Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

LINHEM: Walking Tall

Januarifönstret är en mycket hektisk tid i fotbollsvärlden. Den stora skillnaden innebär att när det skrivs transferrykten kan man flika in att övergångarna kan ske nu och inte när nästa transferfönstret öppnar. Så är det åtminstone i de flesta delarna av fotbollsvärlden.

Men i Football League karaktäriseras januari av lån. Ofta korttids-lån vilket innebär att när man väl sett spelare X i sin nya klubb lär han vara på väg därifrån. Se gärna BBC’s lista över spelarövergångar i januari vilket är 80% inlånade spelare till Football League-klubbar.

Men nej, detta är inte början på en lång rant om korttidslån eller ens transferfönstret. Jag tycker faktiskt det är en god tanke att spelare kan gå ifrån längst ut på bänken ena veckan till att plötsligt vara en viktig spelare i ett annat lag. Men vanligtvis är det snarare en desperat manager som försöker låna vem eller vad som helst som kan rädda jobbet han inte klarar av.

Grejen är nämligen att Football League & Conference fått dispens för sitt “Emergency loan window” till och med slutet på säsongen 14-15. Nödlåns-fönstret som man kan kalla det är öppnar först drygt en vecka efter sommarfönstret stänger och stänger i slutet av november. För att sedan öppna igen drygt en vecka efter det nu pågående januarifönstret och är öppet tills slutet av mars. Jag förstår verkligen varför klubbarna vill ha detta fönster då det likt januarifönstret gör att man kan förstärka vid många skador eller för att laget går dåligt men i min mening används det för mycket som kortsiktiga lösningar på långsiktiga problem/playoff-ambitioner.

:::

Walking Tall

Att vända hem i någon mening när det sker i förtid är allmänt sett som ett misslyckande. Det beror också oftast på ett misslyckande i sin karriär eller i livet generellt. Vad det gäller fotbollspelare finns det gott om dem som blivit utlandsproffs men efter ett par misslyckade säsonger återvänder de till hemlandet med svansen mellan benen. Elfsborg har under flera år byggt sitt lag kring “hemvändare” vilka främst varit misslyckanden utomlands men högst kompetenta på allsvensk nivå.

Det är fullt acceptabelt och ofta önskvärt när någon återvänder till sin moderklubb i slutet på sin karriär. Det var rätt härligt att se en gammal Riquelme i Boca och just nu spelar mini-fransosen Ludovic Giuly cupframgångsrikt för sin moderklubb Monts d’Or Azergues Foot vars arena till och med är döpt efter honom.

Det är härligt, mysigt eller gulligt men mer spännande och fyllt av revansch är just när någon återvänder till sin gamla klubb efter ett misslyckande på högre nivå. Och det finns just nu en hel hög av framförallt managers i The Football League som har återvänt till sin gamla klubb och som gör det framgångsrikt.

:::

Det är också ett spännande koncept. Med tanke på hur små marginaler det är mellan en bra och en dålig manager känns det som ett säkert alternativ att ta in någon som varit framgångsrik tidigare. Antagligen finns det ett begränsat antal managers/spelare som passar just i din klubb(kultur) varför ska man inte då välja någon som man vet fungerat tidigare. Rimligen någon som inte var framgångsrik för 20 år sedan utan snarare någon som varit de inom en nära dåtid.

Jag vill dock inflika att detta inte betyder att jag på något sätt stödjer Palermos Zamparini hantering av sina managers som bland annat sparkat Guidolin nästan lika många gånger som Palermo vunnit uppflyttningar genom lagets historia. Dock är det underhållande förstås.

The Championship

I ligaledning ligger Leicester med Nigel Pearson som gör sin andra sejour som manager i Leicester, Fyra ligger Derby med Steve McClaren som inte behöver någon vidare presentation, Femma ligger Nottingham Forest med Billy Davies som gör sin andra sejour som manager i Nottingham Forest.

Passande nog såg jag förra veckan Leicester vinna på förmiddagen och sedan såg jag Nottingham och Derby vinna mot sina respektiva tuffa motståndare. Och alla imponerade de på olika sätt. Leicester & Derby med sena vinstmål och Nottingham med mål från mittfältet, eller framförallt straffpunkten.

Vi har även Bournemouth på 16:e plats vilket är en respektabel position för en nykomling vars manager Eddie Howe både som spelare(efter knäskador) återvände till Bournemouth och när han sedan var framgångsrik som manager lämnade han igen Bournemouth innan han återvände förra säsongen.

Pearsons första sejour ledde till uppflyttning till Championship och därefter gick man till playoff-semi. Denna säsongen ser man dock ut som en stark utmanare till ligatiteln; inte olikt förra säsongen då man åkte ut i playoff-semi mot Watford. Denna säsongen har man dock inte ens ett Cardiff framför sig och David Nugent är i sitt livs form. Det sägs ibland att allt en anfallare behöver är självförtroende och såg man Nugents sena 1-0 mot Leeds såg man en väldigt självsäker anfallare gör sitt 15:e ligamål för säsongen. Man har också vänsterfotade högeryttern Anthony Knockaert som verkligen trivs med bollen och har gjort flera drömmål. Värt att uppmärksamma är också mittbacksduon Wes Morgan och Liam Moore, en rutinerad och en väldigt lovande.

Billy Davies har varit lugnare under denna sejouren. Att före detta ägaren Nigel Doughty tillika hans nemesis dog under tiden han var borta kanske var ett varningstecken. Annars är Forest återigen med Davies ett ganska defensivt starkt lag(när man inte har skadeproblem) vars mål kommer nästan uteslutande från mittfältet. Andy Reid med nio och Lansbury med sju är deras främsta målskyttar. Deras bästa spelare har – enligt Whoscored – mittbacken Jack Hobbs varit och mitt/högerbacken Jamaal Lascelles som Everton olovligt försökt värva har också imponerat.

Jag var visserligen en supporter av Nigel Clough men det råder ingen tvekan om att Derby varit bättre under McClaren. Med elva vinster av 17 möjliga. McClarens förra försök att återupprätta sitt rykte i Nottingham gick väldigt illa men om han tar upp Derby till PL vore det en rejäl revansch.

Man är ligans målgladaste lag med 50 mål på 26 matcher och det är mål utspridda på Chris Martin(12), Bryson(11), Ward(7) samt att Johnny Russell gjort ett par och Chelsea-lånet Patrick Bamford presenterade sig i helgen. Mittfältaren Bryson har också flest assist i laget och är kanske ligans främsta spelare hittills även om hans mittfältspartner Will Hughes är på god väg.

:::

League 1

Finns det inte någon lika övertygande trend men Peterborough på playoff-plats har Darren Ferguson som gör sin andra managersejour i klubben, nykomlingen Port Vale på en övertygande åttonde plats har Micky Adams som även tidigare varit manager i klubben. Graham Turner har visserligen avgått men att hålla Shrewsbury uppe i L1 var en prestation och det var hans andra sejour klubben, även om hans första managersejour där avslutades för 30 år sedan.

Räknar vi med Graham Turner och Shrewsbury är det tre lag på nerflyttningsplats i L1 som har manager som gör sin andra sejour i klubben. Då Tranmere(Ronnie Moore) och Stevenage(Graham Westley) gör oväntat dåliga säsonger. Dessa gör det tydligt att det inte är en univerallösning(olikt alkohol) men likväl en spännande lösning och bra narrativ.

League 2

Sc*nthorpe leder ligan och som manager har man Russ Wilcox som efter tio matcher fortfarande är obesegrad. Detta tio år efter hans första uppdrag som (caretaker) manager i Scunthorpe och även då tog han över efter Brian Laws. Laws som både är ett exempel på en lyckad hemvändare(även om han bara var borta i 3 månader) och en misslyckad hemvändare när han återvände för sin tredje sejour.

I ett L2 där bara tre spelare gjort 10+ mål hittills denna säsongen är det Scunny’s Sam Winnall med 13 som leder skytteligan. Scunny har en tradition av att fostra eller åtminstone utveckla anfallare – Gary Hooper, Martin Paterson, Billy Sharp, Jermaine Beckford m fl – vilket gör det speciellt.

Två i League 2 ligger Rochdale vars manager är Keith Hill som 2010 var den första Rochdale-managern att vinna en uppflyttning på 36 år. Sedan dess har han återvänt ifrån Barnsley där managers aldrig stannar för två säsonger. Och apropå denna textens revansch tema har Rochdale’s Scott Hogan imponerat med tio ligamål hittills efter att ha blivit släppt av Rochdale 2010 har han jobbat sig tillbaka till Rochdale via klubbar som Woodley, Stocksbridge och Hyde.

Hogan och Michael Rose i Rochdale har också gjort säsongens kanske två snyggaste lobbmål. Bra höjd på dem sett till att de varit ganska nära mål framförallt.

:::

Övrigt

I The Championship och L1 finns det ett par lag som dragit ifrån även fast det är i övrigt jämnt men i L2 är det jämnt i hela tabellen. Mellan ettan och sjuan skiljer det blott sex poäng och ner ifrån 12:e plats till nerflyttning är det bara sju poäng. Hela divisionen ryms inom ett poängspann av 26 poäng efter de flesta lag spelat 26 omgångar. I L1 & Championship är det spannet drygt 35-36 poäng och i PL där det bara är 20 lag och bara spelas 22 omgångar är det också över 30 poäng som skiljer serieledare ifrån jumbo. Lättare vore kanske bara att säga att Scunny som leder L2 har ett sämre poängsnitt än Everton(6:a i PL) trots fyra matcher mer spelade.

Det finns många men inte alltför intressanta lån/övergångar att rapportera men…

DJ Campbell har återförenats med Ian Holloway i Millwall. Ollie i Millwall är ganska spännande i sig, det hade varit mer orimligt om inte Millwall i flera säsonger blivit allt mer spelande under Jackett och Lomas lär inte ha hunnit förstöra för mycket.

Billy Sharp återvänder till Donny på lån där han hör bäst hemma. Rösler-Wigan lånar in McEachran som lär passa hos Rösler sett till hur andra små mittfältare passade i hans Brentford. Man har också värvat Nicky Maynard, som lär kunna komma tillbaka i form tillsammans med Nick Powell.

Nakhi Wells har värvats av Huddersfield och redan hunnit göra två mål. Det första ett 1-0 mål i 90:e minuten i hans debutmatch. Hudds har också värvat Joe Lolley ifrån Kidderminster där han sköt ut Peterborough i FA-cupen det sista han gjorde vilket innebär att Huddersfield har en imponerande samling anfallare. Allt ifrån f.d. Akademispelare från spanska storklubbar till Daniel Carr ifrån Dulwich Hamlet, skadebenägna skyttekungar som Paterson och Vaughan och så Jonathan Stead.

Bradford har ersatt Wells smart med Aaron McLean som haft ett par tunga säsongar. Barnsley fortsätter samla på sig kultfigurer – Liam Lawrence den senaste i samlingen.

Scunny i toppen har värvat Gary McSheffrey som kan vara 40+ numera, Paddy Madden som vann skytteligan för Yeovil ifjol och David Syers ifrån Donny. Uppflyttning är ett rimligt mål.

:::

Just det, Brentford är obesegrade sedan den 12:e oktober. 15 raka matcher och det trots att man förlorade sin manager Uwe Rösler i slutet av november och ersatte honom med sportchefen Mark Warburton utan tidigare managererfarenhet. Makalöst. De ligger dock bakom Leyton Orient som hade sin egen obesegrade svit i början på året och då de vann i helgen och Bees bara kryssa så gick man förbi. Wolverhampton som faktiskt gjort en väldigt bra säsong ligger ändå 4-5 poäng efter.

/Peter A Linhem

Publicerad 2014-01-24 kl 06:00

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER