Historia
Monaco är på senare tid mest känt för sin Champions League-final 2004, som förlorades mot Porto. Det är dock en av Frankrikes mest framgångsrika klubbar, som har vunnit högstadivisionen under 60-, 70-, 80-, 90- och 00-talet. Det har funnits många profiler i klubben, både bland tränarna (Wenger, Deschamps, Tigana) och spelarna (Weah, Klinsmann, Hoddle). Några av deras senaste storförsäljningar inkluderar Yaya Touré, Maicon, Evra, Nenê, Ménez och Adebayor.
Det finns en stolt historik med att utveckla spelare i Monaco, men det stora problemet har alltid varit att attrahera publik. De senaste tre säsongerna har publiksnittet legat på 5000-6000. Trots detta har Monaco alltid lyckats att ha stora och dyra trupper. Att leva på ägarnas pengar (se nedan) och mycket gynsamma skatteregler är alltså inget nytt fenomen. Icke-intresset för klubben har gjort att ekonomin i vissa aspekter snarare har sett ut som ett lag som ska tillhöra Ligue 2.
Ledningen
Monaco har inte längre samma inblandning från sitt kungahus, utan istället är det den svinrika ryssen Rybolovlev som pumpar in några hundra miljoner €. Rybolovlev ligger på 119:e plats på listan över världens rikaste människor, att jämföra med Abramovich som ligger på 107:e plats. Rybolovlevs ambitioner är att utmana PSG, men det återstår att se hur mycket pengar han kommer att spendera redan i sommar. Han har exempelvis tagit tillbaka Campora, som var klubbens president mellan 1975 och 2003 men numera “bara” är vicepresident.
Campora är känd för att vilja betala överpriser för Ligue 1-spelare, detta för att Monaco ska vara schyssta mot andra klubbar eftersom Monaco har fördelaktiga skatteförhållanden. Det återstår att se om Campora kan få den nytillsatta sportchefen Zyryanov på sin sida, eller om Zyryanov kör sitt egna race. Räkna med att det kan bli någon form av maktkamp i klubben, med människor som Rybolovlev, Campora, Zyryanov och (troligen) Ranieri som alla vill forma laget efter sina egna tankar. Rybolovlev har vid flera tillfällen ändrat om den sportsliga organisationen, han har inte haft tålamodet.
Spelet
Det jag har sett av Monacos 4-4-2 tyder på att det är ett lag som gillar fasta situationer och inläggsspel, men istället för att kötta så spelar man en rörlig fotboll. Yttermittfältarna ska med individuell skicklighet och djupledslöpningar hitta inläggslägen där anfallarna rör sig rätt i boxen och stöter in bollen. Inläggsspel låter tråkigt, men i Monacos fall är det snarare intressant att kolla på, lite som när Saint-Étienne spelar, fast Monaco har en sämre gemensam bollskicklighet. Defensiven fungerar oftast bra, men blir ofta lite väl bolltittande och passiv, dessutom hamnar laget ibland alldeles för långt ned i banan när man försvarar. Monaco spelar sällan ut sina motståndare, utan det brukar bli många uddamålssegrar där man nöter ut motståndarna.
Säsongen
Monaco har legat på uppflyttningsplats under hela säsongen, det har hela tiden känts som att Monaco skulle ta klivet upp utan några större problem, trots att man inte var långt ifrån att åka ur samma division ifjol. Laget har varit jämnstarkt utan att ha någon lång formsvacka. Däremot har de haft en del problem när de har mött övriga topplag.
Tränaren
Förra säsongens italienska tränare Simeone ersattes av sin landsman Ranieri. Alla i Monaco älskar Ranieri eftersom han är duktig på att ha relationer med allt och alla. Han har verkligen visat sig vara en människokännare av högsta klass. Det har varit några rykten om tränarbyte till exempelvis Blanc, detta eftersom Monaco inte har varit tillräckligt bra den här säsongen.
Truppen
Det är just nu ett jämnstarkt och stabilt lagbygge, utan uppenbara svagheter men också utan de där riktiga toppspelarna, även om klubben på sikt hoppas att Ferrasco och Ocampos ska utvecklas till stora stjärnor. Truppen är bred och det finns många olika spelalternativ. Målvakten Subasic har varit stabil och ibland matchräddande, mittbackstrion Wolf, Raggi och Medjani har haft Ligue 1-klass i sig, yttermittfältarna är irrationella och fina, det centrala mittfältet är disciplinerat (samarbetet Mendy-Obbadi har varit riktigt fint under våren) och det finns olika anfallare beroende på vilket motstånd man möter.
Ungerfärlig startelva 2012/2013 (4-4-2)
Germain – Touré
Ferrasco – Obbadi – Mendy – Dirar
Tzavellas – Wolf – Raggi – Kagelmacher
Subasic
Viktiga reserver: Medjani, Rivière, Ocampos, Ndinga
Talangerna
Monaco har en fantastisk ungdomsverksamhet (Henry! Thuram! Petit!), men under säsongen 2010/2011 satte man en övertro på de egna talangerna vilket ledde till nedflyttning från Ligue 1. Den här säsongen har talangerna varit bra, men utan att tvingas vara bärande spelare för laget. Det är framför allt tre spelare som ska kollas in. Mendy känns som en ny Mavuba som bland annat Marseille spanar in, Ferrasco spelar ibland för individuellt men kan bli en riktigt bra Ligue 1-spelare med tiden, och precis som Paris SG så har Monaco värvat in en dyr Lucas från Sydamerika som är tänkt att vara den nya superstjärnan i laget. 18-åriga Lucas Ocampos kom ifrån River Plate för €11 miljoner, trots att Monaco bara köpte halva spelarens kontrakt. Ocampos har visat upp sin högstanivå under säsongen och är nu inskolad i fransk fotboll. Dessutom är talanger som Appiah, Kurzawa och Dingome nyttiga reserver.
Spelarprofilen
Många gör misstaget att räkna bort mediokra spelare när de är 19-20-21 år. Valère Germain hade inför förra säsongen bara gjort två matchers inhopp i seniorfotbollen, trots att han hade fyllt 21 år. Han kom fram i en strålande Monaco-generation som innehöll bland annat Nkoulou, men Germain sågs som en medelmåttlig talang i det sammanhanget, någon som skulle fylla ut truppen i reservlagets matcher. Även om han var anfallare så fick han spela på samtliga positioner, förutom som mittback. En trist allroundspelare.
Han fick dock chansen i början på förra säsongen eftersom Monaco inte hade råd med några dyra anfallare i truppen. Idag är han lagkapten och lagets mest givna startanfallare. Attityden hos Germain är helt fantastisk, han är en riktig krigare och trots att han inte är någon stor fotbollsspelare (medioker teknik och missar för många avslutslägen), så gör han så mycket nytta med sin spelförståelse och förmåga att springa efter varenda boll. Om han räcker till i Ligue 1? Det får vi se, han blev iallafall nominerad till priset som “Årets spelare i Ligue 2”, även om den utmärkelsen känns rätt “Vi måste ju ta med någon Monaco-spelare, men vem?”. Det finns helt enkelt ingen dominant spelare i Monaco.
Många av de fina franska anfallarna som har kommit fram under 2000-talet (Giroud, Savidan, Gignac, Hoarau med flera) har tagit omvägar i de lägre franska divisionerna en bit efter deras 20-årsdag. De har härdats och mognats fram innan de har brakat loss i Ligue 1. Blir det samma sak med Germain?
Svenskstatus
Pontus Farnerud och Petter Hansson har spelat i klubben under 2000-talet och gjorde det klart godkänt. Bajrami har varit på lån under den här säsongen, men han var helt enkelt för dålig och har bara fått ett enda kort inhopp under 2013.
Transferagerande
I Monaco pratas det om spelare som Nkoulou, Lisandro López, Moutinho, Ménez och Mandanda. En eller två anfallare, två mittfältare, en ytterback, en mittback och en målvakt är transfermålen, tillsammans med en mängd försäljningar av dökött. Med andra ord kan det nästan bli en helt ny startelva nästa säsong. Rybolovlev sägs vilja skaffa sig sin egna Ibrahimovic, en stjärnanfallare helt enkelt. Falcao är det senaste ryktet.
Majoriteten av spelarna som värvas lär dock komma från Ligue 1, och det ska kommas ihåg att det brukar vimla av riktigt bra spelare i Monaco, utan att det för den skullen har gått särskilt bra. Monaco brukar vara mästare på att ha underpresterande trupper. Den traditionen kan mycket väl komma att fortsätta.
Framtiden
Monacos situation är unik, inte bara i Frankrike utan i hela Europa. De har knappt några supportrar på matcherna, men man måste i sina ekonomirapporter hitta ställen där man kan placera in Rybolovlevs pengar som inkomster som är godkända för Financial Fair Play. Det är bara klubbens styrelse som kan veta hur man ska kunna klara av FFP. Monacos pengar behövs i ligan, men till vilket pris? Lika villkor för alla klubbar är något som är starkt prioriterat i Frankrike.
Det diskuteras ofta i Frankrike hur Monaco ska göra för att inte ha sitt skatteförsprång så stort. Vi kan ta ett exempel: om en spelare vill plocka ut €1 miljon om året, så måste övriga franska klubbar betala över €3 miljoner i kostnader. För Monaco räcker det helt enkelt med att betala €1 miljon, eftersom utländska höginkomsttagare inte behöver betala några skatter. Skattefrihet gäller visserligen inte för de franska spelarna, men även de spelarna har höga skattelättnader. Ligaförbundet har försökt att lagstifta att alla lag som är med i det franska seriesystemet ska betala skatter till den franska regeringen, vi får se hur det kommer att fungera. Om Monaco inte går med på detta ska de tvingas betala en straffsumma på €200 miljoner.
Monaco, och då framför allt Campora, har försökt att övertala människor om att Monaco ska göra sitt bästa för att även utveckla fransk fotboll, men det är få som lyssnar. Monaco har visserligen en hel del beskyddare, bland annat de som anser att Monacos identitet är speciell och ska bevaras samt de som anser att det vore bra om PSG utmanas av ännu fler lag, men det frodas ett avsky mot klubben av majoriteten av den franska befolkningen.
Själv tycker jag också att Monaco är en äcklig klubb, PSG är i det närmaste ett helgon i jämförelse. Alla pengar är inte bra pengar, en av storheterna med Ligue 1 har tidigare varit den där oskuldsfullheten bland klubbarna. Man tappar intresset för ligan när man ser idiotiska klubbar som PSG och Monaco, det är bara att hoppas att Lyon, Marseille och Lille kan bli slagkraftiga så fort som möjligt.
Den stora skillnaden mellan Monaco och PSG är att PSG har en utarbetad plan för framtiden, och de har jobbat hårt med att bygga upp en vettig ledning. Allting sköts proffsigare i huvudstaden.
I början kommer det antagligen att vara ett intresse kring Monaco på grund av deras framtida spelarvärvningar, ett så kallat FM-lag, men efter ett tag måste de hitta sin identitet och jag tror inte att den kommer att vara vacker.
/J
https://twitter.com/jonas_hansson