Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Newcastles supportrar kan be till högre makter eller ta ödet i egna händer

Newcastle fortsätter leverera. Under eftermälet till Newcastles match mot Leicester tog klubbledningen kontakt med Derbys manager Steve McClaren och hörde sig för om hans intresse att ta över klubben under säsongens tre sista matcher. McClaren tackade nej. Huruvida det är ett nej som håller i sig om Newcastle lyckas hålla sig kvar i Premier League återstår att se.

Att Newcastle sonderade terrängen förblev dock knappast någon särskilt väl bevarad hemlighet, även om klubben kort efter McClarens nej gick ut med ett uttalande som satte fortsatt tilltro till John Carver och betonade att alla inblandade nu skulle jobba hårt för att klubben, ”er klubb” med riktning till fansen, skulle hålla sig kvar i Premier League.

”Vi kräver inte en klubb som vinner, vi kräver en klubb som försöker!” Det budskapet förmedlade Newcastles fans med all önskvärd tydlighet till sin klubbledning under lagets senaste match mot Leicester. De känner inte att det är deras klubb på riktigt, i alla fall inte så att de känner någon form av delaktighet i dess beslut och utveckling.

Det finns olika sätt att hantera en sådan känsla. Ett sätt är att göra som många Newcastlesupportrar, protestera högljutt för döva öron och öron som förbli döva så länge supportrarna fortsätter köpa säsongsbiljetter och gå på lagets matcher. Ett sätt är som prästen i Newcastle som ber till gud att klubben ska skänkas en ny ägare från ovan. Men det finns så klart också andra sätt.

För tio år sedan kände en bred samling av supportrar i Manchester samma sak, en känsla som fick sin kulmen i Glazers uppköp av Man Utd men som jäst under flera år innan dess. Dessa supportrar valde att bryta sig loss från Man Utd och istället bilda FC United of Manchester, en klubb grundad på gemensamma värderingar som medlemsbaserat beslutsfattande, antikommersialism (t ex inga tröjsponsorer och all vinst återinvesteras i klubben), lokal förankring och låga biljettpriser – fansen betalar för säsongsbiljetter vad de anser sig ha råd med.

FC United började som en idé och mer konkret som ett fotbollslag i North West Counties Football League Division Two, närmare bestämt den tionde nivån i det engelska ligasystemet. Under det årtionde som klubben existerat har man nu tagit sig hela vägen upp till National League North, två steg från The Football League. Tioårsjubileumet markerar också ett landmärke i klubbens unga historia genom invigningen av dess arena Broadhurst Park.

Den unga klubbens första tio år kan alltså bara beskrivas i närmast triumfatoriska ordalag. FC United of Manchester har haft omfattande sportslig framgång, den har växt och stabiliserats både i termer av organisation och infrastruktur, och det är en utveckling genom vilken klubben har bevarat och utvecklat sina grundläggande värderingar.

http://www.telegraph.co.uk/sport/football/teams/manchester-united/11540185/How-FC-United-rose-to-the-brink-of-the-big-time.html

Min egen uppfattning om FC United har alltid varit lite splittrad. Å ena sidan har jag känt både beundran och respekt för de supportrar som trott så hårt på sin idé att de helt med egen kraft gjort den till verklighet, och de värderingar som ligger bakom klubben går inte att tycka illa om. Å andra sidan har jag alltid varit skeptisk till att oavsett skäl överge sin klubb i någon form av motgång, på planen eller utanför planen.

Det är också på det viset som många i omvärlden har uppfattat FC United of Manchester, som ett uppsträckt långfinger åt den moderna fotbollen i allmänhet men Man Utd och Glazers i synnerhet. Men Andy Walsh, FC Uniteds general manager, menar på något annat, att det snarare handlar om att visa omvärlden att det finns ett annat sätt än det klassiskt engelska sättet att driva en fotbollsklubb, och att det är fullt möjligt att genomföra i England.

Och vad som var möjligt i Manchester måste vara möjligt i Newcastle. Det är inte detsamma som att det bör genomföras också i Newcastle men det betyder allra minst att det är ett alternativ som bör övervägas. Om Newcastles supportrar verkligen känner sig åsidosatta och främmande för den klubb som Mike Ashley äger så måste det vara ett alternativ.

För hur mycket det än i den offentliga retoriken pratas om att det är ”er klubb” syftandes till supportrarna, så är det ju inte deras klubb. Supportrarna äger inte klubben, utan klubben ägs av ett företag eller en företagare, i Newcastles fall ägs klubben av Mike Ashley. En sådan ägare kan vara mer eller mindre lyhörd för supportrarnas önskemål men det är alltid ägaren själv som avgör i vilken utsträckning.

Det där är ett pågående samtalsämne inom engelsk fotboll och engelsk supporterkultur. Något slentrianmässigt lastas ofta utländska ägare för det mesta av skulden och problematiken runt en ökad distans mellan klubb och supportrar. Men ser vi till de klubbar som har de mest tydliga problemen med sina ägare idag, inte minst Newcastle men även till exempel Blackpool, så är det engelska ägare som orsakar problem.

Utländska ägare ligger samtidigt bakom några av de mest framgångsrika engelska klubbarna. De fem klubbarna högst upp i Premier League har alla utländska ägare, Southampton ägs av den tyska familjen Liebherr, Leicester av thailändska ägare och nyss uppflyttade Bournemouth ägs av den anonyme ryske affärsmannen Maxim Demin, Watford av italienska familjen Pozzo. Exempel på motsatsen finns självfallet, men utländska ägare har generellt sett varit positiva för den engelska fotbollen.

Men där jag tror att engelsk fotboll har vunnit på en mångfald av olika ägare så är jag övertygad om att engelsk fotboll också har mycket att vinna på en mångfald i själva ägarformen. Och att det grundas och kommer fram engelska klubbar som är medlemsägda ser jag i sig enbart som något positivt, som ett alternativ till det befintliga ägarsystemet.

FC United of Manchester är just ett tydligt alternativ som har lyckats väldigt väl på den nivå de faktiskt spelar. Men ju högre upp i seriesystemet FC United tar sig desto svårare kommer det bli att hålla fast vid klubbens grundläggande värderingar. Allt högre ekonomiska krav kommer sätta press på tröjsponsorer och biljettpriser. Alltmer komplexa beslut och problemställningar kommer att tänja på klubbens medlemsbaserade beslutsfattande.

Men det lär vara ett problem som FC United of Manchester hanterar när det väl blir aktuellt, och likt alla klubbar så lär man anpassa sig. Med FC United of Manchester som tydlig förebild så är det i alla fall relevant att fundera över om Newcastles supportrar överväger eller borde överväga att ge sig ut på en egen och motsvarande resa.

FC United of Newcastle.

Publicerad 2015-05-06 kl 06:00

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER