Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Management Science - Ger managerbyten egentligen någon effekt?

Det här med att byta managers är ju av någon anledning väldigt populärt och inte minst aktuellt.

Närmare ett tiotal managers har redan bytts ut inte ens två månader in på säsongen. Så sent som den här veckan så har Leicesters Paulo Sousa fått lämna efter bara nio matcher vid rodret och han har ersatts med Sven-Göran Eriksson.

Efter ännu en undermålig prestation så har dessutom pratet börjat gå om Roy Hodgson i Liverpool. Fansen på Anfield drömmer om att Kenny Dalglish ska ta över och alla underbara saker som då ska inträffa.

Men ger det egentligen någon påvisbar effekt på lagets prestationer att byta manager?

Den allmänna uppfattningen är ju att det gör det. Man brukar exempelvis kunna tala om ”Eriksson-effekten”, för att ta vad som eventuellt skulle kunna sägas om Svennis om han nu lyckas med Leicester.

Men det är svårt att bedöma sanningshalten i den där typen av uppfattningar, inte sällan är de klichéer eller produkter av lata analytiker som mest upprepar vad de diskuterat sig fram till över en lång lunch.

Ibland stämmer dessa uppfattningar, men ofta är det förenklingar och i vissa fall är det rena felaktigheter.

Jag är ju en varm anhängare av ett något mer vetenskapligt förhållningssätt till sådana här frågor. Och det finns ju faktiskt forskning därute kring sådant som vi annars sitter här och diskuterar.

Med ”management science” ser jag möjligheten att från och till föra fram dessa vetenskapliga insikter som en utgångspunkt för en mer insiktsfull diskussion.

Låt oss börja här och nu, just med frågan om vad managerbyten egentligen har för effekt.

…………………………………………………

STUDIENS UPPLÄGG OCH METOD

Benny J. Peiser och Matthew O. Franklin vid Liverpool John Moores University publicerade år 2000 artikeln ”The Effects of Managerial Changes in English Professional Soccer, 1975-1995” i den vetenskapliga tidskriften Football Studies.

http://www.la84foundation.org/SportsLibrary/FootballStudies/2000/FS0301g.pdf

Författarna studerade alltså effekten av managerbyten under en 20-årsperiod mellan 1975 och 1995 och de använde sig av Rothmans Football Yearbook som primär datakälla.

De studerade engelska och walesiska klubbar som deltagit i The Football League och Premier League sedan säsongen 1975/76. De valde att enbart studera de klubbar som förblivit professionella under hela studieperioden. Totalt inkluderades därmed 79 fotbollsklubbar i studien.

Studien utgår från det datum som en klubb bytte manager. För att mäta kortsiktig effekt av managerbytet så jämfördes:

(a) Lagets poängsnitt under de fem sista matcherna under den gamle managern med poängsnittet under den nye managerns fem första matcher.

(b) Lagets tabellplacering vid tidpunkten för managerbytet med lagets nya tabellplacering efter den nye managerns fem första matcher.

I syfte att mäta mer långsiktiga effekter av managerbytet så jämförs också:

(c) Den nye managerns initiala tabellplacering (efter fem matcher) med klubbens tabellplacering vid säsongens slut.

Resultaten sammanställdes för de 79 klubbarna i studien och analyserades med hjälp av statistisk metod.

Författarna valde också att ta hänsyn till när managerbytet gjordes. De identifierade tre tidsperioder: off-season, sommarperioden mellan en säsongs sista dag och nästa säsongs första dag; hösten, från säsongens första dag fram till den 31:a december; samt våren, från och med 1:a januari fram till säsongens sista dag.

Så, vad kom de fram till?

…………………………………………………

NÄR MANAGERBYTET GÖRS ”OFF-SEASON”

Författarna kom fram till att lagets poängsnitt under den nye managerns fem första matcher var något högre (4,8 jämfört med 4,5) än under den förre managerns fem sista matcher. Skillnaden var däremot så liten att den inte var statistiskt signifikant – med andra ord, det går inte att säga med säkerhet att managerbytet egentligen gjorde någon skillnad.

De fann emellertid en statistiskt signifikant skillnad i lagets tabellplacering efter den nye managerns fem första matcher jämfört med dess tabellplacering vid tidpunkten för managerbytet. I genomsnitt förbättrades ett lags tabellplacering med 2,58 positioner.

Författarna menar däremot att ett skäl till den stora skillnaden var att många av de klubbar som bytte manager gjorde det för att de relegerats till en lägre division och därför utgick från en väldigt ”låg” tabellplacering.

Däremot finner författarna ingen större skillnad på lång sikt, lagets tabellplacering förbättrades inte väsentligt efter den nye managerns fem första matcher fram till slutet av säsongen. Tvärtom så sjönk faktiskt lagens tabellplacering med 0,45 positioner, vilket alltså ger den långsiktiga positiva effekten av ett managerbyte off-season till 2,13 tabellplaceringar.

…………………………………………………

NÄR MANAGERBYTET GÖRS UNDER HÖSTEN

När ett managerbyte gjordes under första halvan av säsongen så fann författarna en tydlig positiv effekt sett till ett lags poängsnitt som förbättrades på kort sikt med 1,2 poäng (från 3,17 poäng i snitt till 4,39 poäng i snitt under de fem matcherna efter managerbytet).

Men till skillnad från när managerbytet gjordes under sommaren, så kunde författarna å andra sidan inte hitta någon signifikant skillnad mellan ett lags tabellplacering efter den nye managerns fem första matcher jämfört med tabellplacering vid tidpunkten för managerbytet. Den omedelbara effekten av managerbytet var med andra ord väldigt liten eller obefintlig.

Däremot fann författarna på längre sikt en tydlig positiv effekt av managerbyten under hösten. Vid slutet av säsongen så hade lagets tabellplacering förbättrats med 1,67 placeringar jämfört med lagets tabellplacering efter den nye managerns fem första matcher.

Det är naturligtvis möjligt att förbättra poängsnittet utan att tabellplaceringen för den sakens skull förbättras, eftersom övriga lag också tar poäng samtidigt som managerbyten vanligtvis kommer efter att ett lag tidigare har underpresterat jämfört med sina konkurrenter. Det tar helt enkelt tid att komma ifatt.

…………………………………………………

NÄR MANAGERBYTET GÖRS UNDER VÅREN

Den positiva effekten på ett lags poängsnitt är än mer markerad när ett managerbyte sker under säsongens andra halva än under dess första. Författarna finner att ett lags poängsnitt i genomsnitt stiger från 3,1 poäng under den gamle managerns fem sista matcher till 4,9 poäng under den nye managerns fem första matcher – en förbättring med i genomsnitt 1,8 poäng över en period om fem matcher.

Däremot visade det sig i studien att managerbyten under säsongens andra halva inte gav någon statistiskt säkerställd positiv effekt i tabellplacering, vare sig på kort eller på lång sikt. Intuitivt går det att förstå som att det helt enkelt inte finns tid kvar på säsongen för managerbytet att få effekt på tabellen när det sker under säsongens andra halva.

…………………………………………………

SLUTSATSER OCH KRITIK

Resultaten visar att i vissa fall och om det sker vid vissa bestämda tidpunkter så kan ett managerbyte faktiskt ge positiva effekter på ett lags prestation.

Studien visar att ju mer tid en manager får på sig, desto mer sannolikt är det att en positiv effekt hinner översättas i förbättrad tabellplacering. Med andra ord är det bättre att byta manager tidigt under säsongen, om alls.

Vad studien framför allt illustrerar är att managerbyten som en kortsiktig åtgärd är tämligen meningslös. Däremot kan det mycket väl vara en framgångsrik metod på lång sikt för att förbättra ett lags prestationer.

Så i det avseendet kan det mycket väl vara så att Leicester på sätt och vis har agerat helt riktigt i sitt managerbyte. Å ena sidan så gav de inte Paulo Sousa någon möjlighet att få någon effekt på laget, men har de väl bestämt sig för att göra ett managerbyte så var det bättre för laget att göra det nu än att vänta till en senare tidpunkt på säsongen.

De praktiska implikationerna av studien är med andra ord tvetydiga. Ta till exempel Liverpool som exempel. Frågan ställs ju här på sin spets, antingen ger man Roy Hodgson den tid man bedömer att han behöver – men är det så att man inte har förtroende för att han kommer att leverera bättre resultat så är det nu man ska agera.

Sett till studiens resultat så ska man inte förvänta sig några långsiktiga förbättringar i tabellplacering fram till säsongens slut med Roy Hodgson, som alltså rekryterades off season.

:::

Studien har däremot sina uppenbara svagheter. Den mäter exempelvis inte hur frekvent en klubb byter manager. Man kan till exempel tänka sig att resultaten ser annorlunda ut för en klubb som byter managers väldigt ofta jämfört med en klubb där detta är mer ovanligt.

På samma sätt så är det tveksamt att mäta långsiktig effekt på en tidsperiod som i slutänden varierar mellan ett halvår och ett år. Det är möjligen mindre kortsiktigt än enbart de första fem matcherna, men det är inte detsamma som långsiktigt.

Författarnas tolkningar är också tveksamma. De gör en stor grej av att endast i 40% av fallen där lag ligger under nedflyttningsstrecket vid ett managerbyte så lyckas lagen i slutänden undvika nedflyttning. De drar därför slutsatsen att förändring är meningslöst för en majoritet av klubbar.

Själv gör jag ju tolkningen att en 40% success rate är rätt bra odds för ett lag som befinner sig under strecket och sannolikt inte har ett spelarmaterial som är bättre än så. Författarnas problem är att de inte jämför sannolikheten för framgång med managerbyte med sannolikheten för framgång utan managerbyte.

Just denna problematik belyser Rick Audas, Stephen Dobson och John Goddard i sin artikel ”The Impact of Managerial Change on Team Performance in Professional Sports” i Journal of Economics and Business (2002:54).

De rensar för vad de kallar “mean-reversion”, som i princip betyder att ett lag som underpresterar tenderar att återhämta sig oavsett om de byter manager eller ej. Audas, Dobson och Goddard finner – när de kontrollerat för denna så kallade ”mean-reversion” – att lag som byter managers under säsongen i genomsnitt faktiskt presterar sämre än de som inte gör det.

Jag väljer att se denna studie som en bekräftelse på det som redan framkommit – att byta managers är tämligen meningslöst som ett kortsiktigt verktyg för att uppnå förbättrade resultat. Det är ett strategiskt verktyg som främst ska användas för att utveckla en klubb på lång sikt.

…………………………………………………

NYHETER

Roberto Mancini menar att bråket mellan honom och lagkapten Carlos Tevez bara kommer göra Man City starkare.

Chelsea kommer få klara sig utan Yossi Benayoun i ”flera månader” på grund av en avsliten hälsena.

Daily Mail reder ut vem Liverpools nye ägare, John William Henry II, egentligen är – en annan typ av amerikan än Hicks och Gillett hur som helst, om man ska tro dem.

Aaron Ramsey siktar på en återkomst i november efter sitt benbrott.

Man Citys Brian Marwood, typ Director of Football, förklarar hur det är tänkt att Man City ska gå break-even inom en snar framtid, utan att egentligen säga ett ord om hur det är tänkt gå till. – Ni måste tjäna mycket mer pengar än vad ni gör nu för att gå break-even, inte bara spendera mindre.

Och den som vill kan följa händelserna i och runt Liverpool via den här länken till Telegraphs live-bevakning:

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/liverpool/8045605/Liverpool-takeover-crisis-live.html

…………………………………………………

Landslagsuppehållet kommer innehålla några sådana här bloggar, tillsammans med några gästbloggar och lite av djupdykningar i specifika klubbar och kanske ett och annat intressant personporträtt.

Förslag till gästbloggar tas gärna emot.

Be Champions!!

Publicerad 2010-10-06 kl 15:01

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER