2013 skulle Gianelli Imbula välja karriär. Guingampmittfältaren var inte ens 21 år, men officiellt vald till Ligue 2:s bästa spelare. Chelsea kom med ett erbjudande som nobbades. Den deprimerande dubbelstatusen “förälder + agent” dök upp. Pappa Willy Ndangi pratade om att Chelsea gav för dåliga villkor. Ett för långt kontrakt med för många rättigheter som skulle tillhöra Chelsea.
Imbula tog istället Olympique de Marseille. Han hade problem första året, sedan kom Bielsa in och gjorde Imbula och Payet till lagets två viktigaste spelare. Den första fasen i attackerna var Imbula, den andra var Payet. Fas tre skulle vara mål.
Som vanligt när det handlar om en mörkhyad storväxt mittfältare så kommer fördomarna om att det bara handlar om fysik och försvarsspel. Imbula är mycket av en motsats. Hans försvarsspel är mediokert, han hinner inte förstå hur han ska positionera sig för att täcka ytor och hans duellspel kan vara frustrerande.
Samtidigt är det en ovanlig spelartyp när hans lag har bollen. Hur hans kvicka fotarbetsrörelser och yviga kropp dribblar sig förbi spelarna ifrån en låg position. Ta sig förbi de första två-tre spelarna i förstapressen, in med en vältajmad passning till de offensiva mittfältarna. Ancelotti sa att det inte finns tre andra unga spelare i Europa som är på samma nivå som Imbula.
Det här fick Imbula att tänka på landslag. Hans pappa (woop woop) har tidigare sagt att det är 52% för Frankrike och 48% för Belgien, där Imbula är född men som han tidigt flyttade ifrån. Belgiens Wilmots vill ha Imbula, Frankrikes Deschamps tvekar. Igår satt Imbula i en TV-sändning i Canal+ och pratade om att han kände sig svartlistad från den franska A-landslaget, vilket fick programledaren att ifrågasätta om Imbula verkligen visste om kontexten kring ordet “svartlista”.
Något är det dock som spökar. Frankrike har gott om fysiskt duktiga mittfältare – Schneiderlin, Matuidi, Pogba – men de har ingen som kommer ner och startar passningsspelet. De har bara använt Cabaye i den rollen. Imbula hade varit vettig att ha på inskolning, men väljer Deschamps bort Imbula för personligheten?
I allt sommarstök så skulle Imbula flytta. Pappan försökte att konkretisera Real Madrids intresse. L’Équipe skrev åter om Chelsea. Det pratades med Valencia, AC Milan, och Inter. Flytten blev till Porto för €20-25 miljoner, det dyraste köpet någonsin för klubben. Varför skedde flytten till en klubb där pappan hade sagt att han inte såg Porto som “ett steg framåt jämfört med Ligue 1”?
Valencia skulle köpa Imbula. Det gillade inte Jorge Mendes, så han fixade istället Rodrigo Caio (São Paulo) åt dem, innan Caio misslyckades med två läkarundersökningar.
Sedan kom Inter in, där pappan pratade om att Imbula skulle göra Inter stora igen. Sedan värvade de Geoffrey Kondogbia när AC Milan trodde att de hade klarat av affären, vilket gjorde att Inter tappade ånga i Imbula-intresset. Olympique de Marseille blev frustrerade, och tvingade fram en försäljning till Porto då de behövde snabba pengar istället för Inters förslag på lån plus köp.
Pappan kom igång.
– Vi väntade i onödan på Mancini för att prata med Giannelli, men i fyra dagars tid var det inget livstecken från Nerazzurri.
– Hela deras upplägg fick mig att vilja spy. De vaknade bara när de hörde att Porto var intresserade av honom.
– Deras medlare skickade meddelanden till mig som innehöll hot.
Här är det mycket att dra igenom. Kommer ni ihåg när Kondogbia hamnade i Inter istället för AC Milan? Kondogbia ägs delvis av investerarna hos Doyen. Några av investerarna där är en person som är nära vän med Turkiets president, en annan är SOCAR, Azerbajdzjans statliga oljebolag (som även sponsrar Atlético de Madrid). Ett par andra av investerarna är Inters ägare Erick Thohir, och AC Milans förmodade nya ägare Bee Taechaubol.
Doyen har också lånat ut pengar till Porto, €10 miljoner, för att köpa Imbula.
Det är numera förbjudet för tredjepartsägande enligt FIFA, men grejen är att Doyen bara lånar ut pengar till Porto. Porto äger 100% av Imbulas rättigheter, men måste samtidigt betala hög ränta och ge pengarna tillbaka när Imbula säljs. Därför sägs det att Imbula kan säljas redan nästa sommar för upp emot €50 miljoner. Enligt Di Marzio sker i så fall försäljningen till AC Milan.
En situation med mycket oreda och många trådar där vi ännu inte vet hur allt hänger ihop.
Hur har det då gått för Imbula? Hans hopparknä förstörde försäsongsrytmen, och L’Équipe skrev att Lopetegui – Portos huvudtränare som hade pushat ledningen att köpa Imbula – hade svårt för Imbulas personlighet. Det dementerades av Record, och istället pratas det om att Imbula har problem för att de i Olympique de Marseille satsade på snabba attacker, medan de i Porto bygger anfallen.
Samtidigt pratar Imbula om att han tog klasser för att lära sig portugisiska, men de var för svåra som han hoppade av kursen. Han var även bänkad i en Champions League-match mot Dynamo Kiev, och har flera gånger blivit utbytt, vilket inte är goda tecken för en rekordvärvning.
Sett till räntan på Portos lån lär Imbula ändå bara vara där i ett år. Förra månaden började det skrivas om andra klubbar än AC Milan. Den här gången var det återigen Chelsea det handlade om.
Typ: Portos Imbula, älskad av både Mourinho och Ancelotti, verkar vara fast i greppet hos investerare. Samtidigt har han själv fått kritik för att han inte har gjort rätt val.
@jonas_hansson