Kanté Partiro?
Peter Hyllman
Vi har alla förundrats över de succévärvningar som lade grunden till Leicesters makalösa framgångar förra säsongen. Jamie Vardy från amatörspelare till landslagsman och ligavinnare. Riyad Mahrez och N’golo Kanté köpta för McNuggets från Frankrike och utvecklade till världsspelare i Leicester och i Premier League.
Men hur genomförde Leicester egentligen de här spelaraffärerna? Var det nödvändigt att införa förhållandevis låga köpklausuler i kontrakten för att övertyga spelarna att skriva på för just Leicester, det vill säga ett nödvändigt ont, eller var det bara ett rent misstag där man aldrig lyckades förutse lagets makalösa framgång och spelarnas omedelbara attraktionskraft?
Helt enkla verkar klausulerna heller inte vara. Det pratas om en köpklausul motsvarande £20m för N’golo Kanté samtidigt som bland andra Chelsea bjuder högre summor än så. Det förmodas att Leicester bara behöver tacka ja till det högsta budet, inte alla bud om £20m eller högre. Men vad händer om Kanté inte vill gå till en annan klubb än den som betalar mest?
Att Chelsea alltså jagar N’golo Kanté verkar vara uppenbart. Helt naturligt att de gör det, lagets centrala mittfält var märkligt energilöst förra säsongen och Kanté skulle onekligen vara en förstärkning där. Det är heller inte svårt att se hur Antonio Conte söker en hårt arbetande terrier till Chelseas centrala mittfält, en viktig defensiv kugge.
För Leicester skulle det dock vara djupt olyckligt att tappa N’golo Kanté redan efter en säsong. Kanté fyller precis samma viktiga lagfunktion för Leicester som han skulle kunna göra för Chelsea, och det är inte lätt att ersätta en sådan spelare. Vad som dock talar för att Leicester har förberett sig på att förlora honom är man till synes har värvat en ersättare i Nampalys Mendy.
Time to say goodbye?
Nu har Leicester redan lyckats avvärja ett försök att kapa en av deras spelare med hjälp av köpklausul den här sommaren. Och på ytan kunde man tänka sig att det skulle kunna vara svårare att hålla Arsenal stången än Chelsea, i alla fall för tillfället. Å andra sidan besitter Leicester ett större socialt kapital att kunna hålla fast vid en spelare som Jamie Vardy än N’golo Kanté.
Ändå borde Leicester kunna vara framgångsrika i att hålla fast också vid N’golo Kanté, åtminstone om det är Chelsea som rycker i honom. Visst kan Chelsea erbjuda Kanté en högre lön men under den kommande säsongen kan de inte erbjuda Champions League. Kanté är bara 25 år och har precis slagit igenom på världsscenen, det kommer komma fler stora kontraktserbjudanden.
Det pratas mycket om en slags ketchupeffekt för Leicester.
Att om en av deras nyckelspelare lämnar så kommer fler nyckelspelare lämna en efter en. Ett något överdrivet perspektiv. Men där kan också finnas en omvänd ketchupeffekt. Lyckas Leicester avstyra Chelseas försök att rycka Kanté ur nävarna på dem, efter att tidigare ha avstyrt Arsenals försök att köpa Jamie Vardy, så kan man ha satt effektivt stopp också för kommande försök.
Viktig strid för Leicester detta med andra ord. Samtidigt är det ännu en strid där Leicester till synes inte har så mycket att själva sätta emot, utan de har än en gång gjort sig helt och hållet beroende av vad spelaren själv vill. Leicester har fått mycket välförtjänt beröm för sina succévärvningar – men de har också genomfört dem på ett sätt som nu har försatt dem i ett icke önskvärt läge.
Vilket förmodligen mest visar att Leicesters makalösa framgångar förra säsongen nog kom som en lika stor överraskning för dem själva som för resten av världen.
Publicerad 2016-07-14 13:20