Det pågår en på sitt sätt konstig diskussion inom engelsk fotboll just nu om diskriminering och svarta managers. En återkommande kritik är så klart att det är svårt för dem att alls få jobb. Några menar dessutom att om en svart manager väl får ett jobb så tenderar det vara mer eller mindre hopplösa jobb och omöjliga uppdrag.
Hur man på förhand kan avgöra vilka jobb som är hopplösa och omöjliga är jag inte helt säker på. Oavsett vilket så får man ändå säga att Chris Ramsey i QPR stödjer tesen. Ett jobb mer utan hopp och möjligheter än att som tveksamt tillsatt efterträdare till Harry Redknapp försöka rädda kvar QPR i Premier League vore förmodligen svårt att finna.
Ramsey har knappast gjort någon succé likt exempelvis Alan Pardew i Crystal Palace. QPR vann förvisso sin första match med Ramsey som ansvarig, 2-0 borta mot Sunderland, men därefter radade QPR upp fem raka förluster och cementerade sin plats under nedflyttningsstrecket. Sedan kom då lördagens bortamatch och storseger mot West Brom.
Chris Ramsey har fått pröva sig fram. Han prövade tidigt att ge några yngre spelare chansen, utan någon direkt framgång. Han vände sig därefter till några av klubbens äldre och mer rutinerade spelare utan att det heller gav någon utdelning. Vissa spelare har fått ett förtroende utan att riktigt leva upp till det, andra har börjat göra det.
Mot West Brom så föll helt plötsligt allting på plats. QPR inte bara jobbade och slet hårt utan den här gången kom även målen, med målen kom spelglädjen och med spelglädjen kom poängen. Vad som återstår att se är om det var mer än en engångsföreteelse.
Men inga träd växer till himlen. Trots tre väldigt viktiga poäng så befinner sig QPR fortfarande i ett utsatt läge under nedflyttningsstrecket, och kanske var det lite otur för QPR att Leicester, Burnley och Sunderland samtliga tog poäng även de den här helgen. Tre poäng separerar QPR från närmaste lag ovanför nedflyttningsstrecket.
Som händelsevis råkar vara Aston Villa och som QPR minst lika händelsevis möter just ikväll. Aston Villa har 28 poäng, QPR har 25 poäng. Runt omkring dem ligger Burnley med 26 poäng, Hull med 28 poäng samt Sunderland med 29 poäng. Man kan utan att överdriva säga att kvällens match är viktig.
Tidigare under säsongen var det omöjligt för QPR att vinna på bortaplan. Det var faktiskt just i Chris Ramseys första match som QPR tog sin första seger på bortaplan, mot Sunderland. QPR:s och Chris Ramseys andra seger kom alltså i lördags, även det på bortaplan. Däremellan har QPR förlorat alla sina tre matcher på hemmaplan.
Det behöver alltså inte vara någon nackdel för QPR att de möter Aston Villa ikväll på just bortaplan.
Chris Ramsey tog alltså QPR:s första seger på bortaplan den här säsongen, ända inne i februari. Men om QPR verkligen ska ta ett stort steg mot nytt kontrakt i Premier League så måste Ramsey lyckas med ännu en sak för första gången den här säsongen, nämligen för QPR att vinna två matcher i rad.
Vid sidlinjen väntar Tim Sherwood. Det brukar heta att det är vänner som ska stå för avrättningen, men jag är osäker på om vare sig Sherwood eller Ramsey skulle hålla med om det. De båda har ju ett nära gemensamt förflutet sedan deras tid i Tottenham förra säsongen. Det var ju också länge tal om att Tim Sherwood var den som skulle ta över QPR efter Harry Redknapp.
Så blev det emellertid inte. Så istället för att arbeta tillsammans för att hålla QPR kvar i Premier League så måste de nu efter bästa förmåga försöka motarbeta varandra.
De gör det med lite olika utgångspunkter. Aston Villas två förluster i sina två senaste matcher har satt stopp för det momentum som började byggas upp under Sherwood, och dessutom brottas Aston Villa med jobbiga skador på nyckelspelare som Alan Hutton, Ashley Westwood och Scott Sinclair. QPR å sin sida har 4-1 mot West Brom i ryggen.
Oavsett hur det till sist går för QPR den här säsongen så har Chris Ramsey allra minst visat att jobbet inte var hopplöst. Han har ingjutit hopp i både spelare och supportrar. En vinst mot Aston Villa ikväll och hans uppdrag är inte längre omöjligt.