Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

LINHEM punktmarkerar League Ones playoff

Det mest speciella med League One är egentligen att divisionens fyra nedflyttningsplatser gör det svårare att hålla sig kvar och det visade sig bli fallet med Leyton Orient som åkte ur denna säsongen mindre än ett år efter de förlorade mot Rotherham i förra säsongens playoff-final.

Kommer något av de tre i år deltagande lagen också åka ur League One nästa säsong efter att de blir utslagna i playoff? Antagligen inte men när du tar dig till playoff hamnar din klubb i rampljuset, dina spelare blir mer intressanta för större klubbar, och kraven till nästa säsong blir högre.

Jag kan förstås inte bevisa att playoff-förluster är mer förödande för managers och klubbar än att bara sluta nära playoff, men utan ett playoff vore det inte tänkbart att Chesterfield skulle ha en chans till uppflyttning. De är trots allt nykomlingar och de slutade denna säsongen hela 20 poäng bakom sina playoff-motståndare Preston. De är inte konkurrenter och det vore inte otänkbart att några bra matcher här kan bli till exempel Tendayi Darikwas sista för Chesterfield.

Klass- och poängskillnaden är så markant att man till och med skulle kunna hävda att ifall Preston faktiskt skulle spela playoff för den sista uppflyttningsplatsen skulle de bara behöva möta Swindon. Det är bara Swindon av övriga playoff-lag som faktiskt hotat den nu utkristalliserade topptrion och innan Swindons tunna trupp tog alltför mycket stryk var det en topp fyra där Swindon var högst delaktig.

Men det är inte så det fungerar. Det finns ingen pålitlighet i ett system där man godtyckligt skulle avgöra hur många man flyttar upp eller ner oregelbundet och det skulle uppenbarligen leda till mutor eller åtminstone ett tillräckligt korruptionshot att ingen skulle tro att det inte var korrupt. Såg ni förresten den nyligen avslutade första säsongen av tv-serien “Last Man on Earth”? Väldigt rolig serie och en passande visualisering av hur jag upplever en Football League-säsong.

:::

CHESTERFIELD (6) v PRESTON NORTH END (3)
Torsdag 7 maj 20:45 – Proact Stadium, Chesterfield
Söndag 10 maj 13:15 – Deepdale, Preston

Taktik

Chesterfield tenderar att föredra 4-2-3-1 då de i början hade en ensam lysande anfallare och sedan dess inte riktigt har någon anfallare och föredrar istället att fylla på med mittfältare vilket de har gott om. Vilket dessutom passar bra ihop med deras offensiva ytterbackar. Har en pålitlig målvakt i Tommy Lee men mittförsvaret har inte varit lika intakt säsongen igenom. Utan Eoin Doyle är det med marginal det minst målfarliga laget i detta playoffspel.

Det har funnits tre olika Preston denna säsongen. Man inledde med 4-2-3-1 med en ensam Joe Garner längst fram vilket känns som deras stabilaste formation då de bara hade Garner som kunde göra mål samt en del talangfulla mittfältare att få in. Sedan när Garner var skadad ett tag började man spela gamla Kevin Davies från start och lånade in Jermaine Beckford för att hålla honom sällskap därframme. Därefter med Garner tillbaka har man nästan alltid spelat med två anfallare, Garner och Beckford oftast och Davies som bänk-förstärkning. Men också ibland mer av ett 4-3-3 eller 3-5-2 för att behålla tvåsamheten på topp men också förstärka backlinjen.

Nyckelspelare

Sam Clucas, Chesterfield
Hur ersätter man en anfallare som gjorde 22 mål på 26 matcher?

Försöker man med en jätte likt Armand Gnandguillet vars frisyr är jättelik brända nudlar? Försöker man para ihop nordirlandkanadensaren Caolan Lavery med en desperat värvad Byron Harrison? Chesterfields manager försökte alla möjliga kombinationer för att ersätta Eoin Doyle, såld till Cardiff, innan han kom på idén att spela med Sam Clucas på topp.

Clucas som annars är central mittfältare och ibland vänsterback när det saknas vänsterfötter är ganska målfarlig för att vara mittfältare men skulle han passa som anfallare? Tre minuter in i hans första start som anfallare gjorde han 1-0 mot Gillingham. Och i slutet punkterade han matchen med sitt 3-0-mål.

Dessvärre fortsatte inte det målsnittet och Clucas har sedan dess bara gjort två ytterligare mål på ytterligare åtta matcher som anfallare men Chesterfield har hämtat sig efter fyra raka förluster i februari och oavsett Clucas målproduktion är det med honom som anfallare och ibland offensiv mittfältare som Chesterfield tagit sig till playoff. Läxan var nog framför allt att fokusera på att spela alla sina bästa spelare snarare än att försöka ersätta sin bästa spelare rakt av.

Joe Garner, Preston
Det finns ett Youtube-klipp med alla Joe Garner mål som Preston kunnat hitta men det enda Garner målet man egentligen behöver se är hans dundersnygga volleymål från förra säsongens playoff. Det är en anfallare med självförtroende. Helt olikt den Joe Garner som tidigare misslyckats i Blackburn, Nottingham, och Watford. Han är inte längre bara snabb och utplacerad på en kant utan är en rejäl närvaro i straffområdet som trots sina 1,78cm gjort sex nickmål denna säsongen. Av hans 25 mål denna säsongen har dessutom ett par varit straffar och frisparksmål. Han är farlig överallt ifrån och chansen är stor att han gör mål i playoff också.

Gary Roberts, Chesterfield
Han var lagets bästa spelare ifjol och efter att Eoin Doyle lämnat har han återtagit manteln. En offensiv vänsterfotad mittfältare som är på fel sida 30 år, men en fin vänsterfot blir bara bättre med åren som man brukar säga. Är ett dödligt vapen på fasta situationer och han har tre matcher nyligen där han bidragit med två eller fler assist.

Paul “Rock ‘N’ Roll Star” Gallagher, Preston
Jag vet fortfarande inte om ryktena om att denna Gallagher är en långväga kusin till Oasisbröderna är sanna men för mig räcker Gallaghers något nonchalanta framtoning, en ovilja att jobba hem, och en fascination till snygga långskott och frisparkar som bekräftelse. Denna säsongen har han dessutom fått en del utrymme att visa vilken spelare han är och gjort så galant med 15 assist och sju mål. Ofta från en fri position till vänster på mittfältet men beroende på övriga laget har han spelat över hela mittfältet.

Tendayi “All Day” Darikwa
Hans föräldrar kom från Zimbabwe men ingen visste riktigt var Darikwa kom ifrån när han slog igenom på högerkanten för två säsonger sedan. En snabb, svårstoppad högerytter som gjorde fem mål och sju assist under sin första fulla säsong. Förra säsongen forsatte på samma väg men till denna säsongen har han istället spelat högerback i princip alla matcher och där varit minst lika bra. Påminner en del om en yngre mer livfull Glen Johnson på det sättet han fyller på och sällan har problem att ta sig in i motståndarnas straffområde.

Tom Clarke, Preston
Lagkapten och uttagen i Årets League One-lag. Jag vet inte när han blev utsedd till lagkapten men han vann supportrarnas förtroende och kärlek redan i sin andra match för klubben då han gjorde ett sent avgörande mål mot West Lancashire-ärkerivalerna Blackpool. Och även om det är lätt att fokusera på Prestons offensiva eldstyrka har de faktiskt inte gjort i närheten av lika många mål som Milton Keynes eller Bristol City medan de å andra sidan kanske haft ligans bästa defensiv. Trots tre olika målvakter, opålitliga ytterbackar, och flörtande med en trebackslinje.

Tidigare playoff-erfarenhet

Chesterfields manager Paul Cook är något av en cupspecialist då han vann tre cuptitlar (och förlorade en cupfinal) med irländska Sligo Rovers och förra säsongen tog han dessutom Chesterfield till final i Football League Trophy. De har också Ian Evatt som var med och vann uppflyttning till Premier League via playoff med Blackpool.

På Prestons wikipedia-sida har de en alldeles egen rubrik vid namn “playoff defeats”. En jag följer på twitter kallade dem för fotbollens egna Gil Gunderson (The Simpsons). De har förlorat rekordmånga playoffs i Football Leagues alla tre olika divisioner, nio stycken. Senast förlorade de förra säsongen mot Rotherham i semifinal. Det som talar för Preston förutom att det är det klart bästa laget i playoff-spelet är att Simon Grayson redan har tre uppflyttningar från League One. Två av dem kom via playoff och han vann dessutom två playoffs som spelare med Leicester på 1990-talet.

Tips

Preston vinner både matcherna bekvämt trots inledande nerver. 4/5-1 totalt.

:::

SHEFFIELD UNITED (5) v SWINDON TOWN (4)
Torsdag 7 maj 20:45 – Bramall Lane, Sheffield
Måndag 11 maj 20:45 – County Ground, Swindon

Taktik

Swindons manager Mark Cooper är son till legendariska Leeds-spelaren Terry Cooper och Marks spelarkarriär var bokstavlien överskuggad av sin far då Mark spelade i klubbar där hans far var manager under nästan hela hans proffskarriär. Hans tränarkarriär är däremot hans egen då han jobbat i gott om amatörklubbar och kom till Swindon något slumpaktigt som assisterande manager. Har dock som manager gjort Swindon till kanske ligans mest välspelande lag trots små resurser och ett lag ganska beroende av inlånade unga spelare från Southampton och Norwich. Spelar nästan enbart någon variation av 3-5-2.

Sheffield United lyckades bra i cupspelet denna säsongen mycket tack vare att de verkar vara ett bättre lag i underläge. De gör inte mycket mål, minst av alla playoff-lagen, men de försvarar sig ganska bra och har framför allt ett starkt mittfält med alla möjliga olika av typer även om Clough främst är förtjust i bra passningspelare.

Nyckelspelare

Egentligen är Swindons Ben Gladwin the nyckelspelare då han kan spela i backlinjen, på mittfältet, och som anfallare. Och han har gjort sex mål på sina tre senaste matcher. Men jag har redan nämnt honom vid åtskilliga tillfällen.

Jamie Murphy, Sheffield United
På grund av Michael Higdons skadeproblem har Sheffield en hel del anfallsbekymmer. De saknar inte alternativ men de saknar målskyttar och i deras frånvaro har Jamie Murphy från sin ytterposition varit lagets främste målskytt samtidigt som han leder laget i assist.

Nathan Byrne, Swindon Town
En mångsidig spelare som förra säsongen spelades på båda kanterna och centralt både i backlinjen och på mittfältet. Men denna säsongen har han gjort den högra wingback-platsen till sin egen. Nödvändigt offensivt villig för att Swindons 3-5-2 ska fungera och har stått för nio assist denna säsongen och dessutom tre mål som bonus. Var det självklara högerbacksvalet när man utsåg Årets Lag.

John Brayford, Sheffield United
Brayford var en väldigt väl ansedd högerback när Cardiff värvade honom för att förstärka laget inför deras Premier League-säsong. Det gick inte särskilt bra och Brayford lånades ut till Sheffield United istället för att återförenas med Nigel Clough. Det passade så bra ihop att Brayford och hans skägg flyttade permanent till Sheffield. Där har han nu dessutom på grund av skadeproblem oftast fått vikariera som mittback vilket han gjort förträffligt.

Massimo Luongo, Swindon Town
Det är ganska ovanligt att ett lag i League One måste räkna med att förlora spelare till kontinentala mästerskap och i Luongo och Yaser Kasim förlorade Swindon det mesta av sitt innermittfält till de asiatiska mästerskapen. Loungo var inte heller bara utfyllnad för Australien då han gjorde två mål och fyra assist och blev utsedd till hela asiatiska mästerskapens mesta värdefulla spelare. Personligen föredrog jag UAE:s Omar Abdulrahman men det är svårt att argumentera emot Loungo. Tvåvägsmittfältare som varit Swindons bästa spelare oavsett vilken roll på mittfältet han haft och imponerar inte hans sex mål och fem assist beror det delvis på att han bara spelade drygt 30 matcher och ofta fick vikariera som defensiv mittfältare. Med eller utan Swindon kommer han nästan garanterat spela på en högre nivå nästa säsong.

Jason Holt/Michael Doyle, Sheffield United
Det är lite svårt att veta vilka som är Sheffield Uniteds viktigaste spelare då Clough har bytt, roterat, och värvat så mycket att inte ens han verkar veta. Lille Jason Holt, Sheffields tionde skotte!, värvades in i januarifönstret och har på slutet på säsongen tagit en mittfältsplats och gjort fyra mål på de senaste åtta matcherna. Detta ofta tillsammans med Clough-favoriten Paul Coutts men innan dess var lagkaptenen Michael Doyle given tillsammans med Jose Baxter vanligtvis. Kommer Doyle som lagkapten med sin rutin vara viktig i playoff-spelet eller spelar Jason Holts form en större roll?

Andy “Moon River” Williams, Swindon Town
Williams har tidigare i karriären varit den typen av anfallare som managers gärna placerar ute på kanten och hans ospeciella namn har gjort att man ofta förväxlar honom med andra spelare. Det är åtminstone min teori till varför Swindon lånade ut Williams förra säsongen efter att han varit deras nästbästa målskytt. Denna säsongen har dock Williams bevisat tvivlarna och gjort 21 ligamål. Med sina 27 år har han dessutom varit lagets klart äldsta spelare tills de lånade in Sam Ricketts i mars.

Tidigare playoff-erfarenhet

Swindon är inte främmande för playoff-spel med sex framträdanden de senaste 30 åren. De var dock mer än 20 år sedan, 1992-93, som de vann ett playoff och i deras senaste framträdande säsongen 2012-13 förlorade de på straffar i finalen mot Brentford. Nämnvärt är också att när de vann playoff säsongen 1989-90 förlorade de först sin uppflyttning på grund av misstänkta mutor innan de efter en överklagan gick upp till slut.

Som ett av Englands främsta jojolag har Sheffield United gott om playoff-erfarenhet som klubb med sju tidigare playoff-framträdanden sedan slutet av 1980-talet. Problemet är bara att de aldrig vunnit ett playoff och så sent som säsongen 2011-12 var de i playoff-final i League One mot Huddersfield. Där gick det till straffar och avgjordes när Sheffield Uniteds målvakt Steve Simonsen slog sin straff en bra bit över. Å andra sidan har laget under Clough visat sig vara ett formidabelt cuplag.

Tips

Swindon vinner efter straffläggning där alla Swindons straffar slås av Ben Gladwin i olika förklädnader. Därefter tar han fram Sean Beans Sheffield United-tröja från filmen “When Saturday Comes” och tänder eld/pissar på den.

Publicerad 2015-05-07 kl 16:00

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER