Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons

Tro, hopp och kärlek är inget Arsene Wenger känner för en director of football

”I don’t know what director of football means. Is it somebody who stands in the road and directs play right and left? I don’t understand and I never did understand what it means. /…/ I’m the manager of Arsenal football club and as long as I’m manager of Arsenal football club I will decide what happens on the technical front. That’s it.”

Låt oss för det första vara på det klara med en sak. Naturligtvis vet Arsene Wenger vad en director of football är och gör. Att han påstår sig inte göra det samtidigt som han målar upp en parodisk bild av virrig trafikpolis beror på att han försöker förlöjliga och underminera själva idén med en director of football. Då blir så klart nästa fråga varför han nu gör det?!

Det mest uppenbara svaret på den frågan är naturligtvis att Arsenal har bollat med idén om att införa en så kallad director of football. Exempelvis har Arsenals VD Ivan Gazidis lyft idén som en punkt i sin ambition att genomföra reformer baserat på den här säsongens erfarenheter. Alltså är det mer specifikt idén om en director of football i Arsenal som Wenger förlöjligar. Varför då?

Det mest uppenbara svaret på den frågan är naturligtvis att Arsene Wenger inte vill ha någon director of football i Arsenal. Varför Wenger inte vill det är den mer kluriga frågan som kan ha flera olika svar.

Ett svar har med maktbalansen i klubben att göra. All makt över fotbollen i Arsenal ligger för närvarande hos managern, eller mer precist hos Arsene Wenger, och han har ingen lust att göra avkall på den makten, eller dela den med någon annan. Vilket naturligtvis är en fullt rimlig inställning att ha för en manager, i synnerhet för en manager som Arsene Wenger.

Från Arsenals perspektiv är det en rimlig inställning om maktens centralisering hos Arsene Wenger ger bäst resultat för klubben på kort och på lång sikt. Det som bör oroa Arsenal är hur beroende de faktiskt gör sig av en manager. Wengers motvilja till en director of football kan säkert också bero på att han ser det som ett sätt för klubben att göra sig mindre beroende av honom.

Ett annat svar har att göra med symbolik. Att Arsenal plötsligt anställer en director of football skulle bara kunna ses och förstås som en reaktion på den här säsongens svaga resultat, och som ett svar på intern och extern kritik mot Arsene Wenger. Vad en director of football således skulle symbolisera och även institutionalisera vore ett rubbat förtroende för Wenger som manager.

Ingen manager i världen skulle vilja ha ett sådant ok hängandes över sina egna axlar. Jobbet är onekligen svårt nog utan att behöva göra det med beskedet från klubbledning och supportrar att visst gillar vi dig, men vi litar inte riktigt på dig längre! Det vore en fotbollens motsvarighet till att sätta sin manager under förmyndarskap.

Ett tredje svar kan självfallet vara att Arsene Wenger av helt genuina skäl inte anser att en director of football har något att tillföra Arsenal. Han är av den gamla skolan, om inte annat så har han fostrats in i den under 20 år, och kan mycket väl vara av uppfattningen att alla fotbollsrelaterade frågor ska börja och sluta hos managern.

Som sagt, det här kan vara en rimlig inställning. Men i den moderna fotbollen ställer det naturligtvis väldiga krav på en manager och dennes förmågor. En manager som lyckas hantera dessa krav undviker dock uppenbara risker med en director of football såsom politiska konflikter och revirstrider, minskat handlingsutrymme och ökade transaktionskostnader.

När det meddelades att Monchi skulle lämna Sevilla efter säsongen var det så klart en nära till hands liggande tanke att det hade varit en alldeles fantastisk anställning av Arsenal. När Monchi för bara några veckor sedan meddelades som Romas nya sportchef var den spontana tanken snarare att varför i hela friden gick Arsenal miste om den möjligheten?!

Det följer naturligtvis av Arsene Wengers motvilja till en director of football att ingen sportchef eller director of football värd sitt eget salt skulle ta det jobbet i Arsenal. Åtminstone inte med Wenger som manager. Ingen kompetent och eftertraktad sportchef kastrerar sig själv som pappersvändare eller vaktmästare till Wenger. Monchi var alltså aldrig något realistiskt alternativ.

Om Arsenal alltså insisterar på att introducera en director of football-position, med Arsene Wenger kvar som manager, så är det således inte någon stjärna i branschen de kommer kunna anställa. Då måste man rimligtvis ställa sig själva frågan vad det finns för värde med att genomföra en sådan strukturell reform som aldrig kommer kunna bli något mer än en strukturell kompromiss.

Arsene Wenger har hur som helst satt stopp för alla funderingar att Arsenal ska ha både en director of football och Wenger själv kvar som manager. Det är hans way or the highway, antingen en director of football eller Arsene Wenger med andra ord. Har Arsenal fortfarande idéer om att anställa en director of football så får det bli i en framtid efter Arsene Wenger.

Det sätter saken på sin spets vad avser Arsene Wengers framtid i Arsenal efter den här säsongen. Vill Arsenal att Wenger ska sitta kvar som manager så får de bordlägga dessa idéer om en director of football. Är de villiga att göra det? Vore de å andra sidan villiga att låta Wenger gå på den frågan, och sätta sig själva i rävsaxen att i praktiken sparka Wenger med alla besvär det för med sig?

Det valet känns förhållandevis självskrivet. Arsene Wenger kommer fortsätta vara manager för Arsenal även efter den här säsongen. Och någon director of football kommer det inte bli. ”In Arsene Wenger we trust!” har det hetat runt Arsenal under de senaste 20 åren. Under de närmaste två åren kommer det mottot att prövas hårdare än kanske någonsin tidigare.

Förhoppningsvis visar sig förtroendet befogat. Om det nu är meningsfullt att längre prata om förtroende när det egentligen aldrig riktigt sker något aktivt val, man har bara att finna sig i situationen så som den är. Förhoppningsvis infrias förhoppningarna vore kanske ett bättre sätt att uttrycka det på. För hoppet är till synes det enda som återstår för Arsene Wenger och Arsenal.

Tron och kärleken är det sämre ställt med.

Publicerad 2017-05-10 kl 06:00

Senaste tweets

Arkiv

Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons