Abu Dhabi äger sin fotbollsklubb, eller rättare sagt ett globalt nätverk av fotbollsklubbar, även om det är självklart och uppenbart att det är Man City som på alla sätt är sylten i deras blåbärsmuffins. Qatar äger på motsvarande sätt sin fotbollsklubb i form av PSG. Det har på något sätt känts som föga mer än en tidsfråga innan Saudiarabien skulle ge sig in i den leken även de som dess tredje stora spelare.
Kanske var det ett ofrånkomligt steg i utvecklingen ända sedan klubbarna lät sig köpas av företag, som såg det som ett utmärkt sätt att göra reklam för sig själva på, att det skulle sluta med att klubbar av i princip samma skäl skulle börja köpas av nationalstater. Inte för att företag alltid är oskyldiga som lamm, men deras intressen är rent kommersiella. Med nationalstater blir skalan snabbt en helt annan, med helt andra moraliska frågetecken.
Och om inte den saken var tydlig redan förut så har det blivit övertydligt i och med styckmordet på den saudiarabiske journalisten Jamal Khashoggi, som förfärat världen och försatt Saudiarabien i politiskt nödläge. Mordet är direkt kopplat till den saudiske kronprinsen Mohamed Bin Salman, allmänt ansedd som modernist och reformator av Saudiarabien. Vilket visar hur i bästa fall naivt det kan vara att blint svälja sådana epitet.
Saudiarabien har redan gett sig in i världsfotbollen. Det är bland andra de som finansiellt ligger bakom FIFA:s planer på ett VM för klubblag. Deras satsning ingår som en del i landets större grepp under begreppet ”Vision 2030”, en nationell strategi för att göra Saudiarabien mindre beroende av olja, och istället rikta in sig på viktiga tjänstesektorer som utbildning, underhållning och turism. För detta behövs kulturell legitimitet.
Alltså har det känts som lite av en tidsfråga innan Saudiarabien skulle ta steget fullt ut och överta ägandet av en fotbollsklubb, precis som Abu Dhabi och Qatar har gjort före dem. De har redan nämnts som potentiella köpare av ett antal klubbar. För bara någon vecka eller två sedan gick rykten om att de skulle köpa Man Utd, rykten som förvisso visade sig utan grund och kanske mest var ett sätt att associera till mordskandalen.
Här är självfallet frågan, och den kan självfallet anses som fullständigt marginell i relation till den betydligt större frågan, men nu är detta trots allt en blogg om fotboll, om det i och med mordet på Jamal Khashoggi och den politiska kris detta har försatt Saudiarabien i har blivit mer eller mindre sannolikt att Saudiarabien köper en engelsk fotbollsklubb?! Är det helt enkelt mer läge eller mindre läge för detta nu än förut?
Å ena sidan, givet att syftet med att äga en klubb i huvudsak är att främja landets kulturella legitimitet och ekonomiska intressen, så är det naturligtvis en incident som gör behovet av detta mer akut och omedelbart än kanske någon gång tidigare. Å andra sidan innebär naturligtvis incidenten även att det vore mer kontroversiellt än kanske någon gång tidigare för Saudiarabien att köpa en (engelsk) fotbollsklubb.
Förut hade det varit formellt svårt för Premier League att motsätta sig ett saudiarabiskt ägande av en av sina klubbar, men sedan något år tillbaka har deras regelverk för ägare och ledning uppdaterats med förbehållet att Premier League kan blockera nya ägare som har ”engaged in conduct outside the UK that would constitute an offence if such conduct had taken place in the UK, whether or not such conduct resulted in a conviction.”
Regelverket saknar inte rent praktiska problem. För det första syftar det förmodligen enbart på finansiellt uppförande, knappast på värre saker som mord. Regelverket är framför allt tänkt att skydda engelska klubbar från ägare som placerar dem i finansiella besvär, inte i moraliska besvär. För det andra skulle naturligtvis det formella ägandet av en klubb särkopplas från själva staten eller dess kronprins, som vi ser i andra klubbar.
Moraliskt uppstår många frågetecken med så kallade statsklubbar. Rent fotbollsmässigt kan de däremot innebära både ett rejält omruskande av rådande konkurrensläge i varje given liga och direkt eller indirekt en kvalitetsökning. Som vi har sett med både PSG och Man City för övrigt. Möjligen till ligans nackdel i Ligue 1 eftersom där saknas rimliga motvikter, men definitivt till ligans fördel i Premier League där motvikter finns i mängd.
Alltså vore det på samma gång problematiskt och produktivt att se en engelsk klubb få saudiarabiskt ägande. Åtminstone produktivt i den utsträckning det innebär ett köp av någon klubb för närvarande utanför de redan etablerade sex storklubbarna. Att t ex bara köpa Man Utd skulle inte väsentligen påverka konkurrensläget i Premier League. Att däremot köpa exempelvis Newcastle skulle kunna ha mycket stor påverkan.
Problemet och invändningarna är naturligtvis i första hand moraliska, inte finansiella, även om det som alltid säkert skulle leda till sura miner hos andra klubbar vars situation skulle bli mer utsatt. Samtidigt innebär Premier Leagues regler kring financial fair play ändå en viss begränsning och att en ny klubb inte har riktigt samma möjlighet till omedelbara sjumilakliv som vi redan har sett med Chelsea och Man City.
Detta skulle möjligen kunna verka avkylande på eventuellt saudiarabiskt ägande av en engelsk klubb. Samtidigt är det att ge regelverket alldeles för mycket tilltro att inbilla sig att en sådan klubb ändå inte inom en rimlig tidsperiod skulle vara en ny maktfaktor på den engelska fotbollens högsta nivå. Vad det sedan skulle innebära för klubbens och för Premier Leagues moraliska kapital är en annan fråga.
Dock ingen oviktig fråga.