nice. Mycket beroende på att Puel prioriterar noggrannhet i scouting och utveckling framför prestige och gamla meriter. Inte blir det sämre av att han har en riktigt fin ungdomsgeneration på väg uppåt, där Maupay (född augusti 1996) är i spetsen. Han fick göra sitt andra Ligue 1-mål när han satte 2-0 mot Lille i helgen.

Under den här omgången hade Lyon åtta egna produkter i sin matchtrupp, Sochaux hade också åtta stycken, Montpellier nio stycken, Toulouse hade också nio stycken och Rennes hade tio stycken. Om jag räknade rätt så fanns det runt 100 egna produkter i matchtrupperna. Snittet på antalet egna produkter i matchtrupperna ligger alltså någonstans på fem per lag, men då är det några lag som bara har någon enstaka produkt eftersom deras akademier inte har prioriterats.

Ligue 1 tappar aldrig kvalitet, utan man ömsar skin. Man gör det med bra scouting, väl fungerande akademier och man jobbar inte med att stressvärva ersättare, utan man har redan ersättarna (och ersättarna till ersättarna) på plats. Ligan har många gånger tidigare ömsat skin och även om ligan inte får bättre kvalitet av det så blir man heller aldrig sämre. Nya spelare hela tiden, men alltid samma nivå.

Hazard var dåtiden, Cabella är nutiden, Maupay är framtiden. Ligan växer inte så mycket, men man blir aldrig sämre. Dessutom finns det alltid något tilltalande med unga spelare med stor utvecklingspotential. Det fortsätter att skapas hjältar i Ligue 1.

Lyon – Évian 0-0

Ett fulltaligt Lyon mot ett Évian som nästan saknade en hel startelva. Det borde ha slutat i en storseger, men Lyon lyckades aldrig få igång ett vettigt anfallsspel. Det krävdes många touch på bollen och de framtvingade löpningarna var stela och ineffektiva. Évian hade bestämt sig för att stänga igen centralt. Det blev knappt ens en enda målchans och definitivt ingen underhållning, men Évian visade att man kan försvara bra om man bara vill. Det här kan vara en mentalt viktig poäng inför vårens matcher.

Sochaux – Reims 1-0
1-0 Poujol (15′)

Det var många domslut i fokus under helgen. Ett av dem var när Sochaux fick sitt mål godkänt, trots att Poujol slog in bollen med handen. Han hade inte ens någon annan kroppsdel i närheten. Till domarens försvar kan det sägas att det var en bökig situation där det krävdes en repris i en annorlunda vinkel för att man som TV-åskådare skulle vara helt säker. Sochaux bjöd upp på en del bra anfall och är på gång. Reims var desperata i andra halvlek, men de saknar tydliga linjer i sitt anfallspel. Det är för mycket på improvisation och den typen av anfallsspel har man inte spelarmaterialet till att spela. Fem poäng och inte en enda seger på de 14 senaste matcherna. Reims’ form är usel.

Marseille – Montpellier 3-2
1-0 A.Ayew (14′)
1-1 Herrera (17′)
1-2 Utaka (56′)
2-2 J.Ayew (79′)
3-2 Gignac (91′)

Varken Jordan eller André Ayew kom iväg till det afrikanska mästerskapet av olika anledningar. Det är Marseille rätt så glada för. De två och Gignac bekräftade under den här matchen att Rémy saknade funktion i den här säsongens Marseille. Däremot fick vi återigen se att Marseille spelar en trög och tempofattig fotboll, även om man har bollinnehavet så gör man ingenting med det. Dessutom var 1-0 ett offsidemål, Barton kunde ha blivit utvisad för en medveten armbåge i Cabellas bröstkorg och försvaret fortsätter att vara för ojämnt. Tur då att man har matchvinnare som Gignac.

Ajaccio – Valenciennes 1-1
1-0 Mutu (30′)
Rött kort Angoua (Valenciennes, 63′)
Missad straff Mutu (Ajaccio, 67′)
1-1 Nguette (69′)

Valenciennes förlorade mot Nice med 5-0 förra helgen. Därför siktade man på att gnugga till sig en poäng mot Ajaccio. Det såg ut att misslyckas. Med en man mindre och underläge 1-0 fick Ajaccio en straff som Mutu satte, men han tvingades att ta om den. Med ett misslyckat Panenka-försök så vaknade Valenciennes till och satte omgående en kvittering. Ajaccio fick ett kvitto på att man kan spela bra fotboll, medan Valenciennes landade mjukt den här gången. Bägge lagen får vara nöjda, även om mycket vill ha mer i Ajaccio.

Brest – Saint-Étienne 0-1
0-1 Brandão (50′)

Brandão är en udda spelare. Han missade öppet mål två gånger under cupmatchen mot Lille i veckan, men man kan inte komma ifrån att hans targetspel gör stor taktisk nytta. Just att Saint-Étienne hade 120 minuter mot Lille i benen syntes, men det gör det ännu starkare att besegra ett förvånansvärt hemmastarkt Brest. Inget av lagen var dock nära att spela efter normala kapacitet, men Saint-Étienne hade monopol på klara målchanser.

Lorient – Troyes 3-2
1-0 Monnet-Paquet (20′)
2-0 Reale (27′)
2-1 Bréchet (66′)
3-1 Bourillon (83′)
3-2 Camus (88′)

Det är få lag som rullar ut Lorient på deras egna hemmaplan. Troyes lyckades dock med det, det kändes som att man hade full kontroll på matchen, men när det gäller försvarsspelet i eget straffområde blir det för mycket bolltittande och för lite duellspelande. Motståndarna behöver bara komma in med fart så blir det mål. Lorient gjorde en svag match, det fanns inga tecken på att man skulle få igång ett flyt i passningsspelet.

Toulouse – Nancy 2-1
1-0 Tabanou (57′)
2-0 Tabanou (78′)
2-1 Karaboué (89′)

Tydligen säger statistiken att det är 98% chans att Nancy spelar i Ligue 2 nästa säsong. Jag köper inte en så hög siffra, men trots ett eventuellt felaktigt bortdömt ledningsmål så var man helt enkelt för dåliga mot Toulouse. Tabanou hade fyra-fem riktigt bra målchanser och såg ut att ha hittat formen efter en anonym höst. Karaboué fick åtminstone göra mål, han var innan det den spelaren i Europas fem bästa ligor som hade tagit flest avslut utan att göra mål.

Bastia – Rennes 0-2
0-1 Alessandrini (33′)
0-2 Féret (61′)
Missad straff Modeste (Bastia, 87′)

Matchen spelades i Gueugnon på en neutral plan efter Bastias “bristande säkerhet” på sin egna hemmaarena. Det var dock Rennes som kände sig som mest hemma. Alessandrini spelade i just Gueugnon när han slog igenom som senior och den lilla skaran av publiken som dök upp gjorde det för att se Alessandrini spela. Förutom några fina tekniska nummer från Féret så var underhållningen svag. Gräsmattan var usel och det blev snökaos i andra halvlek. Rennes spelade dock ett högt försvarsspel som gjorde att Bastia sällan kom upp i anfall. Istället var det Rennes som ofta utnyttjade tekniska misstag hos Bastias försvarsspelare.

Lille – Nice 0-2
0-1 Civelli (77′)
1-1 Maupay (85′)

Det var en match som varierade i tempo, men där varje lovande anfall slutade på sista eller näst sista försvarare. Totalt blev det bara sex avslut i matchen vilket är en skrämmande låg siffra. Lille hade bollen under stora delar av matchen, men det var bara Payet som gjorde något vettigt med den. Nice försökte kontra och tendenserna till farligheter fanns där. En strålande nick av Civelli och ett viktigt mål för 16-åriga Maupay gav segern åt ligans formstarkaste lag Nice, som numera även vinner när de inte spelar bra. Förra säsongen var det precis tvärtom, då förlorade de även när man spelade bra.

Bordeaux – Paris SG
0-1 Ibrahimovic (43′)

Dödsfallet av PSG:s ledarstabsmedlem Nick Broad hade konsekvenser på matchen. Inte blev det lättare att att PSG saknade stora delar av sina defensiva centrallinje och att man mötte laget som släppt in näst minst antal mål i Ligue 1 under säsongen. Spelet blev därefter, det vill säga att man återigen hade problem att etablera ett chansrikt tryck. Istället kunde Bordeaux stundtals komma nära PSG:s straffområde, utan att det för den skull var särskilt spännande.

Tabell: Omgång 21

Omgångens bästa: Tabanou (Toulouse). Han har en rak och kvick spelstil som han borde kunna utnyttja bättre, men den här omgången fick han trots allt in två mål och sprang sönder ett vanligtvis kompakt Nancy-försvar.

Omgångens sämsta: Sami (Nancy). Han fortsätter att bara vara en stor köttklump utan några vitala attributer mer än att han vinner närkamper ibland.

Omgångens Kim: Ibrahimovic (Paris SG). Var återigen inblandad i en PSG-seger. Han är främst en målskytt nuförtiden, utan att vara särskilt aktiv i spelet.

Omgångens mål: Karaboué 2-1 (Toulouse – Nancy). Förra helgen var det ett helt drös med vackra mål. Den här omgången var det svårare att hitta något vettigt. Karaboués långa räd och välplacerade avslut 1.37 in i klippet var dock en fin prestation.

Omgångens elva (4-3-3)

Tabanou (To) – Mutu (Aj) – Nguette (Va)
Tié Bi (Ev) – Dias (So) – Reale (Lo)
M’Bengue (To) – Mbarki (Ev) – Zouma (Sa) – Aurier (To)
Penneteau (Va)

/J
https://twitter.com/jonas_hansson

Publicerad 2013-01-21 kl 11:30
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER