Vi har en sommar framför oss som kommer att ha fler löpande transfersagor än på väldigt länge. Och det gäller inte vilka spelare som helst. Spelare som Gareth Bale, Luis Suarez, Leighton Baines, Edin Dzeko, Carlos Tevez, Marouane Fellaini, Bacary Sagna med flera kommer alla i någon utsträckning ryktas vara på väg bort från sina respektive klubbar.
Men den största transfersagan av dem alla är onekligen, och ser ut att så kunna förbli, Wayne Rooneys vara eller icke vara i Man Utd. Fullt naturligt, det gäller ju en av ligans absoluta profilspelare som råkar spela för ligans största klubb och regerande mästare. I och med att han är engelsman så finns det ju även en landslagsaspekt på det hela.
Det har i de flesta sammanhang lyfts fram som något utav det första som David Moyes måste ta tag i, huruvida Wayne Rooney ska bli kvar i klubben eller om han ska säljas. Tidigare har jag bloggat om hur jag ser Wayne Rooneys agerande i slutat av den här säsongen som först och främst ett power play, en förhandlingsteknik.
I dagarna valde så Rooney att göra ett uttalande som gick ut på att han först och främst såg sig som anfallare, inte någon mittfältare. Ett uttalande som kan sägas gå rätt i hjärtat av det som förmodligen ligger och gror i relationen mellan honom själv och klubben.
:::
I huvudsak måste vi så klart se detta först och främst som ett direkt budskap till David Moyes: ”Jag vill spela anfallare!” Kortfattat så handlar det naturligtvis om att han vill att Moyes ska förtydliga att det är den rollen i vilken han ser Wayne Rooney i Man Utd.
Vad som dock sägs mellan raderna i ett sådant uttalande är att Wayne Rooney vill vara kvar i Man Utd. Att hans första alternativ är att spela anfallare i Man Utd. Marken är alltså odlad för fruktsamma samtal mellan Rooney och David Moyes, åtminstone sett till vad Rooney själv tycker och tänker.
Ett perspektiv här skulle ju kunna vara att bli upprörd på en spelare som kan uppfattas som att han ställer villkor för sitt deltagande i laget. Men så har jag lite svårt att se på det hela. Jag kan bara känna respekt för en spelare som trots allt funderar på den roll han själv spelar, och som tydligt kommunicerar sina önskemål.
Detta särskilt som jag menar att Alex Ferguson till och från har missbrukat Wayne Rooney en hel del under en period av närmare sex år. Många är de tillfällen som Rooney under stora delar av en säsong har fått spela på någon kant, har getts defensiva uppgifter eller, som den här säsongen, har börjats experimentera med i form av någon sorts central mittfältare.
De som beskyller honom för illojalitet nu glömmer bort att han har tagit på sig de här, för honom i grunden oönskade, rollerna utan knot. När han väl har gett sig ut på planen så har han varit en lojal lagspelare.
:::
Wayne Rooneys allra bästa säsonger har kommit när han har spelat anfallare, en säsong när han spelade i princip ensam anfallare. Det är i den positionen han är en spelare i världsklass, och det kan därför inte ses som så underligt att det är i den positionen han vill spela.
David Moyes ska naturligtvis inte låta sig utpressas, men en bra manager lyssnar också på sina spelare.
Han har också goda skäl att göra det. Wayne Rooney är en viktig spelare för Man Utd. Det finns tvivel kring hans fysiska prestanda, men som personlighet är han väldigt viktig för laget. Att förlora honom vore på så vis mer behäftat med problem än när Cristiano Ronaldo lämnade laget.
Det talas om olika värvningar som Man Utd planerar att göra under sommaren. Jag menar att David Moyes först och främst bör se om sitt eget hus innan han börjar kasta pengar omkring sig.
:::
Be Champions!!