POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

ANNONS

Käre Herr Hussfelt!

Låt mig gratulera till ett nytt, spännande och innovativt användande av det publicistiska verktyget och begreppet ”pudel”.

Det har vanligtvis varit en form av villkorslös ursäkt för någon särskild faktisk eller taktisk dumhet man har sagt eller gjort.

Men inte nu längre. Nu är det en halvkväden avbön omedelbart följd av ett upprepat angrepp i samma riktning som det ursprungliga felet begicks.

Jag förstår – ”when you’re not playing offence, you’re playing defence!”

:::

Låt mig inleda med att slå fast det alla vi fotbollsälskare redan vet och håller för givet.

Milan är en fantastisk klubb med en fantastisk historia. Det är en makalöst framgångsrik klubb i Italien och sett till det europeiska cupspelet så är Milan tillsammans med Real Madrid i ensamt majestät främst genom alla tider, och i titlar långt före Man Utd. Laget som Milan hade där i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet är ett av världens bästa fotbollslag genom alla tider och som förmodligen sedan dess helt saknar motstycke.

Så var detta sagt. Men så till min fundering. Vem i hela friden har förnekat eller ens ifrågasatt detta?

Vad var det egentligen med de välförtjänta hyllningarna till Ferguson som retade upp dig så förtvivlat att du kände ett behov av att försvara det som aldrig attackerats? På vilket sätt blir Milans storhet reducerad av att Ferguson och Man Utd hyllas?

Och när du ändå gör din jämförelse med hjälp av fakta som visar sig vara inte bara vinklade i ordets populära mening utan även felaktiga – vad får dig då att reagera på detta med ännu ett tämligen nedvärderande och provocerande angrepp med Man Utd som adress?

Var det Fergusons fel att du inte hade koll på dina fakta?

:::

Låt oss bortse från att du väljer att jämställa en enda persons insats med vad en hel klubb med alla dess resurser och personer har åstadkommit genom åren.

Men eftersom jag nu ändå är en ”sådan där som håller på lag” så känner jag ändå för att göra några korta konstateranden apropå din spetsiga analys av Man Utds europaprestationer, och hur de står sig jämfört med Milans.

:::

Milan var under 1980-talets andra halva då som nu en toppklubb i Italien, som alltid befann sig i tabellens övre del. Det var en klubb med stora resurser, Berlusconi tog över klubben 1986 och investerade enorma summor i den, mycket likt det sätt som exempelvis Abramovich och Mansour har gjort i Chelsea och Man City på senare tid. Italien var också den överlägset dominerande ligan i Europa och hade en etablerad maktställning inom den europeiska fotbollen. Det är från den utgångspunkten som Milans projekt tog sin början.

När Ferguson tog över Man Utd 1986 så var det en klubb på dekis, en klubb i botten av den engelska ligan, en klubb som inte hade vunnit ligan på nästan 20 långa år. Långt förbisprungna av andra dominerande klubbar. Engelsk fotboll stod svag och taktiskt outvecklad, och var med egen förskyllan utesluten från europeiskt cupspel under de därpå följande fem åren, vilket drabbade engelsk fotboll i Europa hårt. Ferguson hade ingen Berlusconi som pumpade in kapital, han fick sakta men säkert bygga upp klubben från grunden. Detta var utgångspunkten för Fergusons projekt.

Ser du skillnaderna?

Detta sagt så är naturligtvis Ferguson själv den förste att medge att Man Utd borde ha lyckats bättre i Europa under hans tid i klubben.

Men det motiverar och rättfärdigar ju inte tramsiga och tendentiösa jämförelser som därtill är onödiga då ingen har ens tänkt tanken att hylla Ferguson på Milans bekostnad.

:::

Vad så gäller Man Utds finaler i Champions League.

Helt visst blev Man Utd utspelade i en final i vad som var en av Man Utds sämre prestationer under hela den säsongen, vilket inte minst Barcelona själva varit sena med att påpeka. Händelsevis deltog inte Milan i det årets Champions League.

Helt visst var finalen i Moskva mot Chelsea en otroligt jämn historia mellan två närmast oskiljaktiga lag. Men i slutänden har jag svårt att se att Man Utd ska behöva be om ursäkt för att de, till skillnad från sina motståndare, faktiskt håller sig på benen och sätter sina avgörande straffar.

Helt visst var Man Utd det sämre laget i just den enskilda finalen mot Bayern München 1999. Vad som möjligen glöms bort är att Man Utds mittfält, vid tillfället världens förmodligen bästa mittfält och den bultande motorn i hela Man Utds lagbygge, var helt skövlat i den matchen.

Såväl Roy Keane som Paul Scholes var avstängda, världens vid tillfället bästa centrala mittfält. En av världens bästa högermittfältare tvingades spela centralt och en av världens bästa vänstermittfältare fick spela på högern.

Vilket lag skulle med de förutsättningarna gå in och vara bättre än ett ruggigt starkt och välorganiserat Bayern?

More to the point, vilket lag skulle med de förutsättningarna lyckas inte bara hålla sig kvar i matchen utan även svara för europeisk fotbollshistorias mest dramatiska vändning någonsin? – något  som du framställer som något mer eller mindre negativt?

:::

En sak har Man Utd däremot aldrig lyckats med i en Champions League-final, nämligen att tappa en 3-0-ledning i halvtid.

För att parafrasera José Mourinho. Och det är den enda småaktighet jag skickar i retur.

:::

Det fina med fotboll är att det inte är ett nollsummespel.

Ett lags eller en managers prestationer förminskas inte av andra lags och andra managers prestationer, särskilt inte när det sker i ett helt annat land och i en helt annan liga.

Italiensk fotboll kan vara bra och givande utan att engelsk fotboll därmed blir dålig. Engelsk fotboll kan vara bra utan att det på något vis gör italiensk fotboll mindre värd.

Behovet av att lyfta fram det egna genom att förminska något annat kommer jag aldrig att förstå mig på.

Be Champions!!

Publicerad 2011-05-10 kl 14:30

Senaste tweets

Arkiv

Annons
ANNONS
Nästa artikel
ANNONS

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
ANNONS

Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå