Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

LINHEM om League Ones playoff

Det har varit en särskilt händelserik säsong för managers i League One. 20 stycken har fått sparken under säsongen, lämnat för ett bättre jobb, eller lagt svordomarna de spottar på fjärdedomaren på hyllan. Allra senaste är att Sheffield United sparkat Nigel Adkins och ersättat honom med Northamptons mästartränare Chris Wilder. De har nu haft fem managers på fem säsonger i League One, om man räknar bort när Chris Morgan tagit över tillfälligt.

Det har också playoff-implicationer då två av League Ones playoff-managers är “caretakers” (tillfälliga managers) som tagit över under säsongen efter att lag i The Championship har norpat deras framgångsrika managers. I Walsall har vi före detta physion Jon Whitney, som jag skrev om förra veckan, som tagit över sedan Dean Smith gick till Brentford. I Barnsley påbörjade Lee Johnson, nu i Bristol City, en vinstsvit som lyfte dem till playoff från att ha legat på 22:a plats i november. Barnsley-sonen Paul Heckingbottom tog över i februari när de låg på tolfte plats och säkrade playoff-platsen i sista omgången med 4-1 mot mästarna Wigan.

Milwall är ett av få lag som inte sparkat en manager denna säsongen. Neil Harris gör sina första fulla säsong som manager. Redan förra säsongen var han dock Millwallmanager på tillfällig basis och försökte hedervärt rädda dem från nedflyttning i The Championship.

Den sista managern i playoff-kvartetten är den mest långvariga. Phil Parkinson har nämligen varit Bradfords manager sedan inför säsongen 2011-12. Det är bara fyra managers i de fyra högsta divisionerna som haft sina jobb längre än honom. Han tog Bradford till League One via playoff och han tog Bradford ända till Ligacup-final 2012-13. Om managerrutin eller kontinuitet faktiskt betyder något, oavsett vad ägare i League One tror, är Bradford ett lag som trots sin femteplacering har goda chanser i detta playoff.

BARNSLEY (6) – WALSALL (3) – 14 maj, 18:30
WALSALL (3) – BARNSLEY (6) – 19 maj, 20:45

Förutom att de båda har orutinerade managers är det två lag ovana vid rampljuset. De är mindre klubbar i närheten av större städer med större klubbar. Det är också två klubbar som trots sin storlek föredrar offensiv fotboll. Barnsley är trots allt en brasiliansk enklav i Yorkshire. Walsall har trots minimala resurser i utkanten av Birmingham lyckats bli en klubb som framgångsrikt producerar bra unga spelare samtidigt som de är ännu bättre på att plocka upp unga spelare som släppts från större akademier i närområdet. Nuvarande stjärnan Romaine Sawyers till exempel tillhörde tidigare West Bromwich.

Av taktiskt intresse

Barnsley har ett väldigt ungt lag och en tunn trupp. Deras mest rutinerade försvarare är Lewis Nyatanga, 27 år, och han har varit skadad sedan innan jul. Deras äldsta spelare är Adam Hammill, 28. De borde inte ha kommit så här långt men tack vare god lagmoral och några stjärnor har de haft en otrolig vår. En viktig spelare har varit Josh Scowen som helst är central mittfältare men som fått spela lite varstans för Barnsley och i de senaste matcherna har han vikarierat bra som högerback.

De är ett offensivt lag för att de har få försvarare. De spelar ofta 4-4-2/4-2-3-1 utan någon typisk defensiv mittfältare utan snarare två mindre bollsäkra med desto mer hårdjobbande mittfältare. Särskilt sedan de förlorade Ben Pearson till Preston i januari. De har spelat mer med två renodlade anfallare sedan Marley Watkins skadade sig. Annars har de haft två offensiva yttrar och Watkins i en friare roll. Winnall är inte bara en bra målskytt utan också en framspelare. Har på sistone ofta spelat tillsammans med Ashley Fletcher, inlånad från Man Utd, som var väldigt bra i de två sista ligaomgångarna.

Walsall har varierat mellan 3-4-1-2 och 4-2-3-1 denna säsongen. Delvis för att Sawyers är så viktig som offensiv mittfältare att man får anpassa laget efter honom. Det hjälper också när de har ett välskolat lag och spelare som kan spela flera olika positioner. Har flera unga, tekniska, ojämna yttrar som Milan Lalkovic och Anthony Forde som kan avgöra matcher. Forde speciellt hade lekstuga i ligans sista omgång med två mål mot Port Vale varav det första var något utöver det vanliga. Stabilt försvar med hårt arbetande innermittfält bakom Sawyers. Särskilt veterantvilling Adam Chambers som är ensam kvar sedan brorsan James slutade inför säsongen.

Nyckelspelare

Barnsley. Adam Davies är född i Tyskland vilket förklarar varför han är en bra målvakt. Vann till slut en kamp om målvaktsposten ifjol med Ross Turnbull och har betalat tillbaka förtroendet med stabilt målvaktspel även när övriga laget har vinglat. Framför sig har han Alfie Mawson som hade en jättesäsong för Wycombe i League Two ifjol. Han har fortsatt imponera i League One och likt ifjol har han också bidragit med sex mål framåt. Inte den snabbaste försvararen men bra med bollen och svårslagen i luften.

Conor Hourihane är min favorittyp av spelare. En irländsk spelare med en härlig vänsterfot vars namn börjar på H (likt oolahan och arte). Han är av någon anledning grovt underskattad i League One, där han inte blivit uttagen i säsongens elva. Kanske för att han spelar för Barnsley eller för att han bara verkar göra snygga mål eller för att han är snyggare än de flesta i League One. Andra säsongen i rad som han gör mer än tio mål och tio assists för Barnsley.

Sam Winnall har gjort 21 ligamål under säsongen. Han är uppenbarligen en viktig spelare ifall de ska vinna allt. Han har dock bara gjort mål i två matcher sedan februari. Å andra sidan var en av de matcherna mot Wigan i sista omgången där han gjorde två mål.

Walsall. Tom Bradshaw var alltid en stortalang i Shrewsbury men lyckades aldrig riktigt slå igenom och gjorde bara 17 mål på drygt 90 ligamatcher i Shrewsbury. Walsall plockade upp han inför förra säsongen och där gjorde han 17 ligamål på bara en säsong. Denna säsong har han återigen gjort 17 mål och lockar till sig intresse från Championship.

Romaine Sawyers var nominerad till säsongens bästa spelare i League One, men förlorade till Bradley Dack. Sawyers är lång och fysisk så det tog ett tag innan han fick chansen i en offensiv roll. Där har han denna säsongen gjort elva assists och sex mål. Landslagsman för Saint Kitts & Nevis! Känner han 100-meterslöparen Kim Collins?

Rico Henry fyller 19 först i sommar men har varit en av ligans bästa spelare ute till vänster. Har beroende på formation spelat allt ifrån den mest vänstra av tre mittbackar till vänsterytter. Hade sitt genombrott i mina ögon som wingback när de slog Burton med 2-0 i oktober, i en av få tv-sända League One-matcher.

Därför vinner Barnsley: De har flera individuella stjärnor som kan avgöra en match själva. De har medvind efter att ha varit lysande hela våren.

Därför vinner Walsall: Sawyers är fantastisk. Har också flera unga individuella stjärnor. Inte förlorat sitt grundspel sedan Dean Smith försvann och var genomgående bättre än Barnsley under säsongen.

:::

BRADFORD (5) – MILLWALL (4) – 15 maj, 13:15
MILLWALL (4) – BRADFORD (5) – 20 maj, 20:45

Två klassiska klubbar med gott om fans och vissa framgångar. Millwall har varit ett offensivt lag med en ung klubblegendar, Neil Harris, som manager med tre olika anfallare som gjort 10+ mål under säsongen. Bradford har varit ett stabilt defensivt lag med en rutinerad manager, Phil Parkinson, som släppt in näst färst mål i League One (40 insläppta) men å andra sidan bara gjort 55 mål vilket är sjätte sämst i hela League One. Ur smeknamn/maskot-synvinkel är Millwalls lejon överväldigande favoriter mot Bradfords dvärghöns (bantams).

Av taktiskt intresse

Bradford har ett försvar som haft flera år på sig att bli samspelt. Lagkapten Stephen Darby är mer högerback än människa numera. Vilket kan bli användbart då han möter båda yttrarna Adam Hammill och Paul Anderson som var hans lagkamratar i Liverpools U18-lag som 2006 vann FA Youth Cup. Övriga som Rory McArdle och James Meredith har också varit bra i flera säsonger nu. Ett nytt tillskott är mittbacken Reece Burke, inlånad från West Ham, som utsågs till säsongens spelare nyligen för Bradford.

Bradford spelar ett ganska konservativt 4-4-2. Med store Jamie Hanson på topp som vanligt men sedan Nakhi Wells lämnade för Huddersfield har man haft svårt att hitta en liten partner till Big Unit Hanson. Nyligen har dock Jamie Proctor spelat bra och före detta Derbyspelaren Steve Davies har varit en nyttig inhoppare. Billy Clarke finns alltid också.

Millwall har en förkärlek till 4-4-2 och anfallspar historiskt sett (Sheringham-Cascarino!) men den här säsongen har man tre olika bra anfallare. Vem får nöja sig med ett inhopp på slutet? De senaste matcherna har man spelat gamle Steve Morison med unga Aidan O’Brien men då är lagets bästa målskytt Lee Gregory på bänken.

Millwall har två bra svårspelade centrala mittfältare i Shaun Williams och Jimmy Abdou. Tyvärr anfaller Bradford inte särskilt mycket centralt. Har långa och fysiska mittbackar som kan tampas med Hanson.

Nyckelspelare

Bradford. Tony McMahon är 30 år och har varit högerback i hela sin karriär. Denna säsongen valde managern Parkinson att spela honom som högerytter och McMahon besvarade med att ha en otrolig säsong. Fyra mål och hans 13 assist är ligaledande (delat med Peterboroughs Marcus Maddison). Se upp för hans inlägg och fasta situationer.

Ben Williamson är en rutinerad journeyman-målvakt som överkommit en uppväxt i Manchester Uniteds akademi och hjärnhinneinflammation för att bli en välrespekterad målvakt i Football League. Ouppskattad stabil målvakt som snart spelat 500 matcher sammanlagt för fem olika klubbar.

Bradford kan spela sig igenom playoff-spelet med tät defensiv och göra mål på fasta situationer vilket de föredrar men ska de göra mål behöver någon kliva fram. Ingen annan än Jamie Hanson har gjort fler än fem mål. Jag är ingen stort fan av Billy Clarke men han gjorde många mål ifjol och passar åtminstone mallen av en liten kvick spelare bredvid Hanson.

Millwall. Steve Morison tog vägen via Millwall när han gick från Stevenage i femtedivisionen till Norwich i Premier League på tre säsonger. Nu är han tillbaka och hoppas återupprepa playoffsuccéen från 2009-10. Han har spelat varenda match den här säsongen och gjort 15 mål samt sex assists. Stor tung anfallare som är jobbig att möta.

Shane Ferguson sägs ha spelat så bra i Birmingham att Newcastles dåvarande sportchef Joe Kinnear ville värva honom. Problemet var att Ferguson var utlånad till Birmingham från Newcastle. Nu är han värvad permanent till Millwall och varit lysande både som vänsterytter och vänsterback. Sju assists är flest av alla i Millwall.

David Forde har varit en institution i Millwallmålet i nästan tio år. Den här säsongen har det förändrats. Jordan Archer kom från Tottenham och i sin Millwalldebut i augusti höll han nollan mot Scunthorpe efter ha räddat en straff. Archer har spelat nästan varje Millwallmatch sedan dess.

Därför vinner Bradford: Järnstark defensiv som kan ta hand om alla Millwalls anfallare. Är mer rutinerade och samspelta. Som ett bra cuplag är de bra förberedda för playoff-spel. Möter en orutinerad målvakt.

Därför vinner Millwall: De gör mål. De har en extra målskytt att slänga in om det går trögt. Morison och Byron Webster kan matcha Bradford fysiskt och i luften. Fred Onyedinma kan vara en joker.

:::

Ben Mayhews (Experimental 3-6-1) grafiska sammanställning av League Ones säsong med förväntade mål bakåt och framåt:

L1 xG

:::

Peter A Linhem, @linhem på twitter

Publicerad 2016-05-14 kl 16:30

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER