Långväxta Emra Tahirovićs vår i Allsvenskan 2007 gjorde honom till en eftertraktad spelare. Det pratades till och med om Juventus, men det mest troliga var ändå att han skulle gå till Holland eller England. Då dök Lille in och spenderade €1,6 miljoner på honom, vilket än idag är den högsta prislappen som Lille någonsin har betalat för en tonåring.
Att skriva på för Lille var något genuint fint. Säsongen innan hade de tagit sig till åttondelsfinal i Champions League där de förlorade mot Manchester United (0-1, 0-1), och de var på den tiden Frankrikes bästa klubb när det kom till scouting. De hade hittat 23-åringen Abidal för €300 000, 23-åringen Odemwingie för €650 000, 21-åringen Lichtsteiner för €650 000, och 21-åringen Chedjou kom gratis från de franska amatördivisionerna.
Tränaren Claude Puel såg inte Tahirović som en typisk chansvärvning.
”Han kommer att ge oss ytterligare lösningar i spelet.”
”Han kommer att bli ordinarie.”
”Vi har höga förhoppningar.”
Och sedan kom självklart liknelserna med Ibrahimović.
Det var dock tydligt att Lille hade scoutat fram en spelartyp snarare än en stor talang. Puel själv pratade om att sådana här spelartyper, de hushöga men ändå tekniskt fina anfallarna, var ”svåra att hitta, och efterfrågan är hög” men att hans scoutingnätverk var ”pålitligt”.
Tahirović var rätt spelartyp, men inte av tillräckligt bra kvalitet. Visst var han storväxt, men han vann inga dueller, han gjorde oacceptabla tekniska misstag, och verkade heller inte kunna göra mål.
Trots att det var en uppenbar felscouting så fick han ändå spela två ligamatcher under hösten. Först ett inhopp mot Sochaux, innan han fick starta mot Strasbourg. Mot Strasbourg startade även spelare som Cabaye, Makoun, Debuchy, och Kluivert, och på bänken fanns bland annat Michel Bastos och Mirallas. Det var sprängfyllt med talang i truppen.
Tahirović blev utbytt efter 54 minuter och istället kom Mirallas in, Lille förlorade med 3-0, och de skickade under vintern iväg svensken på lån till Zürich. De passade även på att slänga med en köpoption, för de hade tappat hoppet om honom efter bara ett halvår. Istället började de leta efter andra unga alternativ till de tre offensiva platserna, och hittade till slut spelare som Aubemayang, Gervinho, och Sow, tillsammans med Hazard från den egna akademin.
Efter det gjorde Tahirović även några försök i Maastricht VV och Castellón, innan han gav upp proffsfotbollen i ett par år. Han gjorde dock nyligen ett comebackförsök i FC Wil i den schweiziska andradivisionen. Efter att mestadels ha agerat inhoppare under säsongen så började igår en nyhet att spridas: FC Wil och Tahirović har brutit kontraktet. Den svåra resan rullar vidare.
@jonas_hansson