Följer

Populära lag

Populära spelare

Populära ligor

La Ligas bästa tränare, en flopp i Frankrike?

Hansson blogg

Montanier, som hade tagit Real Sociedad till Champions League och blev vald till La Ligas bästa tränare, valde i somras att lämna klubben för att gå till Rennes, som slutade på en 13:e plats i Ligue 1 under samma säsong.

Fotboll. Ibland känns allt som en enda kaosröra.

Väljer man dock att kolla på de underliggande orsakerna så var inte det bytet särskilt förvånande. Det som Montanier får i Rennes är förtroende. Real Sociedad ville bara erbjuda ett nytt kontrakt på ett år, men Montanier vet hur svårt det är för en så “fattig” klubb som Real Sociedad att kunna hålla uppe resultaten både i ligan och i Champions League. Han ville bygga något mer långsiktigt, och fick därmed ett kontrakt på tre år i Rennes.

Under sin första tid som han är tillbaka i Ligue 1 (han har tidigare tränat Valenciennes och Boulogne) så har professor Montanier inte fått något stort erkännande. Det var ändå en av Fotbollseuropas största “transferkupper” den här sommaren, men Rennes ligger först på trettonde plats i tabellen, samtidigt som även Rennes-supportrarna har svårt att förstå vad som egentligen är Montaniers storhet. Han har blivit ifrågasatt.

Annons

Återigen: väljer man att kolla på underliggande orsaker så är säsongsstarten inte särskilt svårförstådd. För det första: Montaniers spelsätt kräver kvalitetsspelare, spelare som ofta tar rätt beslut och gör det med bra kvalitet. Rennes’ tre stora kvalitetsspelare är Pitroipa (som Montanier ville sälja), Féret (som med sin standard har haft en usel säsong) och den tidigare långtidsskadade franska landslagsmannen Alessandrini. Man har inte kunnat utnyttja någon utav dem.

För det andra: under Montaniers första säsong i Real Sociedad så hade laget ett poängsnitt på 1,23 poäng/match. Under hans första tid i Rennes ligger poängsnittet på 1,2 poäng/match. Real Sociedad och Rennes är två ungefär jämnstora klubbar i respektive land, två intressanta mittenlag med potential att både utmana toppen men också att åka ur om allting går emot dem.

Annons

Montanier ska pränta in ett nytt spelsätt hos Rennes, ett spelsätt som antagligen tar en hel säsong innan det sitter. Föregångaren Antonetti använde sig av en fotboll som byggde på impulsivitet, medan Montaniers fotboll är mer genomtänkt.


(
För er som inte ser det: Det är en Rennes-spelare bakom Monaco-bollhållaren. Rennes i mörkgrått.)


Det är sådana här små grejer som Rennes hela tiden är så duktiga på. Man spelar inte ett strikt zonförsvar, utan varje spelare hjälper hela tiden till för att döda alla möjliga uppspelsvägar för motståndarna. Det är ingen slump att Monaco hade ett segt passningsspel i helgens match mot Rennes, och att målen kom på dels en fast situation, och dels en slumpsituation. Rennes låter aldrig motståndarna få slå en passning på en spelare som rör på sig.

Rennes har utvecklat ett stabilt försvarsspel, utan att för den skull ta ut för mycket energi på att springa. Varje spelare ser hela tiden vilka ytor som motståndaren kan spela i, och sedan tar man bort den med en enkel förflyttning så att motståndarna inte kan slå den passningen. Visst, ibland slog Monaco någon passning av riktigt bra kvalitet som ändå tog sig förbi de ytorna som Rennes försökte skära av, men det fungerade så sällan.

Annons

Någon av er kanske tänker att Monaco kommer att slå ut bollen på kanten på den övre bilden. Det är korrekt. Problemet är bara att Pitroipa är fullt medveten om hela situationen, och kommer ta något steg bakåt och därmed stänger han helt av alla möjligheter att slå en passning ut på den kanten. Medvetenhet om hur var alla motståndarnas spelare är, det är det som håller uppe den stabila fasaden. Att försvarsspelet inte sitter till 100% beror på att Rennes har blivit tvingade att starta med tio olika försvarare på grund av skador, så samarbetet är ändå inte klockrent.

På den tredje bilden är det så att en mittback har tagit ett steg uppåt för att agera mittfältare, vilket resten av backlinjen tidigt har förstått och därför ändrat om sin formation. Det är Sylvain Armand, PSG:s tidigare mittback, som hela tiden dirigerar hur spelarna ska sköta sig. Hans ständiga pekande på var medspelarna ska vara har varit ovärderligt nu när laget är inne i en inlärningsfas. En av ligans viktigaste försvarsspelare.

Annons

På det här enkla sättet kan Rennes försvara bra, döda motståndarnas tempo och inte ta ut särskilt mycket energi på att springa i defensiven, och samtidigt hade Rennes ungefär lika många anfall som Monaco, åtminstone rent kvantitetsmässigt. Varför kom då Rennes bara till fem avslut, varav inget gick på mål? Det är ändå en fråga som måste ställas eftersom Montanier älskade de stora matcherna i Real Sociedad. Under sin andra säsong i klubben fick man resultat som 4-2 mot Valencia, 3-2 mot Barcelona, 3-3 mot Real Madrid, 4-2 mot Málaga, 3-4 mot Real Madrid och 3-1 i derbyt mot Athletic Bilbao.


Rennes hade många kontringssituationer av den här sorten. Det här är nästan ett fem-mot-fyra-läge, men det kommer inte att resultera i någonting. Varför då?

Dels har vi den ovan nämnda situationen att Rennes har problem med sina offensiva kvalitetsspelare. Visst gör Oliveira en del mål, men är en medioker spelare och där är egentligen supporterfavoriten Romero ett vettigare alternativ då han har mer murbräckapotential. Fotbollsanarkisten Pitroipa försökte utmana hela tiden, men hade inte formen för att göra någon skada. Dessutom saknades även Marseille-lånet Kadir i den här matchen. Det blir ofta fel i beslutsfattandet när man inte kan använda sina starka spelare.

Annons

Rennes tvingas även spela med Féret och Hunou i höga positioner av två anledningar: dels saknas det offensiva spelare, dels så vill Montanier bygga upp Rennes på exakt samma sätt som han byggde upp Real Sociedad. I Real Sociedad använde han sig under den första säsongen av två mer grovjobbande centrala mittfältare, samtidigt som en offensiv mittfältare fick droppa ned för att hjälpa till att skapa ett bra passningsspel. Under den andra säsongen var Illarramendi tillräckligt van vid seniorfotboll för att spela som en av två sittande mittfältare, och då kunde de tre offensiva mittfältarna bara fokusera på löpningar längre fram i planen. Då blev allting så mycket mer självklart.

Situationen är identisk i Rennes. Montanier spelar med grovjobbare som Makoun, Bakayoko och norske Konradsen som centrala mittfältare, samtidigt som Hunou och Féret får droppa ned från offensivt mittfält. Det blir därför inte samma fokus på spelet i sista tredjedelen från de spelarna. Hunou är dessutom identisk med Illarramendi: bra på att blockera ytor och vinna boll, men framför allt är han en optimal passningsspelare för ett lag som vill kunna variera sig mellan att kontra och att organisera ett eget spel. Han lägger ned ett mycket hårt jobb för att alltid ha rätt position, han kan spela både det korta och långa spelet och han prioriterar alltid lagets bästa. Den dagen Hunou är redo att vara en startspelare, den dagen kommer Rennes att fungera bättre både i kontringsspelet (tack vare att man kan använda fler kontringsspelare på offensivt mittfält), men även i speluppbyggnaden.

Annons


Bilden ovan är ett bra exempel när Rennes själva försöker bygga upp ett passningsspel. De två sittande mittfältarna i blått (Konradsen och Bakayoko) agerar bolltittare i uppspelsfasen, medan Féret (den vänstra röda) och Hunou (den högra röda) gör löpningar för att komma i rätt positioner. Féret har droppat ned och kommer att försöka ta emot bollen för att sedan sätta den ut mot Hunou på vänsterkanten.

Rennes saknade därför kvaliteten på de de tre offensiva mittfältarna då det dels krävs att man ger en spelare som Hunou chansen på “fel” position, för att han ska få spela matcher utan att för den skull ta en alltför viktig position, men också för att de offensiva mittfältarna får ta ett för stort ansvar i uppspelsfasen. Det fungerar okej, Rennes kommer inte att åka ur och samtidigt kommer Rennes att ha utvecklat en lagstabilitet som gör att man nästa säsong har råd att spela med Hunou längre bak i planen. Man kan säga att användandet av Bakayoko och Konradsen är ett resultat av att Montanier känner att laget ännu inte är tillräckligt defensivt moget.

Annons

Montanier är inte en defensiv tränare, snarare rätt så mycket rejält tvärtom, men hans lagbyggande kräver att det defensiva spelet ska vara korrekt. Är det spelet inte korrekt, då kommer man inte kunna få tillräckligt många anfall. Under sin andra säsong i Real Sociedad så var det bara Barcelona och Real Madrid som gjorde fler mål än Real Sociedad i La Liga, detta med Spaniens vackraste kontringsspel så Montanier lär komma till en liknande situation även med Rennes. Om Rennes bara har tålamod och gör några korrekta värvningar i sommar så kan det vara Rennes som är nästa säsong offensivt vackraste lag i Ligue 1.

Det här lagbygget är dessutom ungt. Rennes fick sex år på raken utmärkelsen om att man hade Frankrikes bästa akademi, och man är den fjärde bästa klubben i Europa på att fostra elitspelare. Bara Barcelona, Real Madrid och Lyon är statistiskt bättre. Den här säsongen har också Montanier introducerat inte mindre än fem stycken spelare födda 1994 (Bakayoko, Allée, Hunou, Hountondji, Moreira) som alla mycket väl kan vara ordinarie i startelvan om något år. Några utav dem är redan nära att klassas som helt ordinarie. Dessutom finns 95:an Saïd, som också har fått starta matcher och kan vara en framtida €10-15-miljonersförsäljning om hans utveckling går rätt. Han var Rennes bästa spelare mot Lille tidigare i höstas, kolla exempelvis på de här två situationer som säger att han kan bli Rennes’ egna Griezmann.

Annons

Dessutom lär akademin fortsätta att plocka fram två-tre-fyra talanger per år. Förutom de ovan nämnda sex spelarna så har man ytterligare ett tiotal spelare i de franska ungdomslandslagen. Rennes är inte särskilt bra eller sexiga just nu, men det var heller inte Montanier under sitt första år i Real Sociedad. Under det andra året däremot…

***

Landreau tangerade 602-rekordet mot Thonon Gaillard genom att vara matchens bästa spelare. Omöjlig att ogilla.

Ben Yedder scoutades fram av Toulouse när han spelade futsal-matcher. I helgen gjorde han tre mål mot Sochaux. Det var första gången sedan 2007 som en Toulouse-spelare gjorde ett hattrick i Ligue 1, då var det Elmander som gjorde det i derbyt mot Bordeaux (3-4). Det kan även påpekas att en viss Søren Larsen gjorde fyra mål i en match år 2009, men det var mot ett amatörlag i cupen.

Annons

I somras fick Aboubakar lämna Valenciennes, helt gratis. Den här hösten har Valenciennes gjort sammanlagt tolv mål på 15 matcher, bara Ajaccio har gjort färre. På samma antal matcher har Aboubakar gjort åtta mål i Lorient.

Zambiern Mayuka, inlånad från Southampton till Sochaux, hade gjort ett mål (i en Ligacupseger med 5-1 mot Barnsley) på sina 20 senaste klubblagsmatcher. Sedan punktränaren Renard, tidigare förbundskapten för Zambia, blev ny Sochaux-tränare har Mayuka gjort tre mål på de fyra senaste matcherna. Sochaux är dock numera ligans mest ineffektiva lag (flest antal skott per mål), en plats som tidigare hölls utav Toulouse, som vann mot just Sochaux med 5-1.

Saint-Étienne har inte haft samma anfallsflyt den här säsongen. Däremot är man fortfarande ett kvalitetsinläggslag. Tre av fyra mål gjordes på fasta situationer mot det annars defensivt pålitliga Reims (16 insläppta på 14 matcher innan matchen). I Saint-Étienne börjar det dessutom höjas röster för att den extremt talanglösa bamsejätten Bayal Sall är ett bättre mittbacksalternativ än den extremt talangfulla Kurt Zouma.

Annons

I matchen mot Lorient saknade Nice 14 spelare på grund av skador. Man hade tredjemålvakten i mål, och sex av spelarna i truppen satt bara på juniorkontrakt.

Enyeama: Nu 945 minuter utan att släppa in ett mål. Ligarekordet ligger på drygt 1300 minuter.

***

LIGUE 1 OMGÅNG 15
Tabell

Bastia – Thonon Gaillard 2-0 (Krasić, Khazri)
Bordeaux – Ajaccio 4-0 (Jussiê * 2, Sertic, Maurice-Belay)
Guingamp – Nantes 1-0 (Sankharé)
Lorient – Nice 3-0 (Jouffre, Aboubakar, självmål)
Marseille – Montpellier 2-0 (Thauvin, Khalifa)
Monaco – Rennes 2-0 (Rodríguez, Martial)
Paris SG – Lyon 4-0 (Cavani, Ibrahimović * 2, Silva)
Saint-Étienne – Reims 4-0 (Sall, Perrin * 2, Erding)
Toulouse – Sochaux 5-1 (Ben Yedder * 3, Siriex, självmål – Mayuka)
Valenciennes – Lille 0-1 (Rodelin)

OMGÅNGENS ELVA (4-1-3-2)

Ben Yedder (To) – Braithwaite (To)

Annons
Maurice-Belay (Bo) – Rodríguez (Mo) – Jussiê (Bo)
Romao (Ma)
Guerreiro (Lo) – Sall (Sa) – Perrin (Sa) – Kerbrat (Gu)
Landreau (Ba)

(Exklusive spelare från matchen Paris SG – Lyon. Och ja, Kerbrat är egentligen mittback.)

@jonas_hansson

Publicerad 2013-12-02 15:00

Kommentarer

Visa kommentarer

Arkiv

Annons
ANNONS
next recommended article
Nästa
ANNONS
fotbollskanalen

Skapa ett gratis konto eller logga in för att få en anpassad nyhets- och matchupplevelse av Fotbollskanalen. Följ dina favoriter:

Spelare
Lag
Ligor & turneringar
Bloggar & poddar
Samma konto på Fotbollskanalen, C More och TV4 Play.
Skapa konto