England till semifinal efter en svensk reality check
Peter Hyllman
Det finns olika sätt att spela bordtennis. Där finns sluggers och där finns tekniker bland andra. Ett sätt att spela är exempelvis att försöka utnyttja motståndarens fart och vända farten tillbaka. Ett sätt för motståndaren att hantera den taktiken är att helt enkelt ta farten ur spelet, att inte ge någon fart att jobba med. Det är inte alltid valet som känns mest naturligt, men ofta det mest effektiva.
Jag satt och tänkte lite på just den saken under matchen mellan England och Sverige.
Sverige har tämligen effektivt kunnat vända motståndarnas fart och tryck mot egentligen alla motståndare hittills i VM, mot Sydkorea, mot Tyskland, mot Mexiko och mot Schweiz. Men inte mot England. England, och det var nästan demonstrativt, plockade all fart ur den här matchen. Inte bara i slutet av matchen, utan redan från avspark i första halvlek.
Det var kanske inte bara Sveriges faktiska styrkor som guidade det taktiska valet av England och av Gareth Southgate. Som av en händelse passar det naturligtvis också utmärkt ihop med det rent fysiska faktum att England för bara några dagar sedan spelade en 120 minuter lång match som tröttade ut dem både fysiskt och mentalt. Detta passade dem nog rätt bra.
Det gav oss knappast någon särskilt bra eller sevärd match. Det var i själva verket i långa stunder en rent bedrövlig fotbollsmatch. I slutänden avgörs den av Englands skicklighet på fasta situationer, av Englands förmåga att kontrollera bollen och därmed matchbilden, samt av det kanske enkla faktum att Sverige saknar kvaliteten att ta vara på sina målchanser.
England är helt enkelt, utan att egentligen vara något särskilt bra eller väl fungerande fotbollslag, ett bättre fotbollslag än Sverige. Kanske inte kollektivt, men i individuell kvalitet och bollskicklighet, och när då England åtminstone är tillräckligt bra kollektivt också så blir det svårt för Sverige. Därför var England också favoriter inför den här matchen.
Det blev en liten taktisk och kvalitativ reality check för Sverige. Ett Sverige som ändå måste vara otroligt nöjda med det VM de har gjort. Att ta sig till kvartsfinal är i mina ögon en strålande bedrift av detta lag och en heder till Janne Andersson som gett detta kollektiv av karaktärsspelare tron, hoppet och kärleken att göra en sådan resa möjlig igen.
England kämpar vidare i VM. Drömmen om en VM-final lever fortfarande i allra högsta grad. De spelar allra minst en VM-semifinal igen för första gången på 28 år, och bara det är så klart i sig fantastiskt. Oavsett hur det egentligen går i VM härefter för England kommer deras VM ha varit en fantastisk framgång. Härifrån, för första gången, kommer England kunna spela helt utan press.
Det finns inget lag kvar i VM som England inte kan slå. Det finns å andra sidan heller inte kvar något lag i VM som England inte kan förlora mot.
Publicerad 2018-07-07 18:56