Hej, du har en äldre version av webbläsare

För en bättre upplevelse på fotbollskanalen, vänligen byt till senare version

chrome
safari
ie
firefox
Fortsätt ändå

POPULÄRA LAG

POPULÄRA SPELARE

Annons
14v

Vi är nyfikna - Southampton 2018-19

Southampton har under flera år känts som en av Premier Leagues mest progressiva och nyskapande klubbar, i framkanten av utvecklingen för klubbar av en viss storlek. Den här säsongen startar de med Mark Hughes som manager, som de förra säsongen nödanställde för att rädda dem kvar i Premier League. Hur går det ihop egentligen?

Linhem: Med tanke på hur lite sentimentalitet Southampton visat sina managers tidigare känns det fel att behålla Mark Hughes bara för att han höll dem kvar. Å andra sidan finns det inte mycket hos Southampton som tyder på att de försöker återta sin position på övre halvan. I en liga som bara blir starkare kan den avsaknaden av ambition vara förödande. Varför försöker man inte hitta sin nästa Pochettino? Har ledningen tappat intresset eller är man försiktiga just för att nedflyttningshotet som dök upp ifjol gjorde dem oroliga? Det finns en del saker som jag gillar med Southampton men de känns ganska oinspirerade och det finns en risk att den här säsongen inte blir bättre än förra. Jag har en kort fråga till er andra: När Mark Hughes får sparken denna säsongen, kommer han då ta steget ner till Championship för sitt nästa managerjobb (likt Tony Pulis, Paul Clement, Steve McClaren m fl) eller ta ett tv-jobb? Eller svarsalternativ C – ”annat”.

Eliasson: Det som hänt Southampton är någonting som tenderar att hända lite mindre klubbar som går riktigt bra under en längre tid. Man börjar gradvis tänka lite för mycket om sig själva. Man börjar överge vad som gjorde en så väldans framgångsrik utan att förutsättningarna egentligen har förändrats. Man ska ju komma ihåg att Southampton exempelvis har värvat liknande spelare sedan återtåget till Premier League. Det vill säga spelare från mindre europeiska ligor som är långt ifrån garantier på den här nivån. Men de flesta värvningar som de gjort har planat ut riktigt väl. Och anledningen till detta beror på att man har haft ett skickligt scouteam samt en tydlig spelmodell. Man har ”specialistvärvat” som jag kallar det för. Man har alltså inte värvat överdrivet skickliga mångsysslare utan man har värvat spelare som är bra på en specifik sak och sedan sett till att sätta den här spelaren i en roll på planen som framhäver just den specifika egenskapen. Men detta tänket försvann under förra säsongen när man istället för att värva spelare från Feyenoord istället värvade in spelare från storklubbarnas överskottslager och sedan slängde man bara in dem på planen i hopp om att de skulle lyckas lösa det på egen hand. Om Mark Hughes är rätt man att föra helgonen tillbaks till det vinstgivande spåret råder det en befogad tveksamhet kring. På sätt och vis så känns det aningen poetisk med walesaren i Southampton eftersom även han helt tycks ha gått vilse de senaste åren. Både Hughes och Southampton har exakt samma mål i år, att hitta tillbaks till sig själva igen. Sedan tiden i Blackburn så upplever jag att Hughes strävan efter respekt och beundran har blivit till en nackdel. Han har blivit sin egna värsta fiende. Han saknade förmågan att förvandla Stoke till ett skönspelande ”Mini-Barcelona” men vägrade acceptera detta vilket ledde till att skutan successivt sjönk mot botten. Han började framstå som en fattigmans Wenger under sista tiden där. Kan Hughes acceptera att de fina foajéerna inte är var han hör hemma utan hitta tillbaks vad han gjorde så bra i Blackburn så finns det i alla fall en chans att detta blir lyckat.

Hyllman: Min gissning är väl att Hughes i så fall skulle göra ungefär som han gjorde förra säsongen när han fick sparken då. Det vill säga invänta att någon annan klubb i Premier League hamnar i trubbel och sparkar sin manager och nödanställer Hughes. Vem vet, Newcastle kanske… Jag var väldigt skeptisk till att Southampton behöll Mark Hughes efter förra säsongen, och såg det nog mest som en slags latmansgrej att de hellre behöll vad de redan hade än öppnade upp den burken med maskar igen. Risken som jag ser det är att de hamnar i ett kortsiktighetens ekorrhjul där de sparkar Hughes under säsongen, tvingas hitta något snabbalternativ under säsongen och sedan upprepas samma procedur som förra säsongen. De kan ha missat en chans att förekomma den cirkeln den här sommaren.

Jannik Vestergaard, Angus Gunn, Mohamed Elyounoussi och Stuart Armstrong har samtliga värvats in under sommaren. Samtidigt har Dusan Tadic sålts till Ajax. Det senare var kanske oundvikligt, men Southampton känns ändå som om de har gjort ett starkt transferfönster. Är det något ni fortfarande saknar så här några dagar innan fönstret stänger?

Eliasson: Är man Southamptonsupporter så lär man ha lite positiva vibbar kring det här fönstret, för att det påminner lite grann om hur en värvningsstrategi såg ut tidigare för att knyta samman det med min tidigare kommentar. Hade Southampton haft en Pochettino eller en Koeman på tränarbänken så hade jag varit övertygad om att många av dessa tillskott skulle bli väldigt användbara men det är just Hughes som sprider denna osäkerheten. Linhem har naturligtvis rätt i att en striker saknas. Gabbiadini exempelvis är ju inte nödvändigtvis en naturlig nia utan gör sig väl mer användbar i rollen som släpande bakom en Charlie Austin typ. Italienaren är en svår gåta att lösa dock. Han främsta egenskaper är traditionella sådana som att han till exempel har ett väldigt bra skott och kan skjuta med kraft från stillastående position. Hans svaghet såsom jag upplever det som ligger i hans spelsinne. Och den här typen utav spelarna tenderar att orsaka migrän för både tränare och supportrar. För att få ut maximalt ur italienaren så måste man nog skräddarsy en tydlig roll åt honom. Egentligen så ska ju alla spelare i Southampton ha väldigt skräddarsydda roller.

Hyllman: Jag tycker Southampton har gjort ett starkt transferfönster i meningen att de åtminstone har adresserat det som har varit problemet under en längre tid för laget. De värvar en anfallare, de värvar en kreatör, de värvar en mittback, alla tre positioner i laget som har saknats. Det finns talang och potential i samtliga de spelare de värvar även om det med rätta också kan sägas att de måste visa sig redo att prestera på den här nivån. Det krävs således ett litet leap of faith, både gällande spelarna och gällande Mark Hughes förmåga att skapa ett system i vilket dessa spelare kan växa. Jag kan också uppleva att det saknas muskler på det där mittfältet.

Linhem: Ett transferfönster bestående av en norrman, en skotte, en dansk, och en son of a Gunn låter mer som ett skämt. Armstrong kom billigt efter en skadedrabbad säsong, Gunn är orutinerad men var imponerande i Norwich, och man undrar hur bra Vestergaard kan vara när han och tyska landslagsbacken Ginter inte räckte till mer än ett mediokert Gladbach-försvar. Elyounoussi kan säkert vara bra men han har som bäst spelat i Schweiz. Det Saints saknade ifjol och fortfarande saknar är effektiviteten därframme. Mer konkret behöver de en frisk Charlie Austin och en Gabbiadini som inte är bra bara i några matcher. Eller en ny bättre anfallare helt enkelt. Värvningarna av Armstrong och Elyounoussi är åtminstone försök att ta in målfarliga spelare till andra positioner. Det har man sedan tidigare är en hel trojka av unga mittfältare som kan göra det mesta och bör bli bättre. Det finns ett scenario där Southampton blir ännu tåligare defensivt och mer effektiva framåt till den grad att de hotar övre halvan, men det skulle kräva att väldigt mycket går rätt och jag har svårt att se Mark Hughes vara rätt manager för det. Och även om Charlie Austin är en långtida fascination, jag söker fortfarande svaret på varför hans enda dålig säsong (gjorde bara fem mål!) i non-league kom den säsongen när han spelade i sin hemstad Hungerford, tror jag varken hans knän eller målskytte kan stödja ett bra lags anfallspel.

Southampton känns som om de står på kanten av vad de har varit och vilka de vill vara. De har haft stora framgångar under 2010-talet men har börjat få slut på energi och idéer. Vad måste de göra för att få ny energi och ladda på med nya idéer, och vilka förväntningar är egentligen realistiska på Southampton?

Hyllman: Linhem ställde väl egentligen en ganska bra fråga i sitt första svar, varför försöker man inte hitta sin nästa Mauricio Pochettino? Visst, det är väl kanske lättare sagt än gjort, de växer knappast på träd och de är naturligtvis väldigt svåra att känna igen innan man har smakat på dem, men det är ändå vad jag tror i slutänden kommer krävas. Men har Southampton samma visionära ledarskap som de hade på den tiden med Nicola Cortese, som den gången hade sin version av Mark Hughes i Nigel Adkins men som ändå såg längre framåt i tiden än någon annan? Situationen är å andra sidan inte alldeles olik, med ett Southampton som fajtades runt nedflyttningsstrecket. Den gången vågade Southampton ta en kalkylerad risk. Den här gången andas tendenserna mest av allt riskminimering.

Linhem: Det är väl sant, Mark Hughes är som gjord för att ta över Cardiff efter Warnock. Eller Watford för den delen. Skulle dock vilja se Hughes i större Championshiplag. Något som verkar vara ett genomgående tema för mig i denna serien är att jag tycker lag får en guldstjärna bara för att de förstärker på rätt positioner, trots att det i flera fall känns som de finnas bättre versioner av dessa spelare. Kanske är det rimligare för Southampton att á Confucius sikta på bra istället för perfekt då man ofta gjort väldigt mycket med till synes halvbra spelare men jag hade velat se dem göra mer. Om Southampton spelar 3-5-2 låter det rimligare att Elyounoussi är värvad som anfallare men han spelade i stort sett bara anfallare för Basel i Champions League och framstår mer som en släpande anfallare bakom Austin likt Gabbiadini än en Austin-ersättare. Kanske kan Gabbi och Elyounoussi spela tillsammans men det är mycket begärt av två ganska oprövade målskyttar. Tror Southampton behöver en ny (och nytänkande) manager framför allt och ger honom  både förtroende och större resurser. Även om jag tappade förtroendet på Koeman när han petade Mané för att spela 3-5-2 var det också mer ambitiöst än att fortsätta med Hughes. Det finns mycket spännande ungdom i Southampton som förtjänar bättre.

Eliasson: Man glömmer ju som sagt bort lite grann vilken chansning Pochettino var en gång i tiden. Argentinaren hade visserligen gjort ett par hyfsade år i Espanyol där han tvingades arbeta med små resurser men det hade slutligen resulterat i stöveln. Det måste ha funnits en stor kompetens och fingertoppskänsla i Saints på den tiden för att ta det beslutet. Pellegrino anställningen i jämförelse då kändes snarare som något amatörmässig. Pellegrino fick jobbet därför att hans namn påminner om Pochettinos och han hade en lyckad säsong i Spanien med en mindre klubb är min känsla. Drömvalet för Southampton alla kategorier hade varit Quique Setién som visat upp en strålande förmåga att lyckas få till ett vinstgivande skönspel med ett begränsat material. Det var nog detta man hoppades på att Pellegrino skulle mäkta med men så saknade man kunskapen om att argentinaren var en Benitezlärjunge vars Alavés nådde framgång genom en stark försvarsenhet, ett löpstarkt och robust innermittfält samt ett hyfsad omställningsspel. Inte exakt det som Southampton letade efter. Till klubbledningens försvar så finns tämligen få passande kandidater för jobbet men å andra sidan så var läget liknande då Pochettino anställdes. Men jag är enig i teorin om att Hughes endast är kvar därför att det känns bekvämt för stunden.

Vad tror vi då om Southampton den här säsongen, kan de höja sig upp ur det nedflyttningsträsk de befann sig i förra säsongen? Var någonstans i tabellen landar de och hur lyckas de i cupspelet?

Hyllman: Av någon anledning har jag valt att tro på Southampton den här säsongen, åtminstone på att de återvänder till den standard som de lyckades hålla flera säsonger innan den förra säsongen. Om detta beror på att de tar sig dit med Mark Hughes hjälp eller om de tar sig dit sedan Southampton hittat en ersättare till Hughes kan jag inte riktigt bestämma mig för. Hughes är ingen höjdare med cuperna så där tror jag bara på en möjlighet i FA-cupen om det kommer en ersättare. Jag har räknat med att Southampton får bättre ordning på sitt spel och tror att de till sist slutar åtta. – (8)

Linhem: Imponerad av hur du tänkte dig till Southampton som åtta efter ”riskminimering”. De har å andra sidan tidigare haft en bra säsong efter ha sparkat en manager tidigt. Jag tror dock ganska lite på Southampton. Deras försvar är gediget och det känns som att spelare blir bättre där. Lite orolig över att man förlitar sig på två unga målvakter i Alex McCarthy och Angus Gunn men det är å andra sidan två bra unga målvakter. Gillar mittfältet även om det känns lite likadant och fullt med mer offensivt villiga spelare. Äntligen Højbergs år? Men kommer tillbaka till att jag inte tror de har tillräckligt med eldkraft för att göra mål på regelbunden basis och deras offensivt villiga mittfältare känns mer som nyttiga hockeyassist-kreatörer än att de gör mål från mittfältet eller slår avgörande passningar. Tadic som ändå i sina bästa stunder var en stjärna till playmaker kommer saknas. Kanske är Charlie Austin knästarkare denna säsongen. Tror Southampton blir kvar i nerflyttningsstriden så länge de inte hittar en smart managerlösning. Har svårt att bestämma mig för om jag tror dem eller ett kommande lag ska bli mitt tredje lag att åka ur. Får väl lita på att Southampton helt enkelt är bra nog defensivt och lyckas peta in fler chanser än de gjorde ifjol. För de behöver bli bättre för att inte åka ur. Kanske är Sam Gallagher eller något annat ungt helgon äntligen redo för att göra mål i Premier League? – (17)

Eliasson: Jag är mer inne på Linhems linje än Hyllmans. Även om jag skulle vilja tro på Hughes. Jag är en stor beundrare av historier om uträknade föredettingar som tar sig tillbaka. Men vad talar egentligen för Hughes här? Det måste arbetas in mycket tydligare mönster än det man såg i Hughes Stoke där man till synes sköt från höften. Just på grund av att Hughes förtroendekapital inte är det högsta samtidigt som klubbledningen visat upp en större tveksamhet senaste åren kring att behöva ta tuffa beslut talar för ytterligare en jobbig säsong. Jag tror dessvärre för Southamptonsupportrarna att walesaren gör det tillräckligt bra för att slippa få sparken under majoriteten utav säsongen. Och när man väl börjar leva riktigt farligt mot slutskedet av säsongen så har räddningståget passerat och chansen att återigen göra en Keanu Reeves och ducka från dödskulan är borta. Southampton halkar på mållinjen och ramlar ur Premier League i sista omgången. – (18)

Publicerad 2018-08-06 kl 16:00

Senaste tweets

Arkiv

Annons
Annons
Annons

KOMMENTARER

SE KOMMENTARER
Annons