Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons

Mercredi: PSG och Monacos största utmanare

PSG kommer att sluta etta och AS Monaco på andra plats. Det är det vi vet om den här säsongens ligatabell. Däremot är utmanarna just nu nere i lugnet, för att förhoppningsvis börja öka på sina prestationer under de kommande åren. Flera ekonomiskt svåra faktorer (sämre TV-avtal, högre skatter) har påverkat negativt, och klubbarna har varit nere i den svaga perioden av sina framgångscykler. Vilka är då de mest troliga klubbarna till att vända på sina situationer och börja utmana om de finaste platserna i tabellen?

Det är fem klubbar som alla har fått/ska få nya arenor, eller sina gamla arenor renoverade, under 2010-talet, och som siktar på att bli moderna klubbar med starkare ekonomi.

5. AS Saint-Étienne

Saint-Étienne gör nästan allt rätt. De har en sund lönestruktur med fyra-fem fasta löner, två presidenter som trots (eller tack vare?) olika åsikter fungerar ihop, en skön tränare som alla litar på och som är svår att kritisera, en trupp som består av en mängd stabila spelare som håller hög Ligue 1-nivå, ett väl genomarbetat spelsätt, en av landets starkaste supporterkulturer.

Däremot känns det här som Frankrikes Everton under David Moyes. De har tagit sig så högt upp som de kan göra. Nu när Aubameyang, Guilavogui, och Zouma är sålda finns det dessutom brist på spelarutvecklingsmaterial. I nästa säsongs trupp kanske det bara kommer finnas två spelare som är yngre än 25 år: reserverna Diomadé och streetfotbollsspelaren Saint-Maximin (som dock kan bli precis hur bra som helst, kanske Hazard-bra, men han är bara 17 år). Det känns som att Saint-Étienne har pressat upp sig så högt det bara är möjligt. De hade behövt riskera mer för att eventuellt kunna bli ett Champions League-lag.

Framtida nycklar: börja värva in spelare med större utvecklingsmöjligheter, behålla alla nuvarande delar, inte skämma ut sig i Europacuperna.

4. FC Girondins de Bordeaux

Det här är chansningen på listan, och den bygger bara på en magkänsla. Bordeaux har svagheten att de ibland är förbannat tråkiga, men tränaren Gillot har oftast fått ut ett godkänd resultat och bra med potentialspelare, trots att han aldrig har fått en ärlig chans att sätta en värvningsprägel på laget. Han får inga pengar och har tvingats jobba med flera deprimerande lönedyra 30-åringar som alla andra klubbar har skrattat åt. Jag tror de kan överraska nästa säsong eftersom de tappar några dyra och onödiga spelare, och det är en klubb som ur ett ekonomiskt perspektiv är jämnstor med Saint-Étienne. Så sent som på 80-talet var ju det här Frankrikes gigantklubb.

Bordeaux har dessutom varit i ett ekonomiskt stålbad, och kan vara på uppgång under de kommande åren. Att känna sig på uppgång efter några svåra år brukar ge några poäng extra. De kan dock lika gärna hamna på typ nionde plats även nästa säsong. Högre potential, men mer osäkerhet, än Saint-Étienne. Den nya arenan kan nog ge en boost. Min magkänsla: Bordeaux kommer att ta en ligatitel inom de kommande sex-sju åren. Det är 90% sannolikhet att den magkänslan är fel.

Framtida nycklar: bygga vidare på talanger som Rolan/Poko/Saivet, hitta fler värvningslyckopiller i Sydamerika och afrikanska akademier, lära sig läxan att inte ge dyra kontrakt till äldre och potentiellt mediokra spelare.

3. Lille OSC

Har under det senaste halvåret varit det som klubben absolut inte var förra säsongen: alla synonymer som går att hitta till ordet “stabil”. Är egentligen på samma nivå som Lyon, men skillnaden är att Lille känns svårare att utveckla. De har Marvin “måste säga både för- och efternamn” Martin, Kenya-blandat-med-Belgien Origi, och strutsen Rodelin, som alla kan bli absoluta toppspelare till offensiven, men Lille kan lika gärna misslyckas med sin utveckling av anfallsspelet nästa säsong, och den defensiva organisationen lär inte vara lika framgångsgaranterande nästa säsong.

Presidenten Seydoux har heller ingen välutvecklad långsiktig plan på samma sätt som Lyons Aulas har. Det märks att Seydoux är mer konstnärlig i sitt liv, och Aulas jobbar mer med ekonomi. Seydoux sköter sitt Lille mer abstrakt än vad marginalräknaren Aulas gör med sitt Lyon. Det är nog också därför som den relativt nya storklubben Lille sitter på en arena som tar in överambitiösa 50 000 åskådare.

Framtida nycklar: Seydoux bestämmer sig för hur han vill göra med klubben under de kommande tre-fyra åren, utveckla det offensiva spelet, behålla publiken.

2. Olympique Lyonnais

Man ska lita på presidenten Aulas. Vilka beslut han än tar, hur cyniska och affärstråkiga de än ser ut att vara, så fixar han alltid sitt långsiktiga resultat. Lyon bygger en fin och säkert alldeles för dyr ny arena (58 000 platser) och satsar allt på den egna akademin. Aulas lär inte vara helt nöjd förrän minst 80% av truppen är egna produkter. Det kommer att ge stora framgångar, frågan är bara hur lång tid det kommer att ta? Två-tre år? Sex-sju år? Elva-tolv år? På kort sikt är det avgörande att få behålla tränaren Garde och mål-AK:n Lacazette. Juninho-Grenier och säkerhetsproppen Gonalons går att ersätta, men inte Garde och Lacazette.

Framtida nycklar: behålla Garde och Lacazette, ha tålamod, hoppas på ännu bättre utdelning på akademispelarna.

1. Olympique de Marseille

Kaosglädjeklubben är Frankrikes största klubb. Man har en supporterkultur, ett rykte, en spelartrupp, en talangsamling, och även en ekonomi som är en klass bättre än utmanarna. Oavsett om klubben tappar några av Valbuena, Mandanda, Nkoulou, Gignac, och storebror Ayew i sommar så kommer istället Imbula, Thauvin, Lemina, och Mendy att växla upp sina prestationer. Här handlar *allt* om vem som blir ny tränare. Élie Baup var helt fel för klubben och var den överlägset största orsaken till den svaga säsongen. Med fel tränarval så får Marseille att fortsätta att vara i en konstant negativ bubbla. Med rätt tränarval, och några väl placerade värvningar, så kan de utmana om ligaguldet redan nästa säsong.

Framtida nycklar: välja en kunnig och lagatmosfärhöjande stortränare, sätta rätt värvningar (både kvalitets- och attitydmässigt) i sommar, fortsätta att vara fransmännens favoritklubb.

LIGUE 1 OMGÅNG 28

Länktipset: En fin Blizzard-artikel om den 22-faldiga franska landslagsspelaren som har legat i koma i över 30 år. 

Nyheten: Lorient har erbjudit Christian Gourcuff ett nytt avtal på två år. Om han hade accepterat det erbjudandet och stannar kontraktstiden ut, så har han varit huvudtränare för Lorient i sammanlagt 27 säsonger, marginellt längre tid än vad Sir Alex Ferguson var i Manchester United, även om Gourcuff har varit ifrån Lorient i ett par korta perioder. Däremot verkar han ha sagt nej till det första erbjudandet, men det lär komma fler.

Statistiken: Montpellier toppat två olika statistiktabeller för de fem stora ligorna: det laget med flest oavgjorda matcher (15 av 28) och laget med flest utvisningar (11). Så enkelt förklarar man att de inte ligger högre upp än 13:e plats i Ligue 1.

Formen: Lyon har gjort säsongens bästa höjning av spelkvalitet och resultat. Bara ett insläppt mål på de fem senaste matcherna, och hade de haft lite bättre offensiva reserver så hade de utan tvekan tagit Champions League-platsen. Just nu är de för beroende av de elva startspelarna för att de ska ha mer än 25% chans att ta den platsen.

Spelaren och videon: Corentin Tolisso (Lyon). 19-åringen med rötter från Togo, men som gör ungdomslandskamper för Lyon, har varit i skymundan hela säsongen. Oavsett vilken position han än spelar på så har han bidragit med ettrighet och enkelhet i allt han gör, och fyller upp en bra lucka i startelvan med sitt mogna spel. Han är talangen som alla Lyonsupportrar har en genuin uppskattning för, en favorittalang för många, men som bara Lyonsupportrarna har pratat om.

I helgen fick han göra sin andra Ligue 1-start, och var med när Lyon vände 0-1 till 2-1 på stopptid. Bedimo gjorde 1-1 i den 91:a minuten, och Tolisso gjorde 2-1 i den 95:e minuten. Ett bra minne som vi kommer att minnas i många år. SÅHÄR firar man ett segermål. Säg aldrig att fotbollsspelare på hög nivå bara spelar för pengarna.

OMGÅNGENS ELVA (4-2-2-2)

Berbatov (Mona) – Ibrahimović (Pa)
Monnet-Paquet (Lo) – Ben Yedder (To)
Toulalan (Mona) – Mendy (Ni)
Bedimo (Ly) – Baša (Li) – Bodmer (Ni) – Aurier (To)
Novaes (Va)

TABELL

SC Bastia – Paris SG 0-3 (Ibrahimović, Lavezzi * 2)
Bordeaux – Lyon 1-2 (Saivet – Bedimo, Tolisso)
Guingamp – Thonon Gaillard 0-1 (Cambon)
Lille – Montpellier 2-0 (Baša, Roux)
Lorient – Saint-Étienne 1-0 (Aliadière)
Marseille – Nice 0-1 (Eysseric)
Monaco – Sochaux 2-1 (Berbatov, Rodríguez – Butin)
Nantes – Ajaccio 2-2 (Gakpé, Djordjević – Mostefa, Diarra)
Toulouse – Reims 3-2 (Aurier, Ben Basat, Ben Yedder – Krychowiak, de Préville)
Valenciennes – Rennes 2-1 (Dossevi, Waris – Toivonen)

@jonas_hansson

Publicerad 2014-03-12 kl 12:00
Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons