Juninho Pernambucanos arv

Den mest lämpade verkar dock ha hittats i den egna ungdomsakademin. I gårdagens match mot Real Madrid gjorde den unga pojken ännu ett mål med en omöjlig träff på bollen, men innan vi går in på honom så måste vi gå tillbaka till hur allting började: Juninho.

Medans de flesta fotbollsspelare ägnar sin förhållandevis massiva lediga tid med att fika och spela TV-spel så är det några som faktiskt har förstått att det inte räcker med att bara gå på träningarna om man vill bli den bästa. Juninho spelade i Lyon i åtta år och vann sju ligatitlar. Han var inblandad i 45% av lagets mål och han gjorde sammanlagt 44 frisparksmål under åren i Frankrike. Det är ett snitt på över fem frisparksmål per säsong. Hur han lyckades med detta?

Det var inte svårare än att Juninho la ned en stor del av sin fritid på att träna frisparkar. Under hans tid i Lyon spelade varje lag med sina egna bollar, vilket brukar innebära problem för spelare som ska skjuta frisparkar. Juninho gjorde det inte svårare för sig än att han beställde ungefär tio stycken bollar av varje sort som gick att finna, och när det var bortamatcher så använde han det lagets matchbollar för att träna upp sig under veckan.

Det här gjorde han framför allt mellan slutet av 2003, då han började ösa in frisparksmål, fram till 2007. Under 23 raka frisparksmål under den perioden kom tolv av de målen på bortaplan med andra matchbollar än de som Lyon använde.

Det vara alltså under 2003 som Juninhos frisparkar började att se bra ut, och kvantitetsmässigt var han som bäst under 2005. På två månader under våren gjorde han sex frisparksmål och under hösten gjorde han tre frisparksmål i Champions League.

Frisparkstypen som Juninho använde var ovanlig för den tiden, han var något av en pionjär för att visa upp att en frispark inte bara behöver vara skruvad eller stenhård, utan att det finns så många olika tekniker som ger olika valmöjligheter för spelarna. Spelare som Pirlo och Bale har pratat om hur Juninho är deras stora förebild när det gäller tillslag på bollen.

Ska man kort beskriva tillslaget så handlar det om att få bort skruven på bollen, och istället försöka få bollen att gå snabbare och tidigt dippa nedåt. För att utföra detta krävs tre saker:

1. Ansatsen måste vara rak och bollträffen mitt på bollen. Om bollen inte träffar rakt på vristen så kommer det att skapas en rotation på bollen, vilket gör att det blir en skruv. Det är simpla fysiska lagar som gäller: när foten träffar bollen så får bollen energi. Om en del av energin används för att bollen ska rotera så blir det mindre energi över, vilket leder till att bollens hastighet sänks.

2. Stödjebenet ska vara närmare bollen.

3. Pendlingen ska gå rakt igenom bollen. Det går att göra som Cristiano Ronaldo gör, det vill säga stanna upp pendlingen, men då riskerar det att bli mer ballongfärd av det hela.

Juninho har gjort nära 100 frisparksmål i sin seniorkarriär (runt 80-90 stycken i skrivande stund), men det är felaktigt att säga att Juninho bara hade en sorts frisparkar.

Standardfrisparken var den utan skruv. Juninho kunde skjuta den på vilket avstånd som helst. Bollen gick alltid bara några centimeter över muren och hann dyka ned så mycket att den hamnade i den undre delen av målet, ibland han den till och med att studsa i marken innan. Om det var långt till målet kunde dock bollen börja att ändra riktning.

Vobblingstillståndet kunde han också få till, men det var en för honom svårare variant. Den är svårare att kontrollera och kan egentligen hamna var som helst. Det var mer likt hans vanliga tillslag, snarare än att vara det klassiska vobbelskottet.

Vid flera tillfällen valde han också att på olika sätt överraska målvakten. Det vanligaste i de fallen var när han försökte slå frisparkar vid inläggslägen in i bortre krysset.

Han kunde även slå standardfrisparken, det vill säga att skruva in bollen i krysset med en mer bredsideliknande träff. När han väl slog de frisparkna så brukade han ge dem någon egen touch, exempelvis använda lite mer vrist och en lite annorlunda pendling för att få hårdhet i skottet, som exempelvis mot Bayern München här nedanför.

Juninho blev symbolen för Lyons framgångar mellan 2001 och 2008. Det var under hans sista tid i klubben, under våren 2009, som allting började att falla isär. Lyon lyckades inte vinna sin åttonde raka ligatitel utan var hela nio poäng bakom Bordeaux, man lyckades inte uppnå det stora målet att nå final i Champions League utan åkte ut i semifinalen mot Bayern München och på detta så valde Lyon att bryta Juninhos kontrakt. Detta trots att Juninho var lagkapten och hade startat 25 ligamatcher under säsongen. Han hade dessutom fortfarande hållit uppe snittet med sju frisparksmål under säsongen.

Fast självklart avslutade han Lyonkarriären med att avgöra sin sista stora match, mot Marseille, med det här målet.

Traditionen av bra frisparksskyttar existerar fortfarande i Lyon. Nu är det istället den egna produkten Grenier som gör såhär och såhär, och dessutom har han tagit med sig det fina tillslaget även i det vanliga spelet på planen, både med vänstern och som när han gjorde det här målet igår.

Han har visserligen en bra bit kvar innan han har nått Juninhos kvanitet, men både Lyons president Aulas och tränare Garde har kallat Grenier för “lillebror Juninho“. Juninho själv har sagt att Grenier kommer att bli bättre än brassen eftersom Grenier är så mycket yngre än vad Juninho var när han hittade rätt tillslag.

Om det finns någon hemlighet bakom Greniers tillslag? Nej, det är fortfarande reservmålvakterna och samma målvaktstränare, Joël Bats som kom till klubben samtidigt som Juninhos tillslag började att fungera, som får stanna kvar efter träningen när Grenier ska spendera någon timme på att träna tillslag. Huruvida Grenier har hunnit att skaffa sig ett stort bollförråd är ännu oklart…

Källor: L’Équipe, Wikipedia, ESPN, Futebol Brasil, LFP, Telegraph, France Football, Football in France

/J
https://twitter.com/jonas_hansson