Ny blogg, som var tänkt att komma upp i morse, blir det alltså inte förrän nu. Och den syftar kort och gott till att på ett på samma gång uttömmande som förhoppningsvis småroligt sätt sammanfatta Premier League-året 2011. Så att vi må glömma? Nja, men så att vi kan lägga det till handlingarna och nu gå vidare med 2012, resten av den här säsongen och vad framtiden för med sig i sin inte alltid trygga famn.
Transfersagor, tragedier och olika varianter av trångsynthet var det som på ytan kännetecknade 2011, men visst hände det också en väldigt massa som också hade med själva fotbollen på planen att göra.
:::
A – Anfall. Det offensiva spelet fick alltmer utrymme i Premier League under 2011, kanske på bekostnad av ligans tidigare defensiva ryktbarhet. Spelet har förmodligen blivit lite roligare att titta på, och något mindre förutsägbart, men har det blivit bättre eller sämre?
B – Birmingham. Hade värvat stort inför säsongen 2010/11 i form av Obafemi Martins, Nikola Zigic, David Bentley och Ben Foster. Förväntade sig att etablera sig i Premier League. Lyckades med konststycket att under samma säsong först vinna Ligacupen och därefter åka ur Premier League.
C – Chicharito. Man Utds värvning av en okänd mexikansk anfallare som svar på Chelseas ligavinst säsongen innan togs som intäkt för brist på resurser. Men den lille ärtan tog Premier League med storm under sin debutsäsong, gjorde många och avgörande mål som i slutänden vann ligan åt Man Utd en säsong när stjärnanfallaren Wayne Rooney var minst sagt upp och ner.
D – Domare. Har som vanligt rättvist eller orättvist stått i skottgluggen för en mängd diskussioner och kontroverser. Har, enligt supportrarna, en långt större betydelse än spelarna när det kommer till att avgöra matcher, åtminstone till det egna lagets nackdel. Ryan Babel höll med, och deporterades som en konsekvens av detta till Tyskland.
E – EPPP. Premier Leagues nya master plan för att reformera det nationella akademisystemet, göra landslaget mer framgångsrikt och de engelska klubbarna mer konkurrenskraftiga i det europeiska cupspelet. Beskrivs av vissa som helt nödvändigt, och av andra som den mest ondskefulla idén sedan ärtsoppa.
F – Fabregas. Årets mest ihärdiga transferföljetong. ”Älskar, älskar inte…” såg ut att vara leken omsatt i verklighet. Till slut visade sig i alla fall hans kärlek till Barcelona större. Affären, som genom att dra ut på tiden skadade Arsenal, hade kunnat lösas snabbare om han varit helt ärlig med detta.
G – Gary Speed. Tragedin slog till inom engelsk fotboll när Gary Speed, tidigare spelare i bland annat Leeds och numer walesisk förbundskapten, begick självmord tidigare i höstas. Ingen anade de problem han måste ha burit på, och hans bortgång orsakade förtjänta hyllningar som tyvärr lär ske på bekostnad av kanske nödvändig introspektion och reflektion angående fotbollens roll.
H – Henry. Henry som i John W., Liverpools amerikanske ägare, som med investeringar gett Liverpool nytt liv och hopp och som i början av 2011 förde drömmarna tillbaka till Anfield med återinförandet av Kenny Dalglish som manager. ’anry som i Thierry, som alldeles mot slutet av 2011 annonserade sin återkomst till Arsenal och till Premier League.
I – Impotenta anfallare. 2011 var de misslyckade anfallarnas år. Ofta var det också de snordyra misslyckade anfallarnas år. Fernando Torres värvades av Chelsea för £50m. Andy Carroll värvades av Liverpool för £35m. Darren Bent värvades av Aston Villa för £18m. Edin Dzeko värvades av Man City för £17m. Ingen av dem har direkt imponerat. Tre av dem tackar Torres för att han drar på sig medias korseld.
J – Juniorfotbollen. Den engelska juniorfotbollen fick sig ett uppsving i och med skapandet av den så kallade NextGen Series, där fyra engelska klubbar i den första upplagan bjudits in till en juniorfotbollens motsvarighet till Champions League. Man City åkte ut i gruppspelet, men Liverpool, Tottenham och Aston Villa har samtliga tagit sig vidare till kvartsfinal.
K – Kvinnliga linjedomare. Sian Massey hamnade i två ålderdomliga och sexistiska mäns skottglugg och blev till en linjespringande symbol för en fotbollsfeministisk rörelse. Andy Gray och Richard Keys fick sparken från Sky vilket till alla Liverpoolsupportrars ohejdade förtjusning istället gav Gary Neville plats i rutan.
L – Löjliga resultat. 1-5, 8-2, 3-5, 1-6, 4-4, 4-0 – bara i möten mellan så kallade topplag. Därtill märkliga resultat mellan bottenlag och topplag med liknande målsiffror. 2011 kastade upp några närmast löjeväckande resultat, som helt klart har gett Premier League viss profil under året som gått.
M – Manchester. 2011 utgjorde startskottet för vad som ser ut att kunna bli en enastående maktkamp mellan två klubbar från samma stad. Ett konstmål avgjorde det första mötet, och kampen togs därefter till Wembley två gånger om. Man City gjorde slut på 35 års väntan, och med en ny säsong inletts så har de båda klubbarna tagit Premier League i ett strypgrepp som ser ut att hålla i sig i år framöver.
N – Negro. Årets tveklöst mest kontroversiella ord. Vad menade Suarez egentligen och hur tänkte han? Förolämpningarna har haglat åt alla håll och supportrar som tidigare ens knappt kunnat stava till Uruguay var helt plötsligt kulturella, lingvistiska och antropologiska auktoriteter. FA stampade till med ett hårt straff i form av åtta matchers avstängning. Men sista ordet är ännu inte sagt.
O – OS-arenan. Kampen mellan ny arena och större intäkter, med andra ord kampen om framtiden, ledde till intriger i London mellan framför allt West Ham och Tottenham. Till sist kom politikerna fram till att OS-arenan skulle gå till West Ham, som omedelbart därefter såg till att åka ur Premier League.
P – Pardew. Newcastles strategi under den första halvan av 2011 såg ut att vara att sälja alla sina bästa spelare. Alla tippade på problem för Newcastle men Alan Pardew, med defensiv organisation och en mildare form av fransk revolution, har lyft Newcastle upp mot toppen av tabellen, och sig själv tillbaka till engelsk managementöverklass.
Q – Queens Park Rangers. Trots att laget vann The Championship med bred marginal, och återvände till Premier League för första gången på över ett decennium, så slets klubben av styrelseintriger. Warnock, älskad av fansen, hotades av sparken. Ägarbytet en vecka in på säsongen kanske räddar klubben kvar i Premier League.
R – Ryan Giggs. Glorian på en av Premier Leagues mest beundrade fotbollspersonligheter hamnade rejält på sniskan framåt sommaren när det uppdagades att Giggs försökt skaffa fram en injunction mot sociala och vanliga media som rapporterade om en otrohetsaffär som i bekräftade och hittills obekräftade delar förstörde bilden av en lojal familjefar.
S – Stoke. Drabbade Europa som den värsta Dagmar-storm och tog sig utan några större mankemang raka vägen till slutspel i Europa League, där man passande nog får sällskap av de båda Manchesterklubbarna. 16-delsfinalen mot Valencia ger i alla fall svar på frågan hur ett spanskt topplag (nåja) faktiskt skulle klara sig en kall torsdagskväll i Stoke.
T – Tevez. Premier Leauge-årets mest tragikomiska spelarhistoria. Har surat regelbundet i minst ett år, något som kulminerade borta mot Bayern München när han helt sonika spelstrejkade genom att mitt under match vägra hoppa in för Man City. Roberto Mancini morrade något om att han aldrig mer skulle spela för Man City.
U – UEFA. Det politiska spelet mellan UEFA och Premier League fortsatte där UEFA fortsatt med implementeringen av sitt regelverk kring financial fair play. Premier League har svarat med att genom sitt indirekta deltagande i European Clubs’ Association glunka alltmer hotfullt om bildandet av en oberoende europeisk superliga.
V – Venkys. Lovade guld och gröna skogar vid sitt övertagande av Blackburn men under 2011 har deras passiva och inkompetenta ägarskap inte bara orsakat enorma interna slitningar i klubben, det har förpassat klubben ned i träsket under nedflyttningsstrecket och på randen till den stora avgrunden.
W – Wales. Den lilla halvt självständiga kolonin på sydvästkusten marscherade med dunder och brak in i Premier League med lite oväntat Swansea som landets första representant. Den walesiska patriotismen vet inga gränser, och alla utom möjligen Cardiff-fansen håller på The Swans.
X – XIX. 19 var siffran för året när Man Utd tog sin 19:e ligatitel och på så vis till slut och med luft ned till ribban passerade Liverpool som klubben med flest antal vunna ligatitlar.
Y – Yakubu. Anfallsvärvning till Blackburn och samtidigt David Moyes värsta mardröm. Moyes har poängterat Evertons behov av en anfallare samtidigt som han sålde Yakubu, som just nu framstår som precis allt det som Everton behöver, till Blackburn. Avslutade 2011 med att sänka Man Utd på Old Trafford.
Z – Zat Knight. Försvararen som vid slutet av 2011 ser ut att ha den inte alltför avundsvärda uppgiften att organisera Boltons försvar under det kommande året och resten av säsongen.
:::
Fotbollskanalen har ju excellerat i Årets-sammanfattningar den senaste tiden, och jag tänkte av den enkla anledningen försöka avstå från att upprepa det klassiska greppet. En kategori som jag betraktar som i alla fall det här sammanhanget min egen vill jag emellertid ge visst utrymme.
Årets Cliff Barnes – Kenny Dalglish
Lite Dallasvarning har intrigerna på och runt Anfield onekligen avgett när Dalglish närmast sorglöst har slängt diverse konspiratoriska teorier, anklagelser och antydningar runtomkring sig utan någon egentlig grund. Viljan att lyckas, att vinna och bevisa sig själv har stundtals fått effekten att man skjuter sig själva i foten. Vad och vilka som i metaforen utgör JR Ewing och Ewing Oil kräver ett minimum av fantasi.
…………………………………………………
Rapporter om bråk i Man Utd inför matchen mot Blackburn, där Wayne Rooney, Jonny Evans och Darron Gibson alltså ska ha petats för att ha brutit mot klubbens förbud om fest och utgång. Återstår att se om och vad det har för kaliber och betydelse framöver.
:::
Något ironiskt är det ju minst sagt att det nu framkommer att Luis Suarez alltså lämnat vad som bedöms som opålitligt vittnesmål, givet vad Liverpool fullständigt felaktigt anklagade Patrice Evra för i sitt pressmeddelande.
Rapporten i sin helhet är för övrigt släppt och kan läsas här:
https://www.thefa.com/TheFA/Disciplinary/NewsAndFeatures/2011/~/media/Files/PDF/TheFA/Disciplinary/Written%20reasons/FA%20v%20Suarez%20Written%20Reasons%20of%20Regulatory%20Commission.ashx
Känslan är kanske att Liverpool nog gör bäst i att inte överklaga det här.
:::
Till och med den här klassikern missade jag idag. Förskräckligt. But life must go on. Precis som att Premier League ser ut att leva vidare efter att Sunderland dramatiskt avgjort på tilläggstid, för typ tredje gången i ordningen under nye managern Martin O’Neill, hemma mot Man City.
Be Champions!!