Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

World Wide Web

I den globala toppfotbollens konkurrens och kapitalism så är fotbollsspelarna de allra mest betydelsefulla resurserna och produktionsfaktorerna.

Konkurrensen mellan klubbarna sker inte längre enbart på fotbollsplanen utan minst lika mycket vid sidan av den i en ständigt pågående strävan att kontrollera dessa resurser.

En förändring som skett sedan Old Football är att framtiden fått en alltmer framträdande roll i klubbarnas strategiska planering. Där fokus tidigare låg vid att värva de bästa spelarna så ligger fokus numer vid att värva de bästa spelarna nu såväl som i framtiden.

En annan förändring som skett är att truppbyggandet, ackumuleringen av spelare, har blivit en central beståndsdel i klubbarnas långsiktiga arbete och riskhantering.

Likt i alla kapitalistiska strävanden så sker en koncentration av ekonomiska och materiella resurser till ett fåtal aktörer, och vad som följer på det är en tilltagande grad av hierarki mellan dessa aktörer.

Till viss del speglas det i ”nästa generations” förändring som är på väg att få genomslag i Modern Football när det gäller konkurrens och kontroll över framtida spelare.

Skapandet av formella nätverk mellan klubbar från olika geografiska områden som organiserar och samordnar produktion och distribution av lovande fotbollstalanger.

:::

För någon vecka sedan publicerade Daily Mail följande nyhet om en av Man Utds senaste satsningar på den sydamerikanska och brasilianska fotbollsmarknaden:

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1369316/Manchester-Uniteds-new-recruits-Brazil.html

Man Utds projekt är ett exempel på hur framtidens fotbollsvärld alltmer kommer att organiseras. Det är ett projekt som enbart inom detta begränsade exempel innefattar tre klubbar.

Man Utd som tillför resurser och tillhandahåller utbildning. Den brasilianska klubben Desportivo Brasil som fungerar som en form av lokal akademi. Den holländska klubben Twente som fungerar som en mellanhand för vidareutveckling och som leverantör av europeisk nationalitet.

Teoretiskt är det här en lysande idé för Man Utd och engelska fotbollsklubbar. De ökar sin geografiska spridning, sin lokala närvaro och kompetens. Men inte minst så innebär det en form av riskminimering.

Den risk i termer av kostnader och kvalitetsgarantier som är oundviklig i utveckling av unga fotbollsspelare delegeras och fördelas mellan flera olika aktörer inom det upprättade nätverket – istället för att ligga enbart på Man Utd självt som tidigare varit fallet.

:::

Den här utvecklingen inom fotbollen kan förstås som ett led i en ständigt pågående ekonomisk och social organisering.

Det är en fråga om transaktionskostnader.

Med transaktionskostnader syftas på att varje transaktion på en marknad är behäftad med vissa specifika kostnader vid sidan av själva priset – såsom kostnader för informationssökning om produkten, för risken att produkten är felaktig, för själva förhandlingen om ett rimligt pris och så vidare.

Teorin förklarar när det är rationellt för en aktör att köpa något på en marknad eller själv producera det inom sin egen organisation. Make or buy. När transaktionskostnaden för att köpa en produkt på marknaden är högre än kostnaderna för att producera den själv så ersätts marknaden med en organisation eller, med ett annat ord, en planekonomi.

Vi kan spåra detta i den moderna fotbollens utveckling.

Marknadsåldern

Under fotbollens första tid, låt oss lite grovt säga under 1900-talet, så var tillgången till spelarresurser helt och hållet marknadsbaserad. En klubb hade sitt lag och när det var aktuellt att tillföra en spelare till laget så gick man ut på spelarmarknaden för att handla.

Dels så befann sig fotbollen i sitt inledande stadie av organisering. Dels så var fotbollen långt mycket mer nationellt begränsad och baserad än vad som nu är fallet, och transaktionskostnaderna för att agera på marknaden därmed klart lägre än vad som nu är fallet och tillgången till information mer självklar.

Organisationsåldern

Därefter, under fotbollens följande tidsperiod, grovt räknat under 2000-talet, så förändrades fotbollen. Antalet matcher ökade, fotbollen och konkurrensen om spelare blev alltmer global och kommersialiserad. Transaktionskostnaderna ökade dramatiskt.

Resultatet blev framväxten av allt större och integrerade akademier där klubbarna kontrollerar utvecklingen av unga och framtida spelare in-house. Klubbarna kontrollerar och ”äger” spelarna från en väldigt ung ålder och potentiellt genom hela deras karriär. Fotbollen var som allra mest organiserad.

Nätverksåldern

Den närmaste tidsperioden ser alltså ett mellanting mellan marknad och organisation växa fram inom fotbollen och dess spelarutveckling – det formella nätverket.

Det är en form av organisering som bygger på semi-självständiga aktörer som är överens om att samarbeta och koordinera resurser. Det syftar både till att minimera transaktionskostnader som följer av en marknad och till att minimera de produktionskostnader och den risk som följer av en organisation.

:::

Sportsligt och ekonomiskt är det här en utveckling som definitivt är till godo för de engelska och europeiska storklubbarna.

Men rent filosofiskt går det naturligtvis att ha invändningar.

Ett mer samhällsbaserat resonemang kan utgå från att det här är något som ökar klyftorna inom den moderna fotbollen och som formaliserar och institutionaliserar dess klasskillnader. Det är en form av fotbollens moderna kolonialisering där det är tydligt att länder som Brasilien och Holland är tänkta att exploateras för i det här fallet den engelska fotbollens vinning.

Utifrån ett mer fotbollsmoraliskt resonemang så kan man invända att det här är ett system som förändrar fotbollens själ. Den brasilianska klubben Desportiva Brasil, i det här fallet, blir allt mindre en fotbollsklubb och alltmer en investmentbank. Deras primära motiv är inte att vinna titlar eller sportsliga meriter utan att göra så god affär på att sälja unga spelare som möjligt. Det förändrar hela fotbollslandskapet i länder som till exempel Brasilien.

Det här är filosofiska invändningar som är möjliga att ha – men som jag tror är helt chanslösa mot de ekonomiska och tekniska intressen som driver den moderna fotbollens utveckling.

…………………………………………………

Graham Poll diskuterar huruvida Wayne Rooneys gula kort mot Wales var medvetet för att slippa spela landskampen i början av juni.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1370664/Graham-Poll-Perhaps-Wayne-Rooney-holiday-mode.html

Jag måste medge att jag inte reflekterade över det under matchen – men skulle det vara sant så är det ju ännu ett slag rätt i solar plexus på landslagsfotbollen och definitivt ett inlägg i den pågående striden mellan club and country.

…………………………………………………

Vi har pratat en hel del om ståplatser inom engelsk fotboll på sistone, händelsevis också en debatt som börjat få lite liv igen också i England.

Kenny Dalglish skriver en regelbunden krönika i Daily Mail och ger här sitt eget mycket personliga perspektiv på frågan.

http://www.dailymail.co.uk/sport/football/article-1370285/Kenny-Dalglish-96-reasons-football-terraces.html

Man måste respektera Dalglishs uppfattning – men han illustrerar också hur otroligt färgad diskussionen är av Hillsborough och vad som hände där och hur den kanske är känslomässigt snarare än sakligt baserad.

Inte minst det sista stycket kanske:

[“I know fans still stand in countries like Germany. But you can’t compare their situation with ours. If Germany had endured a tragedy like Hillsborough, of innocent supporters dying because they went to a football match, they would have banned standing and they would not now be talking of reversing that decision.”]

Tragedin är utgångspunkten.

Jag ska inte påstå att jag är insatt i varje teknisk detalj i diskussionen. Men själv har jag svårt att se ståplatserna som den direkta orsaken utan snarare kombinationen av ståplatser och kravallstaket som var standard vid tiden för Hillsborough.

Supportrarna trängdes och klämdes ihjäl mot staketen, det var kravallstaketen tillsammans med obefintlig säkerhetskontroll vid insläppen som orsakade tragedin. Inte ståplatserna i sig.

Huruvida fotbollssupportrar i England är kapabla att stå upp och titta på fotboll utan att orsaka kravaller (och därmed föranleda behovet av kravallstaket) är däremot en annan fråga – och kanske en fråga som i grund och botten handlar om människosyn.

Kanske var det engelska samhället under 1970- och 1980-talen ett annorlunda samhälle än nu – och kravaller då därför mer sannolika än nu?!

…………………………………………………

Ännu ett bevis för att The Guardian är en frekvent läsare av den här bloggen – såklart! – är att Paul Doyle mindre än ett dygn efter min ”Jag är nyfiken – Chesterfield”-blogg skriver följande blogginlägg på deras Football League Blog.

http://www.guardian.co.uk/football/football-league-blog/2011/mar/28/chesterfield-barnet-league-two

Ett sammanträffande naturligtvis – men den som vill fördjupa sig ännu lite mer i Chesterfield ska naturligtvis läsa den bloggen.

Be Champions!!

Publicerad 2011-03-28 kl 11:10

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER