Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

12v

Blir försvaret mer eller mindre snurrigt av Liverpools målvaktskarusell?

Det gäller att vara på sin vakt när man rör sig i fiendeland. Jag brukar ibland knata iväg till sportbaren när Liverpool spelar då de har en hyfsat skön samling karaktärer som samlas varje gång det är match. Vilka jag håller på är känt så det blir lätt en rå men hjärtlig stämning. Ändå är det ju så att man i vissa lägen ser till att vakta sin tunga en aning och att hålla korten nära kroppen.

Ett sådant tillfälle kom nyligen när det började pratas om målvaktssituationen i Liverpool. Någon hade lagt märke till att Jürgen Klopp planerade sitt alldeles egna system den här säsongen. Simon Mignolet ska tydligen stå i ligan, Loris Karius ska stå i Champions League samtidigt som tredjemålvakten Danny Ward ska stå i cupspelet. Konsensus verkade vara att det där var ju skitsmart.

Det var kanske inte min omedelbara reaktion, men det är ju alltså inte alltid läge att säga i just det sammanhanget. Alltså sitter jag kanske hellre och gnager på min hamburgare lite extra just då. Sådan social finess finns ju däremot ingen anledning att visa här, dessutom visar det sig att även med ett visst mått av eftertanke så förblir min reaktion mer eller mindre densamma.

Jag förblir nämligen rätt skeptisk till upplägget. Dels för att jag inte ser konkurrens på målvaktsposten som lika meningsfullt som för utespelare. Dels för att jag normalt sett inte ser det som någon fördel för målvakter att roteras och vilas på samma sätt som för utespelare, om något så snarare tvärtom. I den utsträckning det ändå ska roteras görs det bäst mellan två målvakter, inte tre.

Ingen position på planen är lika utsatt som just målvakten, ingen annan spelare blir så ensidigt definierad utifrån enskilda misstag. Av den anledningen blir förtroende och regelbundenhet även relativt sett väldigt viktiga saker för målvakter. En viktig signal en tränare måste sända är alltså förtroende för sin målvakt. Är detta signalen som Jürgen Klopp sänder här?

Visst, även andra- och tredjemålvakter kan behöva speltid. Men är verkligen den speltid som Danny Ward får i cupspelet och Loris Karius får i Champions League tillräcklig, är inte risken att kostnaden överstiger nyttan? Den ende som får matcher i vettig utsträckning är Simon Mignolet i ligaspelet, men han står där med vetskapen att tränaren ser sig om efter andra alternativ.

Det går förvisso även att tycka något om vad det säger om hur Jürgen Klopp förhåller sig till cupspelet genom att köra sin tredjemålvakt i dem. Nu är i och för sig inte Danny Ward någon dålig målvakt, och det återstår väl att se om Klopp kör Ward också i FA-cupen, men det ett sänder ett märkligt budskap när Klopp och Liverpool förmodligen skulle må väldigt bra av en titel vilken som helst.

Den större poängen är däremot denna. Liverpools dokumenterade problem under Jürgen Klopp, inte minst tydliga så här under inledningen av den här säsongen, är försvarsspelet och då i synnerhet organisationen av försvarsspelet som ofta uppvisar stora brister. God organisation uppnås oftast genom effektiv kommunikation, och kommunikation faller till stor del på just målvakten.

Hur påverkas i så fall kommunikationen av att målvakten byts ut med sådan regelbundenhet som blir fallet för Liverpool? Effektiv kommunikation byggs upp över tid genom samspel mellan olika spelare, men när dessa spelare byts ut match efter match uppstår osäkerhet snarare än regelbundenhet. Och med osäker kommunikation blir god organisation svårare att uppnå.

Det är ett problem på såväl taktisk som strategisk nivå. Taktisk eftersom det kan antas bidra till att Liverpool förlorar fotbollsmatcher och tappar poäng genom onödiga försvarsmisstag. Strategisk eftersom det tyder på att Jürgen Klopp inte verkar se organisation och kommunikation i backlinjen som ett prioriterat område, eller ens identifierat det som ett problem för Liverpool.

Vad Jürgen Klopp hellre verkar vilja se som problemet är Liverpools ärofyllda historia som han menar väger tungt på spelarnas axlar. Huruvida det egentligen är Liverpools historia eller snarare Liverpools relativa oförmåga att försvara fasta situationer och ta markering i och runt eget straffområde som bäst förklarar Liverpools resultat hittills under säsongen känns emellertid rätt givet.

Vad som emellertid kan sägas angående detta med Liverpools historia är att det så klart alltid kommer vara en faktor. Men det är också en faktor som reduceras i negativ betydelse för varje titel som laget vinner, och laget därmed kan börja känna sig som en del av historien snarare än underlägset historien. Då gäller så klart att vinna titlar, och definitivt inte kasta bort möjligheten att vinna titlar.

Alltså borde Ligacupen betyda mycket för Liverpool och för Jürgen Klopp den här säsongen, liksom FA-cupen. Andra titlar är kanske inte uteslutna men det här är de två där Liverpool har störst chans. Samtidigt har det i synnerhet i de tidiga omgångarna varit två cuper som Klopp har behandlat tämligen styvmoderligt. Vilket blir märkligt om nu historien enligt honom har sådan betydelse.

Det sätts på sitt prov ikväll i och med att Liverpool har fått en potentiellt mycket tuff lottning, borta mot Leicester – en match Liverpool har förlorat två säsonger i rad under Jürgen Klopp. De senaste säsongernas längre resor i Ligacupen har till stor del skett under skydd av hemmaplan och motstånd från lägre serier. Det skyddet existerar inte den här kvällen.

Det är ett test med vilket det inte känns alldeles förenligt att för första gången den här säsongen slänga ut sin tredjemålvakt på planen. Inte i en match som behöver vinnas och inte när försvaret har haft sådana organisationsproblem som det har visat upp de senaste veckorna. Det ökar risken för att de fortsätter och även om det går bra så ger det ingen bestående nytta till kommande matcher.

Men kanske är det bäst att jag håller detta för mig själv ikväll. Det vore ju onödigt att riskera bli dränkt i salsasåsen. För är det något jag upptäckt så är det att i vissa cirklar kan Jürgen Klopp do no wrong. Så säkrast är kanske att bara sitta ned och mysa med Ligacupens tredje omgång i all sin prakt.

Tisdagens matcher: Aston Villa – Middlesbrough; Bournemouth – Brighton; Brentford – Norwich; Bristol City – Stoke; Burnley – Leeds (TV); Crystal Palace – Huddersfield; Leicester – Liverpool (TV); West Ham – Bolton; Wolves – Bristol Rovers; Reading – Swansea; Tottenham – Barnsley.

Publicerad 2017-09-19 kl 06:00

Senaste tweets

Arkiv

Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER