Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons

Sista halmstrået för Man City och Manuel Pellegrini

Att tappa till synes bekväma ledningar har varit mer vanligt än tidigare för engelska lag i Champions League den här säsongen. Arsenals tapp av 3-0 hemma mot Anderlecht igår kväll är ju i det närmaste otroligt, och berövar laget möjligheten att faktiskt vinna gruppen och på så vis få en lättare resa i åttondelsfinalen.

Även Man City har fått det jobbigare i sin grupp genom att tappa en 2-0-ledning i andra halvlek mot CSKA Moskva i förra omgången. Man City har nu bara tagit två poäng på sina första två matcher, och befinner sig i ett utsatt läge oavsett om de vinner ikväll hemma mot CSKA Moskva eller ej.

Om Man City vinner ikväll, samtidigt som Roma förlorar mot Bayern München, så går Man City tillfälligtvis förbi Roma och upp på andra plats i gruppen. Allt ser dock ändå upplagt ut för en sista helt avgörande gruppmatch borta mot just Roma, i och med att Man City möter Bayern i nästa omgång samtidigt som Roma möter CSKA Moskva.

Man City har ju haft det märkligt svårt i Champions League sedan de först började kvalificera sig till turneringen. Roberto Mancini misslyckades två säsonger i rad att alls ta sig till slutspel, vilket i slutänden gjorde att han fick sparken från klubben för att sakna rätt grad av holism. Manuel Pellegrini tog förvisso Man City till slutspel för första gången, men väl där blev det ett rätt energilöst uttåg mot Barcelona.

Det går så klart att spekulera i vad detta beror på, men att Man City inte skulle vara bra nog eller inte ha tillräckligt bra spelare känns som en möjligen lustig sak att hävda i efterhand, men en inte alldeles förnuftig sak att påstå på förhand. En klubbkollektiv orutin kan vara en förklaring, både vad avser att spela Champions League i sig, men även orutin i att balansera och kombinera Champions League med Premier League.

Manuel Pellegrini har ju fått sin beskärda del av kritiken för att enligt vissa vara alldeles för oanpasslig i sitt taktiska upplägg. Han vill att Man City ska spela sitt spel och vill helst inte anpassa sig efter motståndet. Något som har försatt Man City i vissa taktiska bryderier. Pellegrini placeras här i samma fack som Arsene Wenger och Brendan Rodgers.

Det där är i och för sig en märklig sak att säga om Manuel Pellegrini, i alla fall sett utifrån ett Champions League-perspektiv, i och med att Pellegrini anställdes just utifrån sin dokumenterade förmåga att kunna få lag att fungera taktiskt i Champions League. Hans taktiska kunnande lär knappast ha blivit mindre med åren.

Men måhända är det också en väsentlig skillnad att vara ansvarig för Villareal i La Liga jämfört med Man City i Premier League. Rent taktiskt är det kanske ingen större skillnad att spela med Villareal i La Liga eller spela med Villareal i Champions League. Behovet av taktisk anpassning å ena sidan, och fysisk vila å andra sidan, är möjligen där inte lika stort.

Med Man City förhåller det sig annorlunda. Skillnaden mellan att spela i Premier League och i Champions League är omvittnad och har varit en utmaning egentligen för samtliga engelska topplag genom åren. Konkurrensen är mer mördande i Premier League och ligan är fysiskt mer krävande än andra ligor vilket ställer större krav på fysisk återhämtning.

Men även taktiskt är det större skillnad mellan en match i Premier League och en match i Champions League. Matcherna spelas för det första i ett annat tempo och för det andra ställs vitt skilda taktiska krav på ett lag som Man City i Premier League jämfört med Champions League. Det ställs således större krav i Man City på att klara av en taktisk balans och flexibilitet än vad som möjligen var fallet i Villareal.

Enklare uttryckt, den taktik som fungerar och är nödvändig på lördag kan visa sig vara direkt kontraproduktiv på onsdag. Och på motsvarande sätt, den taktik som visar sig framgångsrik på onsdag kan leda till förlust eller poängtapp på söndag.

Många managers i England har brottats med den här ekvationen. Det tog Alex Ferguson nästan ett helt 1990-tal att något så när lyckas hantera den här dubbelheten. Arsene Wenger, som är mer teoretiker och mindre pragmatiker, kan sägas delvis ha lyckats, efter flera års försök, men kanske till priset av att aldrig gå riktigt hela vägen i vare sig ligaspel eller europeiskt cupspel. Rafa Benitez var lysande i europeiskt cupspel men betydligt mer begränsad i sitt ligaspel.

Här framträder en annan enkelt uttryckt skillnad. Ligaspelet i Premier League går huvudsakligen ut på att vinna, det europeiska cupspelet i Champions League går i huvudsak ut på att inte förlora. Semantik kan tyckas men det är en distinktion som inrymmer en rätt stor skillnad i såväl taktisk filosofi som matchattityd.

Den som troligtvis har lyckats bäst i den här balansgången är José Mourinho, som naturligtvis är en mästerlig pragmatiker. Alex Ferguson från och med några år in på 2000-talet började också bemästra konsten på ett stundtals lysande sätt. Manuel Pellegrini har nog möjligheten att lära sig detta också med tiden, men det kan helt säkert ta några år.

Frågan är om han har några år på sig. Om Man City inte vinner ikväll mot CSKA Moskva, och Man City därefter inte lyckas med att gå vidare från gruppen, så kan det med rätta uppfattas som att Man City på två år faktiskt inte har gjort några framsteg alls på det som trots allt var Pellegrinis huvuduppgift när han anställdes.

Blir han i så fall kvar som Man Citys manager?

:::

Be Champions!!

Publicerad 2014-11-05 kl 10:14

Senaste tweets

Arkiv

Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons