Som vanligt när jag rangordnar värvningar på det här sättet så brukar jag fästa vikt vid tre huvudsakliga aspekter. För det första, och det som jag lägger störst vikt vid, är vilket nuvärde värvningen representerar för klubben, sett både till spelarens kvalitet och till spelartruppens styrkor och behov. För det andra, jag försöker också värdera värvningens framtida värde, vilket främst beaktar om det är en värvning på kort eller lång sikt. För det tredje, värvningens strategiska värde fokuserar på i vilken utsträckning den representerar en klok prioritering från klubbens sida, sett till resurstillgång och alternativkostnader.
Och som vanligt, vad den här typen av omdömen värderar är alltså värvningarna, inte spelarna.
:::
(10) Javi Garcia, Man City
Det är naturligtvis svårt att tala om några större behov i en spelartrupp så bred på spets som just Man Citys, men om det är något som laget haft problem med under senare säsonger så är det att hitta kreativa lösningar från djupare positioner på planen. Just det alternativet tillför potentiellt sett Javi Garcia, som i det avseendet är en bra värvning. Värdet av att förnya spelartruppen i ett titelvinnande lag ska heller inte underskattas.
(9) Jan Vertonghen, Tottenham
På sätt och vis är det naturligtvis omöjligt att ersätta en spelare som Ledley King, och därför är det kanske på sin plats att försöka hitta något helt annat. Att Andre Villas-Boas tagit över Tottenham innebär med all säkerhet ett något annat sätt att försvara sig än tidigare, och i en sådan ny taktik så passar Vertonghen väldigt bra in. Med utgångspunkt i hans förmåga så får Tottenham här också in en ledargestalt i mittförsvaret.
(8) Pablo Hernandez, Swansea
Michael Laudrup har värvat klokt och smart från sina gamla spanska jaktmarker, och i Hernandez så har han säkrat en av La Ligas främsta och mest tekniska yttermittfältare. Hernandez har gjort några strålande säsonger i Valencia, och kommer att passa väldigt väl in i ett offensivt och tekniskt spelande Swansea.
(7) Shinji Kagawa, Man Utd
En spelartyp som Man Utd varit i behov av under flera säsonger, den centrale offensive mittfältaren som ligger precis bakom anfallet. Kagawa är kvick i såväl fötter som tanke och är väldigt kompetent när det kommer till att fördela mål- och poänggivande passningar. Denna förmåga är betydelsefull i en liga där motståndarna ofta försvarar sig djupt med många backar, precis som Kagawas skicklighet i att behålla och fördela boll kommer väl till pass mot starkare och kontinentalt motstånd.
(6) Eden Hazard, Chelsea
Allas favoritvärvning på förhand och naturligtvis är det en utmärkt värvning för Chelsea, en spelare av högsta klass. Men där finns så klart också risken att alltför många går bananas på en väldigt bra inledning mot inte överdrivet tufft motstånd. Jag betvivlar inte att Hazard kommer vara bra, men inte heller att där kommer dalar. Därtill är jag osäker på framtiden, mitt intryck är att Hazard inte ser Chelsea som sin slutdestination här i livet.
(5) Charlie Adam, Stoke
Stoke har haft ett strategiskt problem under de senaste säsongerna, de har haft en funktionell spelidé som varit framgångsrik upp till en viss nivå, men som stagnerat och är i behov av ett kreativt tillskott för att ta laget vidare och framåt i dess utveckling. Adam är just en sådan typ av spelare. Utöver att han rent kynnesmässigt passar rätt bra in i Stokes lagmentalitet, så besitter han också ett passningsregister som kommer vara Stoke till stor nytta.
(4) Steven Fletcher, Sunderland
Anfallet har länge varit något utav en huvudvärk för Sunderland, utav en mängd olika och skiftande anledningar. Fletcher är en anfallare som passar som hand i handske in i Martin O’Neills gängse spelfilosofi och offensiva grundidéer, en i huvudsak enveten och målinriktad brunkare. Det som framför allt tilltalar mig med den här värvningen är dock att Fletcher känns som en väldigt hungrig spelare, och med helt rätt attityd för laget och uppgiften. Sådana spelare misslyckas väldigt sällan.
(3) Oscár, Chelsea
Oscár är en central del utav Chelseas pågående föryngringsprocess och är nog närmast att betrakta som Frank Lampards ersättare på sikt. Begåvad med en hög speluppfattning och ett väldigt väl utvecklat passningsspel så kan Oscár bli en viktig länk i Chelseas offensiva uppställning under en mycket lång tid framöver. I mina ögon den värvning som Chelseas supportrar borde vara mest nöjd med efter sommaren.
(2) Moussa Dembele, Tottenham
Spelare som Dembele kommer alltid att underskattas, eftersom de inte är lika stora namn som några av kontinentens mer populära spelare, oftast bäst kända från Football Manager snarare än verkligheten. Att värva kvalitetsspelare från mindre klubbar rynkas på näsan åt, men är oftast det bättre valet. Dembele växte i Fulham ut som lagets nyckelspelare på offensivt mittfält, och är i det avseendet en spelartyp som är både vad Tottenham behöver, sett till vilka spelare som lämnat, och som har möjlighet att utvecklas vidare i klubben. Därtill är Dembele avsevärt mer pålitlig som spelare och karaktär än vad inte minst Rafael van der Vaart är.
(1) Gaston Ramirez, Southampton
Det är ju egentligen en smått fantastisk värvning. En spelare som borde vara måltavla för spanska, italienska och engelska toppklubbar norpas av nykomlingen Southampton. Ramirez passar väldigt väl in i Southamptons spelstil, och omgiven som han är av komplementerande spelare, inte minst i Rickie Lambert, så har han alla möjligheter i världen att bli skillnaden mellan liv och död för Southampton den här säsongen.
:::
Bubblare:
» Danny Guthrie, Reading
» Santi Cazorla, Arsenal
» Gylfi Sigurdsson, Tottenham
» Pavel Progrebnyak, Reading
» Alou Diarra, West Ham
:::
Vilka är då några av de jag bedömer som Premier Leagues sämsta värvningar den här säsongen? Jo, jag har ju så klart några huvudsakliga kandidater. Dessa är, i inte någon speciell ordning, Markus Rosenberg till West Brom, Rob Green till QPR, Jamie Ness till Stoke, Victor Moses till Chelsea, samt Ousamma Assaidi till Liverpool.
…………………………………………………
Söndagens matcher: Liverpool vs Arsenal (14:30), Newcastle vs Aston Villa (17:00, samt Southampton vs Man Utd (17:00).
Toppmatch på tidiga eftermiddagen mellan Liverpool och Arsenal, två Champions League-kandidater, samt naturligtvis ett rätt nostalgiskt möte för alla Tipsextra-älskare på St Mary’s mellan Southampton och Man Utd.
Arsenal och Liverpool ja. Som utomstående betraktare så upplever jag ju att det här är en av de mest infekterade rivaliteterna för dessa båda klubbar just nu, åtminstone om man räknar bort historiska rivaliteter som är rivaliteter mest bara för att de alltid har varit det. Där finns såväl småsinthet som ett högt antal tjuvnyp.
Åtminstone sett till svenska supportrar av dessa båda klubbar, och det är ju av helt naturliga skäl det jag kanske har mest och bäst koll på. Kanske är det så, att närhet i tabellen och konkurrerande ambitionsnivåer är det som först och främst styr rivalitet i praktiken inom dagens fotboll.
Toppmatch mellan två lag som ”inte kan” göra mål. Typ. Bara en av många saker med Premier League som man aldrig ser i La Liga.
:::
Be Champions!!